Innehållsförteckning
18 relationer: Dräll, Dubbelväv, Effsingar, Lattor, Lunor, Nickepinnar, Resårband, Rips, Skäl, Skyttel, Solv, Solvskaft, Trampor, Upphämta, Varp (textil), Vävnota, Vävstol, Vävtekniker.
Dräll
rör och ca 18—19 inslag/cm. Dräll är en vävteknik, som ger ett karakteristiskt rutmönster utan något särskilt mönsterinslag, i stället är det varpen och inslaget som bildar de olika fälten.
Dubbelväv
Dubbelväv, även Bindetrådsväv, är en typ av mönsterväv, bestående av dubbla tyglager där garn från de olikfärgade skikten korsar varandra vid vissa ställen så att ett mönster bildas.
Effsingar
Effsingar (eller äfsingar, efsingar, eppsingar, näppsingar) är den del av varpen som man aldrig kan väva slut.
Lattor
För en vävstol med kontramarsch används både kortlattor och långlattor uppknutna till tramporna En kompakt hopfällbar vävstol med kontramarsch och topplattor Lattor är inom vävning de tvärgående (det vill säga riktade vänster–höger) hålförsedda käppar som används i vävstolen för att styra riktningen av draget från tramporna till solvskaften.
Lunor
En luna med två nickepinnar. Lunor (trissor) är de delar i vävstolen som håller nickepinnarna på plats och som därmed gör det möjligt för skaften att höjas och sänkas när man trampar på tramporna.
Nickepinnar
luna. Nickepinnar monteras ovanpå solvskaften för att möjliggöra den variation i höjning och sänkning av varpen som är grunden i vävningen.
Resårband
Resårband är band som kan sträckas långt och ändå återgå till ursprungsform.
Rips
Rips är en vävteknik.
Skäl
En bandvävstol som används på ett bord. Här syns skälet tydligt, med varpen ovanför och under. Skäl är den triangelformade öppning i varpen som är resultat av att tramporna trampas mot golvet i en vävstol.
Skyttel
Skyttel eller skottspole är det redskap som används för att skyttla (föra) inslaget fram och åter i varpens öppnade skäl vid vävning.
Solv
Mer än 10 solv av metalltråd. I den främre raden syns ungefär 9 ögon. Ett solv är en anordning som är till för att reglera höjden på en varptråd i en vävstol.
Solvskaft
Vävstol med fyra solvskaft. Notera upphängningen med tre block i vardera ändan. Ett solvskaft eller ett skaft är ett arrangemang på en vävstol som höjer och sänker olika varptrådar beroende på hur man trampar, och därmed skapar ett skäl, genom vilket man kan föra skytteln.
Trampor
En vävstol som visar Lattor uppknutna i tramporna. Tramporna i en vävstol är till antalet minst två för tuskaft, men kan sedan variera för andra vävtekniker och är inte alltid detsamma som antalet skaft.
Upphämta
Detalj med en mönsterrapport upphämta. Löpare i ull med bård i upphämta. Upphämta (eller opphämta) är en vävteknik som kan vävas med plockspröt eller i vävstol med dragrustning.
Varp (textil)
Varp på K A Almgrens sidenväveri. Vävning med blå varp. Varp är den längsgående tråden i ett vävt tyg som sätts upp i vävstolen.
Se Solvskaft och Varp (textil)
Vävnota
Vävnotan är uppbyggd med ett givet rutsystem där solvning, uppknytning av trampor och skaft samt i förekommande fall trampordningen framgår.
Vävstol
skaft och kontramarsch samt pådragningsknekt. Vävstol kallas den anordning som används för att, främst manuellt, tillverka tyg genom vävning.
Vävtekniker
Vävtekniker används, möjligen lite felaktigt, som samlingsordet för vilket vävsätt man använder, ej att förväxla med själva vävtekniken som handlar om alla moment, redskap och problemlösningar kring vävandet i sig.
Även känd som Skaftkäpp.