Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

WW Aurigae

Index WW Aurigae

WW Aurigae är en dubbelstjärna i södra delen av stjärnbilden Kusken.

23 relationer: Algolvariabel, Am-stjärna, Dubbelstjärna, Fotosfär, Heliocentrisk bana, Kalcium, Kusken, Ljusår, Ljusförorening, Ockultation, Parallax, Parsec, Radialhastighet, Siderisk omloppstid, Skandium, Skenbar magnitud, Solen, Solmassa, Solradie, Spektraltyp, Spektrum, Stjärnbild, Variabel stjärna.

Algolvariabel

Algol-variabler eller dubbelstjärnor av Algoltyp är en klass av förmörkande dubbelstjärnor som ur utvecklingssynvinkel är relaterade till prototypen för denna klass, β Persei (Beta Persei, Algol).

Ny!!: WW Aurigae och Algolvariabel · Se mer »

Am-stjärna

En stjärna av typ Am-stjärna eller metallstrålande typ är en kemiskt ovanlig stjärna av spektraltyp A vars spektrum har starka och ofta varierande absorptionslinjer av metaller som zink, strontium, zirkonium och barium och underskott hos andra, som kalcium och skandium.

Ny!!: WW Aurigae och Am-stjärna · Se mer »

Dubbelstjärna

En konstnärs framställning av ett dubbelstjärnesystem bestående av ett svart hål med ackretionsskiva och en ordinär stjärna En dubbelstjärna eller binär stjärna är ett stjärnsystem som består av två stjärnor i stället för en enda som i vårt eget solsystem.

Ny!!: WW Aurigae och Dubbelstjärna · Se mer »

Fotosfär

En solfläck med omgivande eldstormar eller ''granuler''.Fotosfären är den punkt där ett astronomiskt objekt slutar vara transparent.

Ny!!: WW Aurigae och Fotosfär · Se mer »

Heliocentrisk bana

Ett heliocentriskt solsystem som föreslaget av Nicolaus Copernicus Heliocentrisk betyder med solen i centrum.

Ny!!: WW Aurigae och Heliocentrisk bana · Se mer »

Kalcium

Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca.

Ny!!: WW Aurigae och Kalcium · Se mer »

Kusken

Kusken (Auriga på latin) är en lätt igenkännlig stjärnbild på den norra norra stjärnhimlen.

Ny!!: WW Aurigae och Kusken · Se mer »

Ljusår

Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.

Ny!!: WW Aurigae och Ljusår · Se mer »

Ljusförorening

Europa om natten sett från satellit. Empire State Building på natten. I bakgrunden syns Chrysler building vars fasadbelysning lyser med en styrka som klart överträffar omgivningen. Mount Palomar att etablera sig allt längre bort, först Hawaii och sedan Chile. Ljusförorening sker då överflödig belysning används eller då ljusets riktning är ineffektiv och lyser upp mer än vad som är tänkt.

Ny!!: WW Aurigae och Ljusförorening · Se mer »

Ockultation

Stjärnan Aldebaran strax efter ockultation bakom månen Ockultation eller betäckning är det astronomiska fenomen då en himlakropp täcker en annan himlakropp.

Ny!!: WW Aurigae och Ockultation · Se mer »

Parallax

Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).

Ny!!: WW Aurigae och Parallax · Se mer »

Parsec

Den matematiska definitionen av längdenheten Parsec. (''Bilden är inte skalenlig'') Parsec eller parsek (pc) är en längdenhet som används inom astronomi.

Ny!!: WW Aurigae och Parsec · Se mer »

Radialhastighet

rörelse längs den röda linjen. Vid en viss tidpunkt ''t'' är dess hastighet ''v(t)''. Denna hastighet kan ses som en vektorsumma av en radiell hastighet (grön) och en transversell hastighet (blå). Radialhastighet är den komponent av ett föremåls hastighet som är riktad emot eller bort från en observatör.

Ny!!: WW Aurigae och Radialhastighet · Se mer »

Siderisk omloppstid

Siderisk omloppstid är den tid det tar för en himlakropp att gå ett varv runt en central kropp, exempelvis för en planet att gå runt solen eller en satellit att göra ett varv runt en planet, sett i förhållande till stjärnornas positioner (som tänks markera fasta positioner i rymden).

Ny!!: WW Aurigae och Siderisk omloppstid · Se mer »

Skandium

Skandium är ett grundämne tillhörande jordartsmetallerna, speciellt de sällsynta jordartsmetallerna.

Ny!!: WW Aurigae och Skandium · Se mer »

Skenbar magnitud

Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.

Ny!!: WW Aurigae och Skenbar magnitud · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Ny!!: WW Aurigae och Solen · Se mer »

Solmassa

Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.

Ny!!: WW Aurigae och Solmassa · Se mer »

Solradie

Solradien används inom astronomin för att beskriva stjärnors och galaxers storlekar.

Ny!!: WW Aurigae och Solradie · Se mer »

Spektraltyp

Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.

Ny!!: WW Aurigae och Spektraltyp · Se mer »

Spektrum

Det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj. Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.

Ny!!: WW Aurigae och Spektrum · Se mer »

Stjärnbild

En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.

Ny!!: WW Aurigae och Stjärnbild · Se mer »

Variabel stjärna

Variabla stjärnor, eller variabler, är stjärnor vars ljusstyrka varierar.

Ny!!: WW Aurigae och Variabel stjärna · Se mer »

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »