Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Parcer

Index Parcer

Parcerna med livets tråd. Skulptur av Jean Baptiste Joseph Debay d.ä. Parcer (latin parcæ), är i romersk mytologi ödets gudinnor som bestämmer alla människors öden och väver livets väv för varje människa från födseln till döden.

10 relationer: Atropos, Grekisk mytologi, Klotho, Lachesis, Latin, Moirerna, Nona (mytologi), Nornor, Romersk mytologi, Vävning.

Atropos

Atropos med en sax i handen, med vilken hon klipper av "livets tråd". Atropos, ”den oavvändbara”, var i grekisk mytologi en av de tre ödesgudinnorna moirerna; de andra två var Klotho och Lachesis.

Ny!!: Parcer och Atropos · Se mer »

Grekisk mytologi

Den tre grekiska gudar som härskar över jordens tre riken: Zeus (himlen), Poseidon (hav) och Hades (underjorden). Teos (mindre gudar) är barn till dessa tre. Sköna Helena och kung Menelaos. Grekisk mytologi är en samling mytologiska berättelser som innefattar såväl svarssägner och skapelseberättelse, mytologiska beskrivningar av äldre historiska händelser som rent sagostoff.

Ny!!: Parcer och Grekisk mytologi · Se mer »

Klotho

Klotho avbildad med en slända i handen. Romersk relief från 100-talet e.Kr., troligen kopia av ett äldre original. Klotho, ”den spinnande”, var i grekisk mytologi en av de tre ödesgudinnorna moirerna; de två andra var Lachesis och Atropos.

Ny!!: Parcer och Klotho · Se mer »

Lachesis

Lachesis. Romersk relief från 100-talet e.Kr., troligen kopia av ett äldre original. Lachesis eller Lakesis (grekiska: Λάχεσις), ”den livslotten tilldelande eller avmätande”, var i grekisk mytologi en av de tre ödesgudinnorna moirerna; de andra två var Klotho och Atropos.

Ny!!: Parcer och Lachesis · Se mer »

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Ny!!: Parcer och Latin · Se mer »

Moirerna

Avbildning av moirerna på en flamländsk tapet från 1500-talet. Moirerna eller moirorna (av grekiska μοῖρα, moira med betydelsen ”del”, ”lott”) är ödesgudinnor i den grekiska mytologin.

Ny!!: Parcer och Moirerna · Se mer »

Nona (mytologi)

''Les Parques'' ("The Parcæ"), Alfred Agache, cirka 1885. ''The Triumph of Truth (The Three Parcae Spinning the Fate of Marie de Medici)'' (1622-1625), by Peter Paul Rubens (1577-1640) Nona var en av de tre parcerna, det vill säga gudinnor inom romersk mytologi som kontrollerade ödet och spann människornas livstrådar, likt moirerna i grekisk mytologi och nornorna i nordisk mytologi.

Ny!!: Parcer och Nona (mytologi) · Se mer »

Nornor

De tre nornorna. Målning av den danske konstnären Johan Ludvig Lund. Nornorna spinner ödets trådar vid Yggdrasil. Nornorna (fornnordiska norn pl. nornar) är ödesgudinnor i nordisk mytologi.

Ny!!: Parcer och Nornor · Se mer »

Romersk mytologi

Den romerska mytologin ärvdes till stor del från den etruskiska mytologin med åtskilliga lån från grekisk mytologi.

Ny!!: Parcer och Romersk mytologi · Se mer »

Vävning

Traditionell vävstolVävning är en textil produktionsmetod från vår tideräknings början.

Ny!!: Parcer och Vävning · Se mer »

Omdirigerar här:

Parcae, Parcerna, Parcæ.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »