Innehållsförteckning
11 relationer: Djur, Familj (biologi), Fortplantning, Gallmyggesteklar, Leddjur, Mayr (auktor), Sexfotingar, Släkte, Steklar, Sverige, Trissolcus.
Djur
Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer.
Familj (biologi)
hierarkiska systemet i biologin. Inom den biologiska systematiken är en familj en undergrupp till en ordning, och består av ett eller flera släkten, vilka i sin tur delas in i arter.
Se Trissolcus simoni och Familj (biologi)
Fortplantning
Parning mellan flicksländor. Fortplantning, även förökning eller reproduktion, kallas det när djur, människor eller växter förökar sig och för livet vidare till en ny generation.
Se Trissolcus simoni och Fortplantning
Gallmyggesteklar
Gallmyggesteklar (Platygastridae) är en familj av steklar som beskrevs av Alexander Henry Haliday 1833.
Se Trissolcus simoni och Gallmyggesteklar
Leddjur
Leddjur (Arthropoda) är en stam inom djurriket som omfattar så varierande djurgrupper som insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur.
Se Trissolcus simoni och Leddjur
Mayr (auktor)
Mayr kan som auktorsförkortning betyda.
Se Trissolcus simoni och Mayr (auktor)
Sexfotingar
Sexfotingar (Hexapoda, av grekiska hex, sex, och poda, fot), mer korrekt insekter, är en understam till leddjuren.
Se Trissolcus simoni och Sexfotingar
Släkte
hierarkiska systemet i biologin I biologisk systematik är ett släkte (synonym: genus, pluralis: genera) en grupp inom en familj.
Se Trissolcus simoni och Släkte
Steklar
En geting av arten ''Dolichovespula maculata''. växtstekel. Läppstekel. Steklar (Hymenoptera) är en ordning i djurklassen insekter med fullständig förvandling.
Se Trissolcus simoni och Steklar
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Se Trissolcus simoni och Sverige
Trissolcus
Trissolcus är ett släkte av steklar som beskrevs av William Harris Ashmead 1893.