Snabbare tillgång än webbläsare!
35 relationer: Alfa, Alfabet, Astrofysik, Aulus Persius Flaccus, Bokstav, Brady Haran, Claudius, Diftong, Digamma, Digraf, Epsilon, Fenicien, Feniciska alfabetet, Gemen, Georg Stiernhielm, Grekiska, Grekiska alfabetet, Hercules (romersk mytologi), Joniska talbeteckningssystemet, Kyrilliska alfabetet, Lactantius, Latinska alfabetet, Meson, Partikelfysik, Pythagoras, Samos, Tau (bokstav), Tungben, U, V, Versal, W, Xenofon, Y, У.
Alfa
Alfa eller alpha (grekiska άλφα álfa) (versal: Α, gemen: α) är den första bokstaven i det grekiska alfabetet.
Ny!!: Ypsilon och Alfa · Se mer »
Alfabet
Inget alfabet Ett alfabet är en uppsättning grafiska tecken, avsedda att avbilda fonem (ljud) i ett talat språk.
Ny!!: Ypsilon och Alfabet · Se mer »
Astrofysik
Astrofysik är den gren av astronomin som använder sig av fysikaliska metoder och begrepp för att studera och beskriva fenomen i världsrymden, universum, kosmos: stjärnor, galaxer och medier där emellan – i teori och genom praktisk observation.
Ny!!: Ypsilon och Astrofysik · Se mer »
Aulus Persius Flaccus
Aulus Persius Flaccus. Aulus Persius Flaccus, född 34 e.Kr.
Ny!!: Ypsilon och Aulus Persius Flaccus · Se mer »
Bokstav
En bokstav är ett element som bygger upp ett skriftsystem.
Ny!!: Ypsilon och Bokstav · Se mer »
Brady Haran
Brady John Haran, född 18 juni 1976 i Adelaide i Australien, är en australisk-brittisk journalist, filmare och programledare, mest känd för att ha producerat utbildningsfilmer och dokumentärer för BBC News och för sina Youtube-videor.
Ny!!: Ypsilon och Brady Haran · Se mer »
Claudius
Tiberius Claudius Caesar Augustus Germanicus, före makttillträdet Tiberius Claudius Nero Germanicus, född 1 augusti 10 f.Kr. i Lugdunum (nuvarande Lyon), död 13 oktober 54 e.Kr. i Rom, var från den 24 januari 41 e.Kr.
Ny!!: Ypsilon och Claudius · Se mer »
Diftong
gutniskt ursprung, innehåller en diftong. En diftong är en vokal som inrymmer två olika klangfärger.
Ny!!: Ypsilon och Diftong · Se mer »
Digamma
Digamma (grekiska δίγαμμα dígamma, av δί- dí- ’två’ och γάμμα gámma ’gamma’) (versal: Ϝ, gemen: ϝ) var ursprungligen den sjätte bokstaven i det grekiska alfabetet och hade därför i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 6.
Ny!!: Ypsilon och Digamma · Se mer »
Digraf
En digraf är två eller fler bokstäver (grafem) som tillsammans betecknar ett språkljud (fonem), till exempel hj i Hjalmar och lj i ljus.
Ny!!: Ypsilon och Digraf · Se mer »
Epsilon
Epsilon (grekiska έψιλον épsilon) (versal: Ε, gemen: ε) är den femte bokstaven i det grekiska alfabetet och den hade i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 5.
Ny!!: Ypsilon och Epsilon · Se mer »
Fenicien
Palestina (mitten) och gamla Egypten (vänster). Detaljerad karta över grekiska och feniciska kolonier omkring 550 f.Kr. - 500 e.Kr. Fenicien eller Fenikien var ett historiskt landskap bestående av stadsstater i sydöstra medelhavsområdet.
Ny!!: Ypsilon och Fenicien · Se mer »
Feniciska alfabetet
Det feniciska alfabetet kan dateras till cirka 1000 f.Kr. och utgår från det ugaritiska alfabetet.
Ny!!: Ypsilon och Feniciska alfabetet · Se mer »
Gemen
Bild av text som visar skillnaden mellan gemener och versaler. Gemener är (särskilt använt om tryckt text) den mindre varianten av alfabetets bokstäver, i vardagligt tal benämnda som de "små bokstäverna" (a, b, c...). Alfabetets "stora bokstäver" (A, B, C...) heter versaler.
Ny!!: Ypsilon och Gemen · Se mer »
Georg Stiernhielm
Georg Stiernhielm, ursprungligen Göran Olofsson, född 7 augusti 1598 i Vika socken i Dalarna, död 22 april 1672 i Stockholm, var en svensk ämbetsman, språkforskare och skald.
Ny!!: Ypsilon och Georg Stiernhielm · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Ypsilon och Grekiska · Se mer »
Grekiska alfabetet
Det grekiska alfabetet utvecklades omkring 800-talet f.Kr. och används för att i skrift uttrycka det grekiska språket.
Ny!!: Ypsilon och Grekiska alfabetet · Se mer »
Hercules (romersk mytologi)
Herkules och Likas, skulptur av Antonio Canova. Hercules (traditionell svensk stavning Herkules) var i romersk mytologi motsvarigheten till grekernas Herakles.
Ny!!: Ypsilon och Hercules (romersk mytologi) · Se mer »
Joniska talbeteckningssystemet
Det joniska talbeteckningssystemet har använts i Grekland sedan 500-talet f.Kr. och är fortfarande i bruk, även om det främst används för ordningstal.
Ny!!: Ypsilon och Joniska talbeteckningssystemet · Se mer »
Kyrilliska alfabetet
Länder där kyrilliska alfabetet används i de officiella språken. Det kyrilliska alfabetet eller azbuka (efter det gamla namnet på de två första bokstäverna) är en grupp av alfabet som används för att skriva åtta slaviska språk (ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska, bosniska, ukrainska och montenegrinska) och flera icke-slaviska språk främst i före detta Sovjetunionen (bland annat kazakiska, uzbekiska, kirgiziska, mongoliska, tadzjikiska, turkmeniska, tjetjenska och kildinsamiska).
Ny!!: Ypsilon och Kyrilliska alfabetet · Se mer »
Lactantius
Lactantius. Väggmålning från 300-talet e.Kr. Lactantius (grekiska: Λακτάντιος), född cirka 250 i Afrika, död 320 i Gallien, lärjunge till Arnobius den äldre, var först retor och språklärare i Bitynien samt efter år 317 lärare åt Konstantin den stores son Crispus.
Ny!!: Ypsilon och Lactantius · Se mer »
Latinska alfabetet
Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.
Ny!!: Ypsilon och Latinska alfabetet · Se mer »
Meson
Tredimensionell ordning av 15 mesoner. Upp-ner i bilden visar antalet charmkvarkar i mesonerna. In-ut ur bilden visar antalet särkvarkar. Höger-vänster i bilden visar skillnaden mellan antalet upp- och nerkvarkar. Mesoner, från grekiskans μεσος, mesos, "halv", är subatomära partiklar som är uppbyggda av en kvark och en antikvark.
Ny!!: Ypsilon och Meson · Se mer »
Partikelfysik
Partikelfysik eller elementarpartikelfysik är den gren inom fysiken som studerar elementarpartiklar, materiens minsta beståndsdelar, och hur dessa växelverkar med varandra.
Ny!!: Ypsilon och Partikelfysik · Se mer »
Pythagoras
Pythagoras (grekiska), född ca 570 f.Kr., död ca 495 f.Kr., var en grekisk filosof och matematiker.
Ny!!: Ypsilon och Pythagoras · Se mer »
Samos
Samos (grekiska: Σάμος) är en grekisk ö i Egeiska havet, tillhörande regionen Nordegeiska öarna.
Ny!!: Ypsilon och Samos · Se mer »
Tau (bokstav)
Tau (grekiska ταυtar) (versal: Τ, gemen: τ) är den 19:e bokstaven i det grekiska alfabetet.
Ny!!: Ypsilon och Tau (bokstav) · Se mer »
Tungben
Tungben eller hyoidben (latin: os hyoideum, av grekiska: hyoeides, "ypsilon-format", υ) är, i människans kropp, ett ben i halsen som inte ledar till något annat ben utan bärs av halsmuskler.
Ny!!: Ypsilon och Tungben · Se mer »
U
U är den tjugoförsta bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Ypsilon och U · Se mer »
V
V är den tjugoandra bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Ypsilon och V · Se mer »
Versal
Versaler, vardagligt stora bokstäver, är den "större" varianten av alfabetets bokstäver i tryckt text (exempelvis A, B, C,...), i motsats till gemener.
Ny!!: Ypsilon och Versal · Se mer »
W
W är den tjugotredje bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Ypsilon och W · Se mer »
Xenofon
Xenofon (grekiska Ξενοφῶν), född omkring 430 f.Kr. i Aten, död omkring 355 f.Kr., var en grekisk historiker, författare och politiker.
Ny!!: Ypsilon och Xenofon · Se mer »
Y
''Y:et'' i Timrå, Västernorrlands län. Y är den tjugofemte bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Ypsilon och Y · Se mer »
У
У (gemen: у) är en bokstav i det kyrilliska alfabetet.
Ny!!: Ypsilon och У · Se mer »
Omdirigerar här:
Υ.
