Snabbare tillgång än webbläsare!
64 relationer: Aiviekste, Aizkraukle, Avrinningsområde, Ķegums, Östersjön, Baltikum, Belarus, Belarusiska, Daugavpils, Drysa, Dzisna (vattendrag), Europa, Europeiska Ryssland, Flotte, Hansan, Jaunjelgava, Jēkabpils, Karl XII, Kasplja, Konstantinopel, Lars Winnerbäck, Latvenergo, Lettland, Livland, Obal, Ogre, Ogre (vattendrag), Pļaviņas, Pļaviņas vattenkraftverk, Polen, Polotsk, Pontonbro, Riga, Rigabukten, Rigas vattenkraftverk, Ryska, Ryssland, Salaspils, Salu tilts, Södra bron, Slaget vid Düna, Stål, Stenbron, Riga, Svenska, Sverige, Tyska, Ula (vattendrag i Belarus), Valdajhöjderna, Vanšubron, Vattenkraft, ..., Vikingatiden, Vitsebsk, Volga, 1701, 1714, 1873, 1896, 1928, 1940, 1945, 1955, 1976, 1981, 2008. Förläng index (14 mer) »
Aiviekste
Aiviekste (Ewst, Awex) är en flod i Lettland.
Ny!!: Daugava och Aiviekste · Se mer »
Aizkraukle
Aizkraukle (tidigare Stučka, på tyska Ascheraden) är en stad med 7 315 invånare (2015) i distriktet Riga i centrala Lettland, belägen på floden Daugavas östra strand.
Ny!!: Daugava och Aizkraukle · Se mer »
Avrinningsområde
Huvudavrinningsområden i världen. Norskspråkig karta där Europas högre ordningens vattendelare (mellan bihav till Atlanten) visas med röda linjer. Lägre ordningens vattendelare (mellan floder som dränerar till samma bihav) visas med mörkgrå linjer. Inflödesfält visas i ljusgrått. De vita områdena är floder och tillrinningsområden som är för små för skalan. Ett avrinningsområde, dräneringsområde eller flodbäcken är det landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via ett visst vattendrag.
Ny!!: Daugava och Avrinningsområde · Se mer »
Ķegums
Ķegums (ryska: Кегумс) är en stad i Lettland, huvudort i kommunen Ķeguma novads, belägen vid floden Daugava km uppströms från (sydost om) huvudstaden Riga i den centrala delen av landet.
Ny!!: Daugava och Ķegums · Se mer »
Östersjön
Östersjön, även kallad Baltiska havet eller Baltiska sjön, är ett cirka kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten, beläget i norra Europa.
Ny!!: Daugava och Östersjön · Se mer »
Baltikum
De baltiska länderna. Baltikum, mera sällan Balticum, är ett geografiskt område vid sydöstra östersjökusten.
Ny!!: Daugava och Baltikum · Se mer »
Belarus
Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Belarus huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska SSR och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Belarus är en övervägande flack inlandsstat med moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består av skog och hedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna är korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, med mjölkproduktion och svinuppfödning. Belarus präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus som Europas minst demokratiska land enligt den amerikanska organisationen Freedom House. Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigt subventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.
Ny!!: Daugava och Belarus · Se mer »
Belarusiska
Utbredningskarta. Belarusiskans huvudområde i mörkblått, andra områden där belarusiska förekommer i ljusare blått. Belarusiska (беларуская мова, belaruskaja mova), eller vitryska traditionellt, är ett östslaviskt språk som talas främst i Belarus.
Ny!!: Daugava och Belarusiska · Se mer »
Daugavpils
Daugavpils. Fotot är taget 1912 av ryske tsarens fotograf Sergej Prokudin-Gorskij. Daugavpils är Lettlands näst största stad, belägen i sydöstra landsdelen, nära tregränsmötet med Belarus och Litauen och cirka 230 km från Riga.
Ny!!: Daugava och Daugavpils · Se mer »
Drysa
Drysa (vitryska: Дрыса) är ett vattendrag i Belarus.
Ny!!: Daugava och Drysa · Se mer »
Dzisna (vattendrag)
Dzisna (vitryska: Дзісна) är ett vattendrag i Belarus.
Ny!!: Daugava och Dzisna (vattendrag) · Se mer »
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Daugava och Europa · Se mer »
Europeiska Ryssland
Europeiska- och Asiatiska Ryssland Europeiska Ryssland refererar till de västra delarna av Ryssland, de som ligger i Europa.
Ny!!: Daugava och Europeiska Ryssland · Se mer »
Flotte
En flotte av stockar. En grupp barn testar framgångsrikt sin flotte tillverkad av träpålar, rep och blå tunnor i hamnen i Brixham, South Devon, Storbritannien. En flotte är en typ av vattenfarkost som saknar skrov i en båts bemärkelse.
Ny!!: Daugava och Flotte · Se mer »
Hansan
Hansan eller Hanseförbundet var ett förbund av främst tyska eller tyskdominerade städer, som från mitten av 1100-talet till mitten av 1600-talet med väpnat våld upprätthöll ett monopol på stora delar av handeln i Nord- och Östersjön.
Ny!!: Daugava och Hansan · Se mer »
Jaunjelgava
Jaunjelgava (tyska: Friedrichstadt) är en stad i Semgallen i centrala Lettland, belägen vid Daugava.
Ny!!: Daugava och Jaunjelgava · Se mer »
Jēkabpils
Jēkabpils (tyska: Jakobstadt, polska: Jakubów) är en stad i Lettland, belägen halvvägs mellan Riga och Daugavpils.
Ny!!: Daugava och Jēkabpils · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Daugava och Karl XII · Se mer »
Kasplja
Kasplja (vitryska: Каспля) är ett vattendrag i Belarus.
Ny!!: Daugava och Kasplja · Se mer »
Konstantinopel
Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.
Ny!!: Daugava och Konstantinopel · Se mer »
Lars Winnerbäck
Lars Mattias Winnerbäck, ursprungligen Nilsson, född 19 oktober 1975 i Engelbrekts församling i Stockholm, är en svensk musiker, som skriver och framför musik på svenska.
Ny!!: Daugava och Lars Winnerbäck · Se mer »
Latvenergo
Latvenergo är en elproducent och elnätsägare i Lettland.
Ny!!: Daugava och Latvenergo · Se mer »
Lettland
Lettland (Latvija), officiellt Republiken Lettland (Latvijas Republika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa med kust mot Östersjön och gräns mot Estland, Ryssland, Belarus och Litauen.
Ny!!: Daugava och Lettland · Se mer »
Livland
Livland (latin: Livonia, estniska: Liivimaa, lettiska: Livonija och Līvzeme, polska: Inflanty, ryska: Лифляндия translitteration: Lifljandija) är en historisk region i Baltikum, som störst omfattande nuvarande Lettland och Estland.
Ny!!: Daugava och Livland · Se mer »
Obal
Obal (vitryska: Обаль, ryska: Obol’) är ett vattendrag i Belarus.
Ny!!: Daugava och Obal · Se mer »
Ogre
Ogre (litauiska: Uogrė, tyska: Oger) är en kommunhuvudort i distriktet Ogre, i kommunen Ogres novads i det historiska landskapet Vidzeme (Livland) i Lettland med 27 097 invånare (2010) på en yta på 13,58 km².
Ny!!: Daugava och Ogre · Se mer »
Ogre (vattendrag)
Ogre är en flod i Lettland.
Ny!!: Daugava och Ogre (vattendrag) · Se mer »
Pļaviņas
Pļaviņas (ryska: Плявиняс) är en kommunhuvudort i Lettland.
Ny!!: Daugava och Pļaviņas · Se mer »
Pļaviņas vattenkraftverk
Pļaviņas vattenkraftverk (Pļaviņu HES) är ett vattenkraftverk i Lettland i floden Daugava (Düna).
Ny!!: Daugava och Pļaviņas vattenkraftverk · Se mer »
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Ny!!: Daugava och Polen · Se mer »
Polotsk
Polotsk (Полацк, även känt som Polatsk, Polatsak) är en stad i Belarus, belägen 200 km nordöst om Minsk.
Ny!!: Daugava och Polotsk · Se mer »
Pontonbro
Pontonbron "Riddarbron" i juli 1967 En pontonbro är en bro som vilar på pontoner och inte på pålar eller pelare.
Ny!!: Daugava och Pontonbro · Se mer »
Riga
Gamla staden med Daugava i bakgrunden. Riga (Rīga, Рига) är Lettlands huvudstad och ligger vid floden Daugava, nära dess utlopp vid Rigabukten i Östersjön.
Ny!!: Daugava och Riga · Se mer »
Rigabukten
Rigabukten i Östersjöområdet Karta över Rigabukten och den estniska skärgården. Rigabukten, även Rigaviken, Rīgas jūras līcis, Liivi laht (Livländska bukten), Рижский залив, är en bukt i östra Östersjön, mellan Estland och Lettland.
Ny!!: Daugava och Rigabukten · Se mer »
Rigas vattenkraftverk
Rigas vattenkraftverk (lettiska: Rīgas hidroelektrostacija, Rīgas HES; ryska: Рижская ГЭС, Rizjskaja GES) är det sista vattenkraftverket som dämmer upp floden Daugava (Düna) innan den flyter ut i Rigabukten.
Ny!!: Daugava och Rigas vattenkraftverk · Se mer »
Ryska
Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.
Ny!!: Daugava och Ryska · Se mer »
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Ny!!: Daugava och Ryssland · Se mer »
Salaspils
Salaspils, i äldre svenska källor Kirkholm, tyska Kirchholm, är en stad i Lettland med invånare (stadsrättigheter 1993), belägen vid floden Daugava, cirka 25 km sydöst om huvudstaden Riga.
Ny!!: Daugava och Salaspils · Se mer »
Salu tilts
Salu tilts ("Öbron") är en vägbro över Daugava i Riga i Lettland.
Ny!!: Daugava och Salu tilts · Se mer »
Södra bron
Södra bron (lettiska: Dienvidu tilts) är en vägbro över Daugava i Riga i Lettland.
Ny!!: Daugava och Södra bron · Se mer »
Slaget vid Düna
Svenskarna går över Düna. Slaget vid Düna, även känt som Övergången vid Düna eller Slaget vid Riga, var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod den 9 juli 1701 vid floden Düna omedelbart norr om Riga, Lettland, mellan kung Karl XII:s svenska armé och kung August II, den starkes och Adam Heinrich von Steinaus polsk-sachsiska armé.
Ny!!: Daugava och Slaget vid Düna · Se mer »
Stål
Tillverkning av stål i ljusbågsugn Stål (latinskt namn: chalybs eller aciarium) är en smidbar legering huvudsakligen bestående av järn.
Ny!!: Daugava och Stål · Se mer »
Stenbron, Riga
Stenbron (lettiska: Akmens tilts) är en vägbro över Daugava i Riga i Lettland.
Ny!!: Daugava och Stenbron, Riga · Se mer »
Svenska
Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.
Ny!!: Daugava och Svenska · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Daugava och Sverige · Se mer »
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Ny!!: Daugava och Tyska · Se mer »
Ula (vattendrag i Belarus)
Ula (vitryska: Ула) är ett vattendrag i Belarus.
Ny!!: Daugava och Ula (vattendrag i Belarus) · Se mer »
Valdajhöjderna
Valdajhöjderna är ett sjörikt höglandsområde i västra Ryssland.
Ny!!: Daugava och Valdajhöjderna · Se mer »
Vanšubron
Vanšubron (lettiska: Vanšu tilts, "kabelbron") är en vägbro över Daugava i Riga i Lettland.
Ny!!: Daugava och Vanšubron · Se mer »
Vattenkraft
Dammbyggnaden i Stornorrfors '''Vattenkraftverk''': A - ''damm'', B - ''kraftstation'', C - ''turbin'', D - ''generator'', E - ''intagsgrind/intagslucka'', F - ''tilloppstub'', G - ''transformator'', H - ''sugrör/avlopp'' Vattenkraft är energi som utvinns ur strömmande vatten i ett vattenkraftverk.
Ny!!: Daugava och Vattenkraft · Se mer »
Vikingatiden
Bildsten med skepp, Smiss, Gotland. Kopia av Årbybåten. Originalet är en 4 meter lång roddbåt hittad i båtgrav från vikingatid på Årby gård, Uppland.http://historiska.se/upptack-historien/artikel/aldre-konservering-forstor/ Flätad armring av guld, vikingatid, Sillinge, Sverige.http://historiska.se/upptack-historien/object/110046-armring-av-guld/ Vikingatiden är den skandinaviska järnålderns sista period.
Ny!!: Daugava och Vikingatiden · Se mer »
Vitsebsk
Vitsebsk (belarusiska: Віцебск eller Viciebsk), även känt som Vitebsk, är en stad i nordöstra Belarus, belägen vid floden Dvina.
Ny!!: Daugava och Vitsebsk · Se mer »
Volga
Volga (Во́лга) är Europas längsta och mest vattenrika flod.
Ny!!: Daugava och Volga · Se mer »
1701
1701 (MDCCI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en tisdag i den svenska kalendern.
Ny!!: Daugava och 1701 · Se mer »
1714
1714 (MDCCXIV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Daugava och 1714 · Se mer »
1873
1873 (MDCCCLXXIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Daugava och 1873 · Se mer »
1896
1896 (MDCCCXCVI) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Daugava och 1896 · Se mer »
1928
1928 (MCMXXVIII) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Daugava och 1928 · Se mer »
1940
1940 (MCMXL) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Daugava och 1940 · Se mer »
1945
1945 (MCMXLV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Daugava och 1945 · Se mer »
1955
1955 (MCMLV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Daugava och 1955 · Se mer »
1976
1976 (MCMLXXVI) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Daugava och 1976 · Se mer »
1981
1981 (MCMLXXXI) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Daugava och 1981 · Se mer »
2008
2008 (MMVIII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Daugava och 2008 · Se mer »
Omdirigerar här:
Dzvina, Dzwina, Düna, Dźwina, Väina, Västra Dvina, Zachodnjaja Dzvina, Zahodniaja Dzvina, Zahodniaja Dźvina, Zapadnaja Dvina.
