Innehållsförteckning
22 relationer: Albula (region), Bivio, Cunter, Gotteshausbund, Graubünden, Idiom (språk), Italienska, Julia (vattendrag), Marmorera, Mulegns, Rätoromanska, Reformert kristendom, Riom-Parsonz, Romersk-katolska kyrkan, Salouf, Savognin, Schweiz, Schweiz kommuner, Sur, Schweiz, Tingslag, Tinizong-Rona, Tyska.
Albula (region)
Albula (tyska) eller Alvra (rätoromanska) är en region i den schweiziska kantonen Graubünden.
Bivio
Bivio (tidigare: Stalla, Beiva, äldre tyskt namn: Stallen) är en ort och tidigare kommun i distriktet Albula i den schweiziska kantonen Graubünden.
Cunter
Cunter (föråldrat tyskt namn: Conters im Oberhalbstein) är en ort och tidigare kommun i distriktet Albula i den schweiziska kantonen Graubünden.
Gotteshausbund
Gotteshausbund är en tidigare stat i det Tysk-romerska riket vilken uppkom på furstbiskopdömet Churs territorium.
Graubünden
Graubünden är en kanton i sydöstra Schweiz.
Idiom (språk)
Målningen ''Nederländska ordspråk'' från 1559 av Pieter Bruegel d.ä. illustrerar flera ordspråk och idiom. Idiom har två betydelser på svenska.
Italienska
Italienska (lingua italiana) är ett romanskt språk inom den indoeuropeiska språkgruppen och talas av ungefär 67,8 miljoner människor, varav de flesta i Italien, vilket gör italienska till det 25:e mest talade språket i världen.
Julia (vattendrag)
Julia är ett vattendrag i Schweiz.
Se Surses och Julia (vattendrag)
Marmorera
Marmorera, på rätoromanska också Murmarera (föråldrat tyskt namn Marmels) är en ort och tidigare kommun i distriktet Albula i den schweiziska kantonen Graubünden.
Mulegns
Mulegns (föråldrat tyskt namn: Mühlen) är en ort och tidigare kommun i distriktet Albula i den schweiziska kantonen Graubünden.
Rätoromanska
Rätoromanska är ett språk som talas i sydöstra Schweiz.
Reformert kristendom
Kyrkointeriör av Emanuel de Witte, c 1660. Reformert kristendom (av ordet "reformera") är de kyrko- och samfundsbildningar, som leder sitt ursprung tillbaka till de kristna reformationsrörelser som leddes av Huldrych Zwingli och Jean Calvin i Schweiz på 1520-talet.
Se Surses och Reformert kristendom
Riom-Parsonz
Riom-Parsonz var en kommun i distriktet Albula i den schweiziska kantonen Graubünden.
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Se Surses och Romersk-katolska kyrkan
Salouf
Salouf (föråldrat tyskt och tidigare officiellt namn: Salux) är en ort och tidigare kommun i distriktet Albula i den schweiziska kantonen Graubünden.
Savognin
Savognin (föråldrat tyskt och tidigare officiellt namn: Schweiningen) är en ort och tidigare kommun i distriktet Albula i den schweiziska kantonen Graubünden.
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Schweiz kommuner
Schweiz invånarkommuner, 1 maj 2022. Kommunen (tyska: Gemeinde eller kreis, franska: commune politique, italienska: comune, rätoromanska: vischnanca) är den minsta politiska enheten i Schweiz.
Se Surses och Schweiz kommuner
Sur, Schweiz
Sur (tysk och officiell stavning) eller Sour (rätoromansk stavning) är en ort och tidigare kommun i regionen Albula i den schweiziska kantonen Graubünden.
Tingslag
Rudolf Lange. Tingslag utgjorde beteckningen för häradsrättens domkrets (territorium), området som bildade en häradsrätts rättskipningsdistrikt.
Tinizong-Rona
Tinizong-Rona var en kommun i distriktet Albula i den schweiziska kantonen Graubünden.
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Även känd som Oberhalbstein, Surses (krets, CH-GR).


Öppna i Google Maps