Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Luteolin

Index Luteolin

Luteolin är en av de vanligast förekommande flavonerna.

19 relationer: Ambrosia, Antiken, Bark, Blad, Europa, Färgreseda, Flavonoid, Kamomill, Klöversläktet, Kol, Michel-Eugène Chevreul, Oxford University Press, Paprika, Rudolf Nietzki, Salviasläktet, Selleri, Septisk chock, Syre, Väte.

Ambrosia

Ambrosia var jämte nektar gudarnas mat i den grekiska mytologin.

Ny!!: Luteolin och Ambrosia · Se mer »

Antiken

Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.

Ny!!: Luteolin och Antiken · Se mer »

Bark

Barken på en pilstam vid Lindessjön. Bark är det yttre skiktet som omger den egentliga veden på stammar, grenar och rötter hos träd och buskar.

Ny!!: Luteolin och Bark · Se mer »

Blad

Olika typer av blad. Blad (latin: folium) är ett vanligen fotosyntetiserande organ hos kärlväxternas sporofyt.

Ny!!: Luteolin och Blad · Se mer »

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Ny!!: Luteolin och Europa · Se mer »

Färgreseda

Färgreseda (vau, wau) (Reseda luteola L.) är en art i familjen resedaväxter.

Ny!!: Luteolin och Färgreseda · Se mer »

Flavonoid

flavon (2-fenyl-1,4-bensopyron) Flavonoider är en grupp kemiska föreningar som bland annat är verksamma som antioxidanter.

Ny!!: Luteolin och Flavonoid · Se mer »

Kamomill

Kamomill,, finns både vild och odlad.

Ny!!: Luteolin och Kamomill · Se mer »

Klöversläktet

Klöversläktet (Trifolium) är ett släkte med omkring 300 arter i familjen ärtväxter.

Ny!!: Luteolin och Klöversläktet · Se mer »

Kol

Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.

Ny!!: Luteolin och Kol · Se mer »

Michel-Eugène Chevreul

Michel-Eugène Chevreul. Michel-Eugène Chevreul, född 31 augusti 1786 i Angers, död 9 april 1889 i Paris, var en fransk kemist som bland annat har bidragit till produkterna stearinljus, tvål och margarin.

Ny!!: Luteolin och Michel-Eugène Chevreul · Se mer »

Oxford University Press

Oxford University Press huvudkontor Oxford University Press (OUP) är Oxford universitets bokförlag, etablerat 1632, när det fick kungligt tillstånd att trycka böcker.

Ny!!: Luteolin och Oxford University Press · Se mer »

Paprika

Paprika är en sortgrupp inom arten spanskpeppar, med det botaniska namnet Capsicum annum var.

Ny!!: Luteolin och Paprika · Se mer »

Rudolf Nietzki

Rudolf Hugo Nietzki, född den 9 mars 1847 i Heilsberg, Ostpreussen (idag Lidzbark Warmiński i Polen), död den 28 september 1917 i Neckargemünd var en tysk kemist som framförallt sysslade med färgämnen.

Ny!!: Luteolin och Rudolf Nietzki · Se mer »

Salviasläktet

Salviasläktet (Salvia) är ett släkte i familjen kransblommiga växter, vilket omfattar närmare tusen arter örter, halvbuskar och buskar, hemmahörande i tempererade och varma klimatzoner.

Ny!!: Luteolin och Salviasläktet · Se mer »

Selleri

Selleri (Apium graveolens) är en tvåårig, starkt doftande ört, som växer vilt i Europa, västra Asien och Nordafrika.

Ny!!: Luteolin och Selleri · Se mer »

Septisk chock

Septisk chock är en livshotande form av sepsis.

Ny!!: Luteolin och Septisk chock · Se mer »

Syre

Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.

Ny!!: Luteolin och Syre · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.

Ny!!: Luteolin och Väte · Se mer »

Omdirigerar här:

Digitoflavone, Flacitran, Luteolol, Salifazide.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »