Snabbare tillgång än webbläsare!
37 relationer: Acta Universitatis Upsaliensis, Adel, Aktiebolag, Bolag, Borgerlig släkt, Församling, Herdaminne, Huvudman, Karlstads stift, Komminister, Konsistoriellt pastorat, Kunglig Majestät, Kyrka, Kyrkoherde, Latin, Mölnbacka Trysil, Mörner af Morlanda, Nedre Ulleruds socken, Pastorat, Präst, Prästgård, Prebende, Professor, Regalt pastorat, Riddare, Säteri, Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap, Socken, Statens offentliga utredningar, Statsvetenskapliga föreningen, Stora Kils församling, Svensk uppslagsbok, Svenska Akademiens ordbok, Svenska kyrkan, Svenska reduktioner, Uppsala universitet, 1686 års kyrkolag.
Acta Universitatis Upsaliensis
Acta Universitatis Upsaliensis är sedan 1961 namnet på Uppsala universitets vetenskapliga skriftserie.
Ny!!: Patronatsrätt och Acta Universitatis Upsaliensis · Se mer »
Adel
Polska adelsmän, tidigt 1600-tal. Adel (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp.
Ny!!: Patronatsrätt och Adel · Se mer »
Aktiebolag
Aktiebolag är en ursprungligen engelsk bolagsform som kännetecknas av att delägare kan köpa och sälja andelar i bolaget, och således inte personligen behöver vara aktiva i bolaget, samt att det krävs ett signifikant insatskapital, så kallat aktiekapital.
Ny!!: Patronatsrätt och Aktiebolag · Se mer »
Bolag
Inom juridiken är ett bolag ett samarbete som regleras av avtal mellan fysiska och/eller juridiska personer för ett gemensamt ändamål.
Ny!!: Patronatsrätt och Bolag · Se mer »
Borgerlig släkt
Borgerlig släkt är en familj som inte tillhör adeln.
Ny!!: Patronatsrätt och Borgerlig släkt · Se mer »
Församling
Gudstjänstfirande församling i Glimåkra kyrka. Jesu död samlades. Sankt Kyrillos och Methodios kyrka i Prag, Tjeckien. En församling är inom kristna samfund en grupp som regelbundet firar gudstjänst och bedriver olika verksamheter tillsammans.
Ny!!: Patronatsrätt och Församling · Se mer »
Herdaminne
Herdaminne är den etablerade benämningen på ett vetenskapligt grundat, personhistoriskt uppslagsverk omfattande samtliga präster i ett stift, vanligtvis från medeltiden till nutiden (det vill säga till bokens utgivningsår).
Ny!!: Patronatsrätt och Herdaminne · Se mer »
Huvudman
Huvudman är förvaltningsrättslig term för den statliga myndighet, kommunala förvaltning, eller annan likartad organisation som har ansvaret för viss verksamhet.
Ny!!: Patronatsrätt och Huvudman · Se mer »
Karlstads stift
Karlstads stift är ett stift inom Svenska kyrkan.
Ny!!: Patronatsrätt och Karlstads stift · Se mer »
Komminister
En komminister är en person som innehar ordinarie prästtjänst i en församling inom Svenska kyrkan.
Ny!!: Patronatsrätt och Komminister · Se mer »
Konsistoriellt pastorat
Ett konsistoriellt pastorat var fram till 1910 pastorat i Sverige, där kyrkoherden till skillnad från i regala eller patronella pastorat tillsattes genom prästval.
Ny!!: Patronatsrätt och Konsistoriellt pastorat · Se mer »
Kunglig Majestät
Konselj på Stockholms slott 1938. Per Albin Hansson syns i bakgrunden bredvid konungen Gustaf V. Kunglig Majestät (Kungl. Maj:t eller K.M:t) var i Sverige under 1809 års regeringsform (1809–1974) benämningen på det statsorgan som fattade beslut i Konungens namn.
Ny!!: Patronatsrätt och Kunglig Majestät · Se mer »
Kyrka
Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Förbönskatedralen i Moskva, Ryssland som tillhör den ryska gammal-ortodoxa kyrkan. Nödinge kyrka i Nödinge-Nol, Ale kommun. Byggd 1727. Själevads kyrka i Själevad, Ångermanland är en av Sveriges tjugotal åttkantiga kyrkor. 213x213px En kyrka (från grekiskans Κυριάων/Kyriakon, som betyder "det som hör Herren till", underförstått "Herrens hus") eller kyrkobyggnad är en byggnad avsedd för kristna gudstjänster och religiösa studier.
Ny!!: Patronatsrätt och Kyrka · Se mer »
Kyrkoherde
Kyrkoherde är i dag namnet på en befattning som arbetsledande präst för ett pastorat inom Svenska kyrkan och den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
Ny!!: Patronatsrätt och Kyrkoherde · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Patronatsrätt och Latin · Se mer »
Mölnbacka Trysil
Mölnbacka Trysil var ett värmländskt skogsindustriföretag bildat 1873 och upplöst 1967.
Ny!!: Patronatsrätt och Mölnbacka Trysil · Se mer »
Mörner af Morlanda
Mörner af Morlanda är en friherrlig och en grevlig adelsätt varav den grevliga fortlever.
Ny!!: Patronatsrätt och Mörner af Morlanda · Se mer »
Nedre Ulleruds socken
Nedre Ulleruds socken i Värmland ingick i Kils härad, ingår sedan 1971 i Forshaga kommun och motsvarar från 2016 Nedre Ulleruds distrikt.
Ny!!: Patronatsrätt och Nedre Ulleruds socken · Se mer »
Pastorat
Pastorat är en indelningsenhet inom en kyrka och består av en eller flera församlingar.
Ny!!: Patronatsrätt och Pastorat · Se mer »
Präst
Daoistisk präst En präst är en person med auktoritet att leda religiösa ceremonier samt fungera som förmedlare mellan människa och gud.
Ny!!: Patronatsrätt och Präst · Se mer »
Prästgård
Lovö prästgård, 2016. Ljusterö församlingshem, uppförd intill Ljusterö kyrka som prästgård 1870. Hakarps sockens prästgård. Grangärde prästgård. Källtorp i Nacka kommun. klassicistiska stilen med sexdelad planlösning efter ritning av arkitekt Arnold Salomon-Sörenssen. Prästgård är ursprungligen boställen för präster inom den kristna kyrkan, där avkastningen av tillhörande jordbruks- och skogsmark (prästbolet eller prästbordet) bidrog till avlöningen.
Ny!!: Patronatsrätt och Prästgård · Se mer »
Prebende
Prebende (medeltidslat. præbenda "kosthåll", av lat. præbeo "erbjuda", "skänka", var ett godsinnehav i form av gårdar eller andra ägor vars inkomst användes till att betala lönen för en viss befattning inom kyrka eller skola som inte var kopplade till pastoratet självt. Efter reformationen, då alla prebenden drogs in till kronan användes det främst om prebendepastorat, ett pastorat vars tionde var avsett att bekosta sådana befattningar. De olika prebendepastoraten hörde till en huvudtjänst, och tillsattes därför genom att någon fick huvudtjänsten och inte genom särskild ansökan eller tillsättning. Benämningen har uppkommit av att inkomster från vissa församlingar anvisades till gemensamt underhåll åt munkar och klerker (præbenda quotidiana in refectorio ad majorem mensam) och sedermera anslogs till underhåll åt kaniker var för sig. Efter reformationen bibehölls prebenden åt biskopar och domkapitelsledamöter i Sverige, och tilldelades sedermera även teologie adjunkter vid universiteten samt några andra kyrkliga ämbets- och tjänstemän, via Uppsala universitets privilegier. Det innebar till exempel att Skånings-Åsaka församling var prebende åt biskopen i Skara och att Stora Kils pastorat var prebende åt biskopen i Karlstad, båda ganska nära sina respektive stiftsstäder. Så småningom fick även professorer utanför teologiska fakulteter prebenden som löneförbättring, om de först lät prästviga sig. Prebendepastoratens antal blev senare betydligt reducerat, och från år 1910 fanns sådana förenade endast med biskopsämbetena (med undantag för det 1904 bildade Luleå), de teologiska professurerna i Uppsala och Lund (med ett undantag för vardera platsen) samt med fyra teologie lektorsbefattningar (i Västerås, Växjö, Karlstad och Härnösand). Dessa avskaffades 1921–1923. Domprosttjänsterna i Uppsala och Lund var också undantagna, och förblev prebenden åt professorerna i praktisk teologi till och med 1941. Även kyrkoherdetjänsten i Visby utgjorde prebende till biskopen av Visby till och med 1986. Som längst levde alltså prebendeinstitutionen kvar i Visby.
Ny!!: Patronatsrätt och Prebende · Se mer »
Professor
Professor (latin: "offentligt anställd eller avlönad lärare"Nationalencyklopedin,, 27 november 2009, uppslagsord: professor) är en titel för de högst utbildade lärarna vid högskolor och universitet.
Ny!!: Patronatsrätt och Professor · Se mer »
Regalt pastorat
Regalt pastorat var ett pastorat där en monark utnämnde en pastor utan att behöva ta hänsyn till något lokalt prästval.
Ny!!: Patronatsrätt och Regalt pastorat · Se mer »
Riddare
Riddaren Hermann von Aue avbildad i ett 1300-talsmanuskript Två riddare duellerar. Av Eugène Delacroix 1825. Målningen hänger i Louvren. Riddare (lat. miles) är ursprungligen en medeltida titel för en frälseman som fått riddarslaget.
Ny!!: Patronatsrätt och Riddare · Se mer »
Säteri
Sturehov, ett historiskt säteri i Botkyrka kommun. Ett säteri är i nutida språkbruk en större herrgård.
Ny!!: Patronatsrätt och Säteri · Se mer »
Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap
Professorsbostaden Skytteanum.Skytteanska professuren är en professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik.
Ny!!: Patronatsrätt och Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap · Se mer »
Socken
Ekers socken i Närke på en karta över Örebro härad. Socken (uttal på standardsvenska eller, kognater på danska sogn, bokmål sogn eller sokn, nynorska sokn), är ett ålderdomligt namn på en landsortsförsamling i folkkyrkor.
Ny!!: Patronatsrätt och Socken · Se mer »
Statens offentliga utredningar
Statens offentliga utredningar (förkortat SOU), är en svensk serie med rapporter från 1922 och framåt, kallade betänkanden, från svenska statliga utredningar tillsatta av regeringen (innan 1975 Kungl. Maj:t) som också ger utredningsdirektiven.
Ny!!: Patronatsrätt och Statens offentliga utredningar · Se mer »
Statsvetenskapliga föreningen
Statsvetenskapliga föreningen (finska: Valtiotieteellinen yhdistys) är en finländsk statsvetenskaplig förening.
Ny!!: Patronatsrätt och Statsvetenskapliga föreningen · Se mer »
Stora Kils församling
Stora Kils församling är en församling i Södra Värmlands kontrakt i Karlstads stift.
Ny!!: Patronatsrätt och Stora Kils församling · Se mer »
Svensk uppslagsbok
Svensk uppslagsbok är en svensk encyklopedi som utkom i två upplagor mellan åren 1929 och 1955.
Ny!!: Patronatsrätt och Svensk uppslagsbok · Se mer »
Svenska Akademiens ordbok
Svenska Akademiens ordbok (ursprunglig titel Ordbok öfver svenska språket), förkortat SAOB, är ett historiskt uppslagsverk över det svenska språket som ges ut av Svenska Akademien.
Ny!!: Patronatsrätt och Svenska Akademiens ordbok · Se mer »
Svenska kyrkan
Uppsala domkyrka, Svenska kyrkans "rikshelgedom". Svenska kyrkan är ett svenskt evangelisk-lutherskt kristet trossamfund (kyrka).
Ny!!: Patronatsrätt och Svenska kyrkan · Se mer »
Svenska reduktioner
En reduktion var i Sveriges historia en indragning till staten av egendom, som jord och jordinkomster, vilka tidigare avsöndrats till i första hand adeln genom förläningar, ärftliga donationer, och dylikt.
Ny!!: Patronatsrätt och Svenska reduktioner · Se mer »
Uppsala universitet
Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigt år 1887. Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala.
Ny!!: Patronatsrätt och Uppsala universitet · Se mer »
1686 års kyrkolag
1686 års kyrkolag (Kyrkio-Lag och Ordning) var en reglering av förhållandet mellan kyrka och stat i Sverige från Karl XI till 1992 års kyrkolag trädde i kraft den 1 januari 1993 inför det att Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 och kyrkolagen avskaffades och ersattes med kyrkoordningen.
Ny!!: Patronatsrätt och 1686 års kyrkolag · Se mer »
Omdirigerar här:
Alternativt patronellt pastorat, Egenkyrka, Jus patronatus, Patronatsförhållande, Patronatskyrka, Patronell, Patronella pastorat, Patronellt pastorat.
