Snabbare tillgång än webbläsare!
45 relationer: Abraham Gustafschöld, Abraham von Björnmarck, Adjutant, Adolf Ulrik Schützercrantz, Bataljon, Bengt Horn af Rantzien, Carl Adlerfelt, Carl Axel Strömfelt, Carl Philip von Blixen-Finecke, Claes Cederström (1726–1778), Distinktionstecknet för tapperhet till sjöss, Elof Rosenblad, Fredrik Adolf, hertig av Östergötland, Fredrik Ulrik Wrangel (1760–1853), Garnison, Garnisonsregementet i Stralsund, Georg Friedrich von Seitz, Georg von Heijne, Gustaf Boije, Gustav III, Gustav III:s ryska krig, Harnesk (rustning), Jean Louis Bousquet, Johan Henrik Scheffel, Karl XII, Landskrona, Litografi, Malmö, Niklas Peter von Björnmarck, Norra skånska infanteriregementet, Philip Bogislaus von Schwerin, Regemente, Slaget vid Svensksund, Svenska armén, Svensksundsmedaljen, Sverige, Thure Horn, Tschakå m/1815, Ulrik Scheffer, Uniform m/1756, Uniform m/1765, Uniform m/1779, Uniform m/1802, Värvade armén, Värvning.
Abraham Gustafschöld
Abraham Gustafschöld, före adlandet Hellichius, född 6 januari 1723 i Allerums församling, död 26 oktober 1792 i Kristianstad, var en svensk militär.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Abraham Gustafschöld · Se mer »
Abraham von Björnmarck
Abraham von Björnmarck, före adlandet 1751 Björnmarck, född 23 december 1698 i Stockholm, död 8 september 1776 i Malmö, var en svensk militär.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Abraham von Björnmarck · Se mer »
Adjutant
Gustaf Mannerheim som riksföreståndare (sittande) och hans adjutanter (från vänster) överstelöjtnant Kasimir Lilius, kapt. Heikki Kekoni, löjtn. Akseli Gallen-Kallela, fänr. John Rosenbröijer. Adjutant är en militär befattning för en officer vars uppgift är att biträda en kunglighet, minister eller militär chef i praktiska detaljer.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Adjutant · Se mer »
Adolf Ulrik Schützercrantz
Soldat vid Hälsinge regemente i uniform m/1779. Färglagd litografi, utförd av Schützencrantz. Adolf Ulrik Schützercrantz, född den 25 mars 1802 i Stockholm, död där den 9 oktober 1854, var en svensk militär, museiman, tecknare och litograf.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Adolf Ulrik Schützercrantz · Se mer »
Bataljon
Natosymbolen (enligt symbolstandard APP6B) för en infanteribataljon, de två strecken ovanför rektangeln anger att det är en bataljon. Krysset i rektangeln anger att det är ett infanteriförband. Den blåa färgen anger att det är egna eller allierade styrkor. Bataljon, (fr. bataillon, av bataille, som betyder fältslag) är ett militärt förband som ofta är specialiserat för en viss militär uppgift.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Bataljon · Se mer »
Bengt Horn af Rantzien
Bengt Horn af Rantzien, född 1692 i Näshulta församling, Södermanlands län, död 6 november 1738 i Toresunds församling, Södermanlands län, var en svensk militär.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Bengt Horn af Rantzien · Se mer »
Carl Adlerfelt
Carl Adlerfelt, född 1719 i Stockholm, död den 20 januari 1769 i Malmö, var en svensk friherre, militär och ämbetsman.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Carl Adlerfelt · Se mer »
Carl Axel Strömfelt
Carl Axel Strömfelt, född den 29 februari 1740 i Jönköping, död den 9 december 1821 i Stockholm, var en svensk greve och militär.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Carl Axel Strömfelt · Se mer »
Carl Philip von Blixen-Finecke
Carl Philip von Blixen-Fineckes möderneärvda fideikommiss på Fyn, Dallund. Näsbyholm Carl Philip von Blixen-Finecke (före 1794 endast von Blixen), född den 3 mars 1749 i Stralsund, död den 23 april 1829 på Zastrow, var en tysk-svensk-dansk friherre och officer.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Carl Philip von Blixen-Finecke · Se mer »
Claes Cederström (1726–1778)
Claes Cederström, född 23 mars 1726 i Stockholm, död 17 juni 1778 på Sätra brunn, var en svensk friherre och militär.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Claes Cederström (1726–1778) · Se mer »
Distinktionstecknet för tapperhet till sjöss
Distinktionstecknet för tapperhet till sjöss, även känt som Örlogsflottans hederstecken samt, felaktigt, som Hoglandstecknet, är en svensk utmärkelse för tapperhet i krig.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Distinktionstecknet för tapperhet till sjöss · Se mer »
Elof Rosenblad
Elof Rosenblad, född den 15 oktober 1756 i Lund, död den 11 januari 1838 på Hovmantorps säteri i Småland, var en svensk krigare och friherre.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Elof Rosenblad · Se mer »
Fredrik Adolf, hertig av Östergötland
Fredrik Adolf, född 18 juli 1750 på Drottningholms slott, död 12 december 1803 i Montpellier, Frankrike, var svensk prins och hertig av Östergötland.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Fredrik Adolf, hertig av Östergötland · Se mer »
Fredrik Ulrik Wrangel (1760–1853)
Fredrik Ulrik Wrangel af Sauss, född den 28 november 1760 i Stockholm, död 1 april 1853 i Landskrona, var en svensk greve och generalmajor.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Fredrik Ulrik Wrangel (1760–1853) · Se mer »
Garnison
Inspektion av trupper från den lokalal garnisonen i Nizjnij Novgorod, Ryssland, 1914. Garnison (av frankiska garir, germ. werjan, jfr värja, även fr. garnir förse, utrusta), sammanfattningen av alla de trupper, vilka är förlagda, "garnisonerade", inom samma stad, fästning eller annan ort (garnisonsort).
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Garnison · Se mer »
Garnisonsregementet i Stralsund
Garnisonsregementet i Stralsund var ett svenskt värvat infanteriregemente som verkade under fler namn åren 1721-1798.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Garnisonsregementet i Stralsund · Se mer »
Georg Friedrich von Seitz
Georg Friedrich von Seitz, född 16 februari 1740 i Frankenstein, Schlesien, död 13 oktober 1830 i Landskrona, var en svensk underofficer och tysk-romersk adelsman.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Georg Friedrich von Seitz · Se mer »
Georg von Heijne
Georg von Heijne (före adlandet Heijne), född 15 februari 1696 i Elbing, död 5 juni 1756 i Stockholm, var en svensk militär.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Georg von Heijne · Se mer »
Gustaf Boije
Gustaf Reinhold Boije af Gennäs, född 1769 och död 1836, var en svensk friherre och militär, kusin till Johan Ludvig Johansson Boije.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Gustaf Boije · Se mer »
Gustav III
Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Gustav III · Se mer »
Gustav III:s ryska krig
Gustav III:s ryska krig (även kallat svensk-ryska kriget 1788–90) utspelades 1788–1790 efter att Sveriges kung Gustav III anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorade områden, samt att hindra vidare rysk inblandning i Sveriges inre angelägenheter.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Gustav III:s ryska krig · Se mer »
Harnesk (rustning)
Harnesk för kaptenlöjtnanten vid Livdrabantkåren, från början av 1800-talet Harnesk, kyrass eller bröstplåt är olika begrepp för av beskriva bröst- och ryggskydd av metall eller dylikt, exempelvis som del av en rustning.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Harnesk (rustning) · Se mer »
Jean Louis Bousquet
Jean Louis Bousquet var född 1664 i S:t Hippolyte, Frankrike och död 1747 i Kalmar, var en fransk militär, som kom i svensk tjänst.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Jean Louis Bousquet · Se mer »
Johan Henrik Scheffel
Johan Henrik Scheffel, född 9 april 1690 i Wismar, död 21 december 1781 i Västerås, var en i Sverige verksam konstnär.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Johan Henrik Scheffel · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Karl XII · Se mer »
Landskrona
Landskrona är centralort i Landskrona kommun och den femte största tätorten i Skåne, med 33 300 invånare år 2020.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Landskrona · Se mer »
Litografi
Pågående stentryck i Litografiska museet. Litografi (från grekiskans lithos λίθος.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Litografi · Se mer »
Malmö
Malmö (äldre lokalt uttal) är Sveriges tredje största tätort, och Nordens sjätte största med över 325 000 invånare, huvudsakligen belägen i Malmö kommun i Skåne län, men även innefattande Arlöv i Burlövs kommun och en mindre del i Lomma kommun.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Malmö · Se mer »
Niklas Peter von Björnmarck
Niklas Peter von Björnmarck, född 17 augusti 1741 i Fredrikshamn, död 29 oktober 1813 i Kristianstad, var en svensk militär.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Niklas Peter von Björnmarck · Se mer »
Norra skånska infanteriregementet
Norra skånska infanteriregementet (I 6) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1812–1963.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Norra skånska infanteriregementet · Se mer »
Philip Bogislaus von Schwerin
Philip Bogislaus von Schwerin, född 7 januari 1687 i Putzar, död 20 mars 1736 i Ukraina, var en tyskfödd friherre och militär, som under sin tid i svensk tjänst, deltog under olika drabbningar under Stora nordiska kriget.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Philip Bogislaus von Schwerin · Se mer »
Regemente
Natosymbolen för ett infanteriregemente, de tre strecken ovanför rektangeln anger att det är ett regemente. Krysset i rektangeln anger att det är ett infanteriförband. Den blåa färgen anger att det är egna styrkor. En bataljon från regementet ''The Duke of Wellington's Regiment'' Regemente är en militär administrativ enhet.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Regemente · Se mer »
Slaget vid Svensksund
Slaget vid Svensksund eller andra slaget vid Svensksund var ett sjöslag som ägde rum i Svensksund (finska: Ruotsinsalmi, ryska: Роченсальм, Rotjensalm) utanför dagens Kotka vid Finska vikens nordöstra kust mellan 9 och 10 juli 1790, och som blev den sista militära drabbningen under Gustav III:s ryska krig mellan 1788 och 1790.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Slaget vid Svensksund · Se mer »
Svenska armén
Armén (äldre benämning Kungliga svenska armén) är en försvarsgren med uppgift att utveckla, organisera och utbilda markstrids- och luftvärnsförband.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Svenska armén · Se mer »
Svensksundsmedaljen
Svensksundsmedaljen är ett samlingsnamn för de tre medaljer, som Gustav III lät prägla efter segrarna vid Fredrikshamn och Svensksund 1790.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Svensksundsmedaljen · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Sverige · Se mer »
Thure Horn
Thure Sigismund Horn (af Åminne), född 15 oktober 1674 i Stockholm, död 1724 i Reval (begraven 1 december), var en svensk friherre och militär.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Thure Horn · Se mer »
Tschakå m/1815
Västgöta infanteriregemente. Tschakå m/1815 är en huvudbonad som har använts inom den svenska krigsmakten.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Tschakå m/1815 · Se mer »
Ulrik Scheffer
Ulrik Scheffer, född 5 augusti 1716 i Nyköping, död 4 mars 1799 på Eks säteri, Skaraborgs län, var en svensk greve och generallöjtnant.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Ulrik Scheffer · Se mer »
Uniform m/1756
Jönköpings infanteriregemente. Illustration av Einar von Strokirch. Uniform m/1756 var ett uniformssystem som användes inom Krigsmakten.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Uniform m/1756 · Se mer »
Uniform m/1765
Södermanlands regemente iförda olika varianter av uniform m/1765. Uniformen består av en blå rock med gula uppslag, gul väst, gula byxor och skor med mässingsspännen. De stibletter (damasker) som soldaterna bär över strumporna var egentligen förbehållna befälet, men tycks ha burits även av manskapet. På huvudet bär de svarta trekornshattar som ofta var utsmyckade med pompong och tofs. Teckning av Göte Göransson. Uniform m/1765 var en uniformsmodell som användes inom den svenska Kungliga armén under 1700-talets senare hälft.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Uniform m/1765 · Se mer »
Uniform m/1779
Uniform m/1779 var ett uniformssystem som användes inom Krigsmakten.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Uniform m/1779 · Se mer »
Uniform m/1802
Officer vid Engelbrechtenska regementet bärande modell 1802. Uniform m/1802 är ett uniformssystem som har använts inom den svenska krigsmakten.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Uniform m/1802 · Se mer »
Värvade armén
Värvade armén var den del av den svenska armén som före 1901 uppsattes genom värvning, vilket skilde sig från övriga armén som uppsattes genom rotering.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Värvade armén · Se mer »
Värvning
Värvning kallas en persons frivilligt ingångna förbindelse att mot vissa förmåner tjänstgöra i det militära en viss tid.
Ny!!: Konungens eget värvade regemente och Värvning · Se mer »
Omdirigerar här:
Kronprinsens regemente, Prins Gustavs regemente.
