Snabbare tillgång än webbläsare!
30 relationer: Abag, Ajmag, Andra världskriget, Östra Ujimqin, Baochang, Belarus, Dornod, Dornogobi, Duolun, Erenhot, Hankineser, Högra Söned, Inre Mongoliet, Inre Mongoliets baner, Kina, Kinas härad, Marionettstat, Mengjiang, Mongoliet, Mongoliets provinser, Provinsen Chahar, Qingdynastin, Süchbaatar (provins), Taibus, Vänstra Söned, Västra Ujimqin, Xianghuang, Xilinhot, Zhenglan, Zhengxiangbai.
Abag
Abag är ett mongoliskt baner som lyder under förbundet Xilingol i den autonoma regionen Inre Mongoliet i nordvästra Kina.
Ny!!: Xilingol och Abag · Se mer »
Ajmag
Ajmag är ett mongoliskt och turkiskt ord som betyder "stam" och används för olika administrativa indelningar i Mongoliet och i Inre Mongoliet.
Ny!!: Xilingol och Ajmag · Se mer »
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Ny!!: Xilingol och Andra världskriget · Se mer »
Östra Ujimqin
Östra Ujimqin är ett mongoliskt baner som lyder under förbundet Xilingol i den autonoma regionen Inre Mongoliet i nordvästra Kina.
Ny!!: Xilingol och Östra Ujimqin · Se mer »
Baochang
Baochang (kinesiska: 包厂, 包厂乡) är en socken i Kina.
Ny!!: Xilingol och Baochang · Se mer »
Belarus
Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Belarus huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska SSR och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Belarus är en övervägande flack inlandsstat med moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består av skog och hedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna är korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, med mjölkproduktion och svinuppfödning. Belarus präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus som Europas minst demokratiska land enligt den amerikanska organisationen Freedom House. Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigt subventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.
Ny!!: Xilingol och Belarus · Se mer »
Dornod
right Dornod (Дорнод аймаг med mongolisk kyrillisk skrift) är en provins (ajmag) i östra Mongoliet.
Ny!!: Xilingol och Dornod · Se mer »
Dornogobi
right Dornogobi (mongolisk kyrilliska: Дорноговь аймаг; Dornogov ajmag, även transkriberat på flera andra sätt; "Östgobi") är en provins i södra Mongoliet.
Ny!!: Xilingol och Dornogobi · Se mer »
Duolun
Duolun, tidigare känt som Tolun, är ett härad som lyder under förbundet Xilingol i den autonoma regionen Inre Mongoliet i norra Kina.
Ny!!: Xilingol och Duolun · Se mer »
Erenhot
Erenhot är en stad på häradsnivå i förbundet Xilingol i den autonoma regionen Inre Mongoliet i norra Kina.
Ny!!: Xilingol och Erenhot · Se mer »
Hankineser
Engelskspråkig karta över etno-lingvistiska grupper i Kina. I det olivfärgade området är hankineser i majoritet. De flesta historiska dynastier har haft sina geografiska gränser inom detta område. Hankineser (förenklad kinesiska: 汉; traditionell kinesiska: 漢; pinyin: hàn) är benämningen på den dominerande etniska gruppen i Kina, som omfattar mellan 90 och 95 procent av befolkningen.
Ny!!: Xilingol och Hankineser · Se mer »
Högra Söned
Högra Söned är ett mongoliskt baner som lyder under förbundet Xilingol i den autonoma regionen Inre Mongoliet i nordvästra Kina.
Ny!!: Xilingol och Högra Söned · Se mer »
Inre Mongoliet
Inre Mongoliet är en mongolisk autonom region i norra delen av Kina med en befolkning på 24,7 miljoner och en yta på 1,17 miljoner km².
Ny!!: Xilingol och Inre Mongoliet · Se mer »
Inre Mongoliets baner
Baner är en territoriell administrativ enhet som används i Inre Mongoliet i Folkrepubliken Kina.
Ny!!: Xilingol och Inre Mongoliets baner · Se mer »
Kina
Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och var fram till 2023 världens folkrikaste land med drygt 1,4 miljarder invånare.
Ny!!: Xilingol och Kina · Se mer »
Kinas härad
Härad, ibland översatt med "län", är en primärkommun som lyder under en större stad eller ort som har status som prefektur i Folkrepubliken Kina.
Ny!!: Xilingol och Kinas härad · Se mer »
Marionettstat
En marionettstat eller lydstat är en stat som är formellt självständig men i realiteten kontrolleras av en främmande makt.
Ny!!: Xilingol och Marionettstat · Se mer »
Mengjiang
Mengjiang var mellan 1936 och 1945 en japansk lydstat i vad som idag är centrala delarna av Inre Mongoliet i nordvästra Kina, vid gränsen mot Yttre Mongoliet.
Ny!!: Xilingol och Mengjiang · Se mer »
Mongoliet
Mongoliet (mongoliska: Монгол улс) är en stat belägen i det inre av Asien, mellan Ryssland i norr och Kina i söder.
Ny!!: Xilingol och Mongoliet · Se mer »
Mongoliets provinser
Mongoliets provinser Förutom stadsdistriktet Ulan Bator (som har provinsiell status) har Mongoliet 21 provinser (ajmag).
Ny!!: Xilingol och Mongoliets provinser · Se mer »
Provinsen Chahar
Chahar var en kinesisk provins som utgjorde den östra delen Inre Mongoliet och det sydligaste hörnet låg innanför Kinesiska muren.
Ny!!: Xilingol och Provinsen Chahar · Se mer »
Qingdynastin
Qingdynastin var den sista kejsardynastin som regerade Kina.
Ny!!: Xilingol och Qingdynastin · Se mer »
Süchbaatar (provins)
right Süchbaatar (Сүхбаатар аймаг med mongolisk kyrillisk skrift) är en provins i östra Mongoliet.
Ny!!: Xilingol och Süchbaatar (provins) · Se mer »
Taibus
Taibus är ett mongoliskt baner som lyder under förbundet Xilingol i den autonoma regionen Inre Mongoliet i nordvästra Kina.
Ny!!: Xilingol och Taibus · Se mer »
Vänstra Söned
Vänstra Söned är ett mongoliskt baner som lyder under förbundet Xilingol i den autonoma regionen Inre Mongoliet i nordvästra Kina.
Ny!!: Xilingol och Vänstra Söned · Se mer »
Västra Ujimqin
Västra Ujimqin är ett mongoliskt baner som lyder under förbundet Xilingol i den autonoma regionen Inre Mongoliet i nordvästra Kina.
Ny!!: Xilingol och Västra Ujimqin · Se mer »
Xianghuang
Xianghuang är ett mongoliskt baner som lyder under förbundet Xilingol i den autonoma regionen Inre Mongoliet i nordvästra Kina.
Ny!!: Xilingol och Xianghuang · Se mer »
Xilinhot
Xilinhot, tidigare romaniserat Silinhot, är en stad på häradsnivå och huvudort i det mongoliska förbundet Xilingol i den autonoma regionen Inre Mongoliet i norra Kina.
Ny!!: Xilingol och Xilinhot · Se mer »
Zhenglan
Zhenglan är ett mongoliskt baner som lyder under förbundet Xilingol i den autonoma regionen Inre Mongoliet i nordvästra Kina.
Ny!!: Xilingol och Zhenglan · Se mer »
Zhengxiangbai
Zhengxiangbai är ett mongoliskt baner som lyder under förbundet Xilingol i den autonoma regionen Inre Mongoliet i nordvästra Kina.
Ny!!: Xilingol och Zhengxiangbai · Se mer »
Omdirigerar här:
Hsi-lin-gol Meng, Hsi-lin-kuo-le Meng, Hsi-lin-kuo-lo Meng, Hsilinkuole League, Silingol, Silingol League, Sjilijn Gol, Xilin Gol, Xilin Gol Meng, Xilinguole Meng, , .
