Innehållsförteckning
26 relationer: Amplitud, Öppen stjärnhop, Carinanebulosan, CNO-cykeln, Dopplereffekt, Emissionslinje, Fotometri, Fotosfär, Helium, Kärnfusion, Kölen (stjärnbild), Kväve, Ljusår, Ljusförorening, Parallax, Parsec, Skenbar magnitud, Solen, Solmassa, Solradie, Spektraltyp, Stjärnbild, Stjärnvind, Superjätte, Väte, Wolf–Rayet-stjärna.
Amplitud
höger Amplitud är avståndet mellan ett ytterläge och ett nolläge i en svängningsrörelse.
Öppen stjärnhop
Plejaderna är en av de mest kända öppna stjärnhoparna. En öppen stjärnhop (open star cluster) är en relativt gles form av stjärnhop som kan bestå av några tiotal upp till tusentals stjärnor inom några ljusårs radie.
Carinanebulosan
Carinanebulosan, även NGC 3372, är en H II-region i stjärnbilden Kölen.
CNO-cykeln
Översikt över CNO I-cykeln. CNO-cykeln (från engelskans carbon-nitrogen-oxygen cycle; kol-kväve-syrecykeln), ibland även kallad Bethe-Weizsäckercykeln, är en av två primära fusionsreaktioner genom vilka stjärnor konverterar väte till helium.
Dopplereffekt
Ett objekt rör sig från höger till vänster medan det sänder ut vågrörelser. Våglängden blir kortare till vänster och längre till höger. Illustration av Dopplereffekten och varför frekvensen mäts olika av en observatör när källan rör sig.
Emissionslinje
En emissionslinje är en ljus linje i ett spektrum av ljus från någon ljuskälla.
Fotometri
Fotometri är vetenskapen om mätning av ljus i termer av hur det mänskliga ögat upplever ljusstyrkan.
Fotosfär
En solfläck med omgivande eldstormar eller ''granuler''.Fotosfären är den punkt där ett astronomiskt objekt slutar vara transparent.
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Kärnfusion
Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.
Kölen (stjärnbild)
Kölen (Carina på latin) är en stjärnbild på södra stjärnhimlen.
Se WR 24 och Kölen (stjärnbild)
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Ljusförorening
Europa om natten sett från satellit. Empire State Building på natten. I bakgrunden syns Chrysler building vars fasadbelysning lyser med en styrka som klart överträffar omgivningen. Mount Palomar att etablera sig allt längre bort, först Hawaii och sedan Chile. Ljusförorening sker då överflödig belysning används eller då ljusets riktning är ineffektiv och lyser upp mer än vad som är tänkt.
Parallax
Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).
Parsec
Den matematiska definitionen av längdenheten Parsec. (''Bilden är inte skalenlig'') Parsec eller parsek (pc) är en längdenhet som används inom astronomi.
Skenbar magnitud
Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Solmassa
Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.
Solradie
Solradien används inom astronomin för att beskriva stjärnors och galaxers storlekar.
Spektraltyp
Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Stjärnvind
Nebulosan NGC 7635 bildas när stjärnvinden från stjärnan BD +60º2522 möter det interstellära mediet. Stjärnvind är ett flöde av gas som kommer från en stjärnas övre atmosfär.
Superjätte
Superjätte eller överjätte är de stjärnor som har störst massa, förutom de extremt ovanliga hyperjättarna.
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Wolf–Rayet-stjärna
WR 136 tillhör gruppen WN-stjärnor. Den har skapat nebulosan NGC 6888. Wolf–Rayet-stjärna är en stjärna med hög yttemperatur och vars spektrum uppvisar mycket breda och kraftiga emissionslinjer.
Se WR 24 och Wolf–Rayet-stjärna