Innehållsförteckning
27 relationer: Abundantia, Alpheios, Arethusa, Basbaryton, Basstämma, Ceres (mytologi), Château de Saint-Germain-en-Laye, Eirene, Erinyer, Eris (gudinna), Felicitas, Haute-contre, Jean-Baptiste Lully, Jupiter (gud), Libretto, Mercurius, Nike, Nymf, Opera, Paris, Philippe Quinault, Pluton (mytologi), Proserpina, Recitativ, Sopran, Tenor, Tragédie lyrique.
- Operor av Jean-Baptiste Lully
Abundantia
''Abundantia''. Målning av Peter Paul Rubens cirka 1630. Abundantia är i romersk mytologi överflödets gudinna.
Se Proserpine (Lully) och Abundantia
Alpheios
Alpheios försöker fånga vattennymfen Arethusa. Alpheios (grek. ΑλΦειος) var en flodgud i grekisk mytologi.
Se Proserpine (Lully) och Alpheios
Arethusa
Alfeios och Arethusa. Gravyr av Bernard Picart. Arethusa var en källnymf i grekisk mytologi som förföljdes av flodguden Alfeios och förvandlades till en källa av gudinnan Artemis.
Se Proserpine (Lully) och Arethusa
Basbaryton
Basbaryton är en manlig rösttyp som ligger mellan baryton och bas.
Se Proserpine (Lully) och Basbaryton
Basstämma
En bas är en typ av manlig sångröst inom framför allt klassisk musik med det lägsta röstomfånget av alla rösttyper.
Se Proserpine (Lully) och Basstämma
Ceres (mytologi)
Staty föreställande '''Ceres'''. Ceres var en gudinna som i romersk mytologi representerade grödorna och naturens växtkrafter.
Se Proserpine (Lully) och Ceres (mytologi)
Château de Saint-Germain-en-Laye
Slottet i Saint-Germain-en-Laye. Château de Saint-Germain-en-Laye var ett slott i Saint-Germain-en-Laye i departementet Yvelines väster om Paris i Frankrike.
Se Proserpine (Lully) och Château de Saint-Germain-en-Laye
Eirene
Eirene med Plutos. Münchens glyptotek 219 n1. Eirene (latin Irene) var i grekisk mytologi fredens gudinna.
Se Proserpine (Lully) och Eirene
Erinyer
krater, 380–370 f.Kr. Erinyer (grekiska erinyes), hämndgudinnor i grekisk mytologi, av romarna kallade furier.
Se Proserpine (Lully) och Erinyer
Eris (gudinna)
Eris. Atensk målning från cirka 575-525 f.Kr. Eris (romersk motsvarighet: Discordia) var osämjans gudinna i grekisk mytologi.
Se Proserpine (Lully) och Eris (gudinna)
Felicitas
Felicitas (latin för "lycka") var i romersk mytologi både gudinna och personifikation för lycka och framgång.
Se Proserpine (Lully) och Felicitas
Haute-contre
Haute-contre är en hög tenortyp som användes inom den franska operan under barocken och wienerklassicismen.
Se Proserpine (Lully) och Haute-contre
Jean-Baptiste Lully
Jean-Baptiste Lully, född Giovanni Battista Lulli den 28 november 1632 i Florens, Storhertigdömet Toscana i Italien, död 22 mars 1687 i Paris, Frankrike, var en italiensk-fransk tonsättare.
Se Proserpine (Lully) och Jean-Baptiste Lully
Jupiter (gud)
Jupiter (skrevs ivppiter, Iuppiter; även Iovis) är gudarnas konung i romersk mytologi.
Se Proserpine (Lully) och Jupiter (gud)
Libretto
Sidor från ett libretto för operan Ernani från 1859. Ett libretto (diminutiv av italienska: libro, dvs. liten bok, häfte) är texten eller en story board i ett musikdramatiskt verk som en opera, en operett, en musikal eller en balett.
Se Proserpine (Lully) och Libretto
Mercurius
Mercurius var i romersk mytologi en gud som främst var beskyddare för handel och köpmän.
Se Proserpine (Lully) och Mercurius
Nike
rödfigurig lekyt från omkring år 490 f.Kr. Nike (Νίκη, 'Seger', uttalas nǐːkɛː) är i grekisk mytologi segergudinnan; hon motsvaras i romersk mytologi av Victoria.
Se Proserpine (Lully) och Nike
Nymf
''Hylas och nymferna'' av John William Waterhouse (1896). Nymf är i Grekland en allmän benämning för unga fullvuxna flickor och även för unga gifta kvinnor.
Se Proserpine (Lully) och Nymf
Opera
Scendekor för Trollflöjten. Wagners ''Parsifal''. Opera är en form av musikteater, förknippad med den västerländska konstmusiken från barocken och framåt.
Se Proserpine (Lully) och Opera
Paris
Paris är Frankrikes huvudstad och en världsstad med månghundraårig historia som en av världens mest betydande städer.
Se Proserpine (Lully) och Paris
Philippe Quinault
Philippe Quinault, fransk dramatisk skald, född 3 juni 1635, död 26 november 1688.
Se Proserpine (Lully) och Philippe Quinault
Pluton (mytologi)
Pluton (grekiska: Πλούτων, av ploutos, "rikedom"; latin Pluto) är gud över underjorden och dödsriket inom den romerska mytologin.
Se Proserpine (Lully) och Pluton (mytologi)
Proserpina
Proserpina'', målning av Dante Gabriel Rossetti. Proserpina är underjordens drottning i den romerska mytologin, maka till guden Dis, underjordens härskare, och dotter till guden Jupiter och gudinnan Ceres.
Se Proserpine (Lully) och Proserpina
Recitativ
Recitativ för sopran och orkester ur en motett av Antonio Vivaldi Recitativ, "talsång", är en främst i opera, oratorium och andra större vokala verk förekommande art av solosång, i vilken textens rytm och språkmelodi bestämmer den musikaliska utformningen.
Se Proserpine (Lully) och Recitativ
Sopran
Sopran (av italienska, ’den översta’) är inom musiken antingen en kvinnoröst väl anpassad för höga toner, ett instrument som likaledes spelar toner i höga register eller den eller de högsta stämmorna i en kör.
Se Proserpine (Lully) och Sopran
Tenor
Tenor (från latinets: 'tenor', uttalas med o- eller å-ljud, av tenere – att bära) är en stämma inom solosång och körsång.
Se Proserpine (Lully) och Tenor
Tragédie lyrique
Tragédie lyrique (Lyrisk tragedi) även kallas Tragédie en musique (Tonsatt tragedi) är den viktigaste genren inom den franska höviska barockoperan under 1600- och 1700-talen.
Se Proserpine (Lully) och Tragédie lyrique
Se även
Operor av Jean-Baptiste Lully
- Achille et Polyxène
- Acis et Galatée
- Alceste
- Amadis
- Armide (Lully)
- Atys (Lully)
- Bellérophon
- Cadmus et Hermione
- Isis (opera)
- Persée
- Phaëton (opera)
- Proserpine (Lully)
- Psyché (opera)
- Roland (Lully)
- Thésée (Lully)