Innehållsförteckning
22 relationer: AG Carinae, Fotosfär, Hipparcos, Hubbleteleskopet, Infraröd strålning, Kölen (stjärnbild), Ljusår, Lysande blå variabel, Nebulosa, P Cygni, Parallax, Parsec, Planetarisk nebulosa, Skenbar magnitud, Solen, Solmassa, Solradie, Spektraltyp, Stjärnbild, Supernova, Teleskop, Wolf–Rayet-stjärna.
AG Carinae
AG Carinae eller HD 94916, är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen.
Fotosfär
En solfläck med omgivande eldstormar eller ''granuler''.Fotosfären är den punkt där ett astronomiskt objekt slutar vara transparent.
Hipparcos
Hipparcos (akronym av High Precision Parallax Collecting Satellite) var ett av Europeiska rymdorganisationen (ESA) uppskjutet rymdteleskop, vars ändamål var att mäta stjärnors parallaxer och egenrörelser.
Hubbleteleskopet
Hubble:s huvudspegel. Foto: NASA Hubbleteleskopet är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990.
Se WR 31a och Hubbleteleskopet
Infraröd strålning
Infraröd strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder närmast över de för synligt ljus.
Se WR 31a och Infraröd strålning
Kölen (stjärnbild)
Kölen (Carina på latin) är en stjärnbild på södra stjärnhimlen.
Se WR 31a och Kölen (stjärnbild)
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Lysande blå variabel
Lysande blå variabla stjärnor (LBV-stjärnor) är några av de varmaste och ljusstarkaste stjärnor som är kända.
Se WR 31a och Lysande blå variabel
Nebulosa
M33. Ringnebulosan (M57), en planetarisk nebulosa. Hästhuvudnebulosan, exempel på en mörk nebulosa. Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft.
P Cygni
P Cygni, eller 34 Cygni, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en variabel stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Svanen.
Parallax
Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).
Parsec
Den matematiska definitionen av längdenheten Parsec. (''Bilden är inte skalenlig'') Parsec eller parsek (pc) är en längdenhet som används inom astronomi.
Planetarisk nebulosa
En planetarisk nebulosa är ett astronomiskt objekt som består av materia som små och medeltunga stjärnor i slutfasen av sitt liv stöter ut.
Se WR 31a och Planetarisk nebulosa
Skenbar magnitud
Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.
Se WR 31a och Skenbar magnitud
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Solmassa
Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.
Solradie
Solradien används inom astronomin för att beskriva stjärnors och galaxers storlekar.
Spektraltyp
Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Supernova
En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.
Teleskop
Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.
Wolf–Rayet-stjärna
WR 136 tillhör gruppen WN-stjärnor. Den har skapat nebulosan NGC 6888. Wolf–Rayet-stjärna är en stjärna med hög yttemperatur och vars spektrum uppvisar mycket breda och kraftiga emissionslinjer.
Se WR 31a och Wolf–Rayet-stjärna