Snabbare tillgång än webbläsare!
20 relationer: Asymptotiska jättegrenen, Fotosfär, Halvregelbunden variabel, Heliocentrisk bana, Kusken, Långsam irreguljär variabel, Ljusår, Ljusförorening, Luminositet, Parallax, Parsec, Radialhastighet, Skenbar magnitud, Solen, Solmassa, Solradie, Spektraltyp, Stjärnbild, Superjätte, Teknetium.
Asymptotiska jättegrenen
Utvecklingen efter "huvudserien" för fyra stjärnor med angivna ZAMS-massor inlagda i ett Hertzsprung-Russell-diagram. Etappen med den asymptotiska jättegrenen är markerad som RAG för fallet med stjärnan av storleken 2 solmassor. Asymptotiska jättegrenen är den del av Hertzsprung-Russell-diagrammet (HR), där man återfinner en stor grupp stjärnor som tidigare befunnit sig på den horisontella jättegrenen, men där förbränningen av helium i stjärnans centrala delar upphört och detta i stället börjar förbrännas i ett koncentriskt skal.
Ny!!: NO Aurigae och Asymptotiska jättegrenen · Se mer »
Fotosfär
En solfläck med omgivande eldstormar eller ''granuler''.Fotosfären är den punkt där ett astronomiskt objekt slutar vara transparent.
Ny!!: NO Aurigae och Fotosfär · Se mer »
Halvregelbunden variabel
Halvregelbundna variabla stjärnor är jättar eller superjättar på mellannivå och sen spektraltyp som visar stor periodicitet i sina ljusförändringar, åtföljda eller ibland avbrutna av olika oregelbundenheter.
Ny!!: NO Aurigae och Halvregelbunden variabel · Se mer »
Heliocentrisk bana
Ett heliocentriskt solsystem som föreslaget av Nicolaus Copernicus Heliocentrisk betyder med solen i centrum.
Ny!!: NO Aurigae och Heliocentrisk bana · Se mer »
Kusken
Kusken (Auriga på latin) är en lätt igenkännlig stjärnbild på den norra norra stjärnhimlen.
Ny!!: NO Aurigae och Kusken · Se mer »
Långsam irreguljär variabel
En långsam irreguljär variabel (tillskriven GCVS-typerna L, LB och LC) är en variabel stjärna som visar ingen eller mycket svagt definierad periodicitet i sin långsamt föränderliga ljusvariation.
Ny!!: NO Aurigae och Långsam irreguljär variabel · Se mer »
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Ny!!: NO Aurigae och Ljusår · Se mer »
Ljusförorening
Europa om natten sett från satellit. Empire State Building på natten. I bakgrunden syns Chrysler building vars fasadbelysning lyser med en styrka som klart överträffar omgivningen. Mount Palomar att etablera sig allt längre bort, först Hawaii och sedan Chile. Ljusförorening sker då överflödig belysning används eller då ljusets riktning är ineffektiv och lyser upp mer än vad som är tänkt.
Ny!!: NO Aurigae och Ljusförorening · Se mer »
Luminositet
Luminositet är en storhet som används inom astronomi.
Ny!!: NO Aurigae och Luminositet · Se mer »
Parallax
Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).
Ny!!: NO Aurigae och Parallax · Se mer »
Parsec
Den matematiska definitionen av längdenheten Parsec. (''Bilden är inte skalenlig'') Parsec eller parsek (pc) är en längdenhet som används inom astronomi.
Ny!!: NO Aurigae och Parsec · Se mer »
Radialhastighet
rörelse längs den röda linjen. Vid en viss tidpunkt ''t'' är dess hastighet ''v(t)''. Denna hastighet kan ses som en vektorsumma av en radiell hastighet (grön) och en transversell hastighet (blå). Radialhastighet är den komponent av ett föremåls hastighet som är riktad emot eller bort från en observatör.
Ny!!: NO Aurigae och Radialhastighet · Se mer »
Skenbar magnitud
Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.
Ny!!: NO Aurigae och Skenbar magnitud · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: NO Aurigae och Solen · Se mer »
Solmassa
Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.
Ny!!: NO Aurigae och Solmassa · Se mer »
Solradie
Solradien används inom astronomin för att beskriva stjärnors och galaxers storlekar.
Ny!!: NO Aurigae och Solradie · Se mer »
Spektraltyp
Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.
Ny!!: NO Aurigae och Spektraltyp · Se mer »
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Ny!!: NO Aurigae och Stjärnbild · Se mer »
Superjätte
Superjätte eller överjätte är de stjärnor som har störst massa, förutom de extremt ovanliga hyperjättarna.
Ny!!: NO Aurigae och Superjätte · Se mer »
Teknetium
Teknetium är ett radioaktivt metalliskt grundämne, som saknar stabila isotoper.
Ny!!: NO Aurigae och Teknetium · Se mer »
