Innehållsförteckning
8 relationer: Emotivism, Immanuel Kant, Imperativ, Kategoriska imperativet, Metaetik, R.M. Hare, Universalitet, Värdeomdöme.
- Etiska teorier
- Metaetik
Emotivism
Emotivism, etisk emotivism, även värdenihilism, är en metaetisk teori som vill förklara moraliska påståenden vara känslouttryck, likt "usch".
Se Preskriptivism och Emotivism
Immanuel Kant
Immanuel Kant, född 22 april 1724 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 12 februari 1804 i Königsberg, var en tysk filosof och grundare av den kritiska filosofin.
Se Preskriptivism och Immanuel Kant
Imperativ
Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning.
Se Preskriptivism och Imperativ
Kategoriska imperativet
Det kategoriska imperativet formulerades och identifierades av filosofen Immanuel Kant (1724–1804) som moralens högsta princip.
Se Preskriptivism och Kategoriska imperativet
Metaetik
Metaetik är studiet av etik ur ett semantiskt, metafysiskt och kunskapsteoretiskt perspektiv.
Se Preskriptivism och Metaetik
R.M. Hare
Richard Mervyn (R. M.) Hare, född 21 mars 1919 i Backwell i Somerset, död 29 januari 2002 i Ewelme i Oxfordshire, var en brittisk moralfilosof och professor vid Oxfords universitet från 1966 till 1983.
Se Preskriptivism och R.M. Hare
Universalitet
Universalitet är en filosofisk term för allmängiltighet.
Se Preskriptivism och Universalitet
Värdeomdöme
Värdeomdöme är ett filosofiskt begrepp som används inom bland annat värdeteori eller metaetik.
Se Preskriptivism och Värdeomdöme
Se även
Etiska teorier
- Deontologi
- Diskursetik
- Dygdetik
- Emotivism
- Etisk egoism
- Etisk intuitionism
- Etisk naturalism
- Kognitivism
- Konsekventialism
- Kontextualism
- Kontraktualism
- Konventionalism
- Metaetik
- Nomism
- Normativ etik
- Objektivism (Ayn Rand)
- Omsorgsetik
- Preferentialism
- Preskriptivism
- Psykologisk egoism
- Rationell egoism
- Speciesism
- Utilitarism
- Värdeabsolutism
- Värdepluralism
- Värderelativism
- Värdeskepticism