Snabbare tillgång än webbläsare!
41 relationer: AB Statsgruvor, Andra världskriget, Anrikning, Bolinder-Munktell, Brunnsviks folkhögskola, Dalarnas län, Dortmund, Ekomuseum Bergslagen, Första världskriget, Flyktkapitalbyrån, Fosfor, Generator, Gutehoffnungshütte, Håksberg, Hermann Hennemann, Hoesch AG, Ickorrbotten, Ivikens gruva, Järnmalm, Kalksandsten, Källbottens gruva, Konstgång, Kopparberg, Kruppkoncernen, Kubikmeter, Lanternin, Lave, Lekombergsgruppen, Ludvika, Ludvika kommun, Ludvika tegelbruk, Riksväg 66, Sörvik, Sörviks gruva, Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar, Stollbergs gruva, Styrelseordförande, Tyskgruvan, Väsman, VB Energi, Verkställande direktör.
AB Statsgruvor
AB Statsgruvor var ett gruvbolag som ägdes av svenska staten, bildat 1950.
Ny!!: Lekombergs gruva och AB Statsgruvor · Se mer »
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Ny!!: Lekombergs gruva och Andra världskriget · Se mer »
Anrikning
Kross- och anrikningsverket för Tuna-Hästbergs gruva (nedlagd sedan 1968). Anrikning (av tyska Anreicherung) är separering av olika ämnen i en blandning eller lösning för att öka koncentrationen av ett specifikt ämne eller av en isotop av ett grundämne, t.ex.
Ny!!: Lekombergs gruva och Anrikning · Se mer »
Bolinder-Munktell
BM 20. Bolinder-Munktell BM 35 tillv. 1952-59. Bolinder-Munktell BM 10 Bolinder-Munktell BM 230 Victor Bolinder-Munktell 425 Terrier Bolinder-Munktell 350 Boxer AB Bolinder-Munktell (ofta förkortat BM) var en traktor- och maskintillverkare från Eskilstuna som bildades år 1932 genom en sammanslagning av de båda mekaniska verkstäderna J. & C.G. Bolinders Mekaniska Verkstads AB och Munktells Mekaniska Verkstads AB.
Ny!!: Lekombergs gruva och Bolinder-Munktell · Se mer »
Brunnsviks folkhögskola
Skolans före detta huvudbyggnad i september 2013. Brunnsviks folkhögskola är en svensk folkhögskola, grundad 1906.
Ny!!: Lekombergs gruva och Brunnsviks folkhögskola · Se mer »
Dalarnas län
Dalarnas län, före 1 januari 1997 Kopparbergs län (historiskt även Stora Kopparbergs län vars namn syftade på Stora Kopparberget), är ett län i nordvästra Svealand i mellersta Sverige.
Ny!!: Lekombergs gruva och Dalarnas län · Se mer »
Dortmund
Dortmund är en kretsfri stad i östra Ruhrområdet i Tyskland.
Ny!!: Lekombergs gruva och Dortmund · Se mer »
Ekomuseum Bergslagen
Världsarvet Engelsbergs bruk. Gravendals stångjärnssmedja. Ekomuseum Bergslagen är ett ekomuseum och ett decentraliserat friluftsmuseum i Bergslagen.
Ny!!: Lekombergs gruva och Ekomuseum Bergslagen · Se mer »
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Ny!!: Lekombergs gruva och Första världskriget · Se mer »
Flyktkapitalbyrån
Flyktkapitalbyrån var en svensk myndighet som skapades sommaren 1945 och verksam fram till 1956.
Ny!!: Lekombergs gruva och Flyktkapitalbyrån · Se mer »
Fosfor
Fosfor (från det grekiska ordet φωσφόρος, phoosforos, "ljusbärare") (latinskt namn: Phosphorus) (P) är ett icke-metalliskt grundämne tillhörande kvävegruppen.
Ny!!: Lekombergs gruva och Fosfor · Se mer »
Generator
Generatorer i vattenkraftverk När rörelseenergin kommer i form av rotation bildas elektrisk energi i spolarna längs sidan medan polerna byts +.
Ny!!: Lekombergs gruva och Generator · Se mer »
Gutehoffnungshütte
Flytdockan vid GHH:s varv i Blexen år 1972. Varvet, som låg strax utanför staden Nordenham, var i GHH/MAN:s ägo 1956-90. GHH:s f.d. huvudlager i Oberhausen, uppfört 1925 efter ritningar av den tyske arkitekten Peter Behrens (1868 - 1940). Idag innehåller byggnaden ''Rheinische Industriemuseums'' centralarkiv. Gutehoffnungshütte Aktienverein AG förkortat GHH (till 1950 Gutehoffnungshütte, Aktienverein für Bergbau und Hüttenbetrieb), var en tysk verkstadsindustrikoncern hemmahörande i Oberhausen.
Ny!!: Lekombergs gruva och Gutehoffnungshütte · Se mer »
Håksberg
Håksberg är en tätort i Ludvika kommun, omkring fem kilometer norr om Ludvika.
Ny!!: Lekombergs gruva och Håksberg · Se mer »
Hermann Hennemann
Hermann Hennemann efter en brand vid Lekombergs gruva 1931. Hermann Hennemann, född 1887, död 1957 i Ludvika, var en tyskfödd bergsingenjör, huvudsakligen verksam i Sverige och känd som direktör för tyskägda Lekombergsgruppen.
Ny!!: Lekombergs gruva och Hermann Hennemann · Se mer »
Hoesch AG
Ingången till Hoeschs tidigare huvudkontor i Dortmund Hoesch AG var en betydande stål- och gruvkoncern i Ruhrområdet med huvudkontor i Dortmund.
Ny!!: Lekombergs gruva och Hoesch AG · Se mer »
Ickorrbotten
Ickorrbotten är en tidigare gruvby i Ludvika socken i Ludvika kommun i Dalarnas län, belägen tre kilometer norr om Ludvika.
Ny!!: Lekombergs gruva och Ickorrbotten · Se mer »
Ivikens gruva
Flygbild över gruvområdet i Iviken 1928. Foto: Oscar Bladh. Ivikens gruva (även känd som Långgruva) ligger strax väst om byn Ickorrbotten, cirka tre kilometer norr om Ludvika.
Ny!!: Lekombergs gruva och Ivikens gruva · Se mer »
Järnmalm
Hematit från Brasilien. Järnmalm från Dannemora gruva. Järnmalm är malm som innehåller det metalliska grundämnet järn.
Ny!!: Lekombergs gruva och Järnmalm · Se mer »
Kalksandsten
Kalksandsten. Kalksandsten är en byggnadssten som är framställd av bränd kalk, sand och vatten.
Ny!!: Lekombergs gruva och Kalksandsten · Se mer »
Källbottens gruva
Källbottens betonglave byggd 1959. Källbottens gruva var en järnmalmsgruva strax väster om tätorten Persbo i Ludvika kommun.
Ny!!: Lekombergs gruva och Källbottens gruva · Se mer »
Konstgång
Konstgång, funktionsprincip. Konstgång (ofta kallad stånggång) är en äldre anordning för mekanisk kraftöverföring över kortare sträckor.
Ny!!: Lekombergs gruva och Konstgång · Se mer »
Kopparberg
Kopparberg är en tätort i Västmanland samt centralort i Ljusnarsbergs kommun i Örebro län.
Ny!!: Lekombergs gruva och Kopparberg · Se mer »
Kruppkoncernen
De tre ringarna är symbolen för Krupp och är numera en del av ThyssenKrupps logotyp Kruppkoncernen eller Kruppverken (tyska: Krupp-Werke) även Friedrich Krupp AG, Fried.
Ny!!: Lekombergs gruva och Kruppkoncernen · Se mer »
Kubikmeter
En kubikmeter betong. Kubikmeter, m³ (kbm), är SI-enheten för volym.
Ny!!: Lekombergs gruva och Kubikmeter · Se mer »
Lanternin
Lanternin betecknar inom arkitektur en rund eller polygonal turell (litet torn) med fönster, som kröner ett tak eller en kupol.
Ny!!: Lekombergs gruva och Lanternin · Se mer »
Lave
Gruvlave i trä vid Intrångets gruvor i Dalarna. Renström, Västerbotten 1958. Gruvlaven på Stripa gruva, från 1942 En lave eller gruvlave är överbyggnaden till ett gruvschakt och inrymmer gruvspelet.
Ny!!: Lekombergs gruva och Lave · Se mer »
Lekombergsgruppen
Del av arbetsstyrkan vid Lekombergs gruva på 1940-talet. Lekombergsgruppen var en tysk-holländsk företagsgrupp som ägde ett antal gruvor huvudsakligen i Ludvikatrakten.
Ny!!: Lekombergs gruva och Lekombergsgruppen · Se mer »
Ludvika
Ludvika är en tätort belägen vid sjön Väsman i Västerbergslagen i södra Dalarna.
Ny!!: Lekombergs gruva och Ludvika · Se mer »
Ludvika kommun
Ludvika kommun är en kommun i Dalarnas län, där Ludvika är centralort.
Ny!!: Lekombergs gruva och Ludvika kommun · Se mer »
Ludvika tegelbruk
Ludvika tegelbruk (byggnaden i förgrunden) och Ludvika ångsåg, 1928. Fasaddetalj: Ludvikategel och röda fogar på Ivikengruvans pumpstation. Ludvika tegelbruk (egentligen Bergslagernas Tegel- och Kalkbruk AB) var ett tegelbruk i Ludvika.
Ny!!: Lekombergs gruva och Ludvika tegelbruk · Se mer »
Riksväg 66
miniatyr Riksväg 66 genom Sörvik, vy mot norr. Riksväg 66 går mellan Västerås och Norska gränsen vid Sälenfjällen via bland annat Ludvika och Malung.
Ny!!: Lekombergs gruva och Riksväg 66 · Se mer »
Sörvik
Järnvägsstationen i Sörvik omkring 1914 Sörvik (äldre namn Sörgovik) är en tätort i Ludvika kommun, omkring fem kilometer nordväst om Ludvika, vid riksväg 66 och länsväg 245 mot Björbo respektive Hagfors.
Ny!!: Lekombergs gruva och Sörvik · Se mer »
Sörviks gruva
Sörviksgruvan på 1960-talets mitt. Sörviks gruvor var ett gruvområde beläget vid tätorten Sörvik, strax norr om Ludvika i Ludvika kommun.
Ny!!: Lekombergs gruva och Sörviks gruva · Se mer »
Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar
M3. Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar, SWB (senare SVB) var ett enskilt järnvägsbolag som bildades år 1871 för att förverkliga de ej uppnådda önskemål om järnväg som fanns hos allmänna och enskilda intressen i Stockholm och Västmanland, efter att Nils Ericson lagt Västra stambanan söder om sjön Mälaren.
Ny!!: Lekombergs gruva och Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar · Se mer »
Stollbergs gruva
Ingång till gruvans stollgångar. Stollbergs gruvområde eller Stollberget (ursprungligt namn Väster Silvberg) ligger väster om sjön Staren, cirka 9 kilometer nordväst om Smedjebacken, i Norrbärke socken, i södra Dalarna.
Ny!!: Lekombergs gruva och Stollbergs gruva · Se mer »
Styrelseordförande
Styrelseordförande är en post som innehas av en person som ingår i en styrelse.
Ny!!: Lekombergs gruva och Styrelseordförande · Se mer »
Tyskgruvan
Tyskgruvan på 1940-talet. Tyskgruvan är en nedlagd gruva i Smedjebackens kommun, Dalarnas län.
Ny!!: Lekombergs gruva och Tyskgruvan · Se mer »
Väsman
Väsman är en sjö i Ludvika kommun i Dalarna och ingår i. Sjön är meter djup, har en yta på kvadratkilometer och befinner sig meter över havet.
Ny!!: Lekombergs gruva och Väsman · Se mer »
VB Energi
Lernbo kraftstation. VB Energi (Västerbergslagens Energi AB) är ett elkraft- och fjärrvärmeproducerande energibolag med säte i Ludvika och Fagersta.
Ny!!: Lekombergs gruva och VB Energi · Se mer »
Verkställande direktör
En verkställande direktör, på svenska vanligen förkortat VD, är den person som ansvarar inför styrelsen för den löpande förvaltningen i ett aktiebolag.
Ny!!: Lekombergs gruva och Verkställande direktör · Se mer »
Omdirigerar här:
Lekomberg, Lekombergs kraftcentral, Lekombergs utfraktstunnel.
