Snabbare tillgång än webbläsare!
20 relationer: Belarus, Belarusier, Bukovina, Bysantinska riket, Etnonym, Galizien, Kievrus, Nation, Rutenien, Smolensk, Transkarpatien, Tyska, Ukraina, Ukrainare, 1648, 1654, 1667, 900-talet, 911, 945.
Belarus
Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Belarus huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska SSR och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Belarus är en övervägande flack inlandsstat med moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består av skog och hedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna är korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, med mjölkproduktion och svinuppfödning. Belarus präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus som Europas minst demokratiska land enligt den amerikanska organisationen Freedom House. Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigt subventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.
Ny!!: Rusiner och Belarus · Se mer »
Belarusier
Belarusier eller vitryssar (беларусы, belarusy), är en östslavisk folkgrupp som huvudsakligen befolkar Belarus, och finns som minoritetsgrupper i Polen, Ryssland, Litauen och Ukraina.
Ny!!: Rusiner och Belarusier · Se mer »
Bukovina
Prisloppasset som förbinder Bukovina och Maramureș. Karta som visar Bukovina (orange) på gränsen mellan dagens Ukraina och Rumänien. Bukovina (ukrainska: Буковина, Bukovyna, rumänska: Bucovina, tyska och polska: Bukowina) är ett geografiskt område norr om Karpaterna i Östeuropa som nu är delat mellan Rumänien och Ukraina.
Ny!!: Rusiner och Bukovina · Se mer »
Bysantinska riket
Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.
Ny!!: Rusiner och Bysantinska riket · Se mer »
Etnonym
Etnonym (Gk. έθνος ethnos, 'stam', + όνομα onoma, 'namn') är namnet på en etnisk grupp, vare sig namnet har getts av en annan grupp (en exonym, t.ex. lappar, zigenare), eller om det är gruppens eget namn för sig själv (en autonym, t.ex. samer, romer).
Ny!!: Rusiner och Etnonym · Se mer »
Galizien
Galizien, även Rödrutenien, är en historisk region i centrala Europa och var ett österrikiskt kronland (Galizien och Lodomerien) 1772–1918.
Ny!!: Rusiner och Galizien · Se mer »
Kievrus
Kievrus (även Kievriket) var ett medeltida rike i Östeuropa.
Ny!!: Rusiner och Kievrus · Se mer »
Nation
En nation (latin: natio, 'börd', 'härstamning', 'folk(stam)' eller 'släkte'; av nascor, 'födas') avser idag vanligen ett kollektiv av människor som förenas genom medborgarskap i en stat eller ett land, det vill säga en politiskt definierad befolkning och geopolitisk enhet (enligt den statsnationella uppfattningen).
Ny!!: Rusiner och Nation · Se mer »
Rutenien
Områden för vilka namnet Rutenien har använts mellan 900- och 1200-talet. Namnet Rutenien (belarusiska, ryska och ukrainska: Русь), ursprungligen en latiniserad variant av namnet Rus, är en benämning på områden i Östeuropa som under medeltiden befolkades av östslaviska folk.
Ny!!: Rusiner och Rutenien · Se mer »
Smolensk
Smolensk (Смоленск, uttalas smalénsk) är en stad i västra Ryssland med cirka 330 000 invånare.
Ny!!: Rusiner och Smolensk · Se mer »
Transkarpatien
Transkarpatien (ukrainska Закарпаття, Карпатська Україна, Підкарпатська Русь, ungerska Kárpátalja, polska Zakarpacie) är ett bergsområde i västra Ukraina, vid gränsen till Slovakien och Ungern.
Ny!!: Rusiner och Transkarpatien · Se mer »
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Ny!!: Rusiner och Tyska · Se mer »
Ukraina
Ukraina (Україна/Ukrajina) är ett land i Östeuropa.
Ny!!: Rusiner och Ukraina · Se mer »
Ukrainare
Ukrainska flickor som bär vysjyvanka. Ukrainare i Ryska SFSR, 1926. Ukrainare (українці, ukraintsi), historiskt kallade rutener och ''lillryssar''(Kejsardömet Ryssland), är en östslavisk etnisk grupp om 37–45 miljoner människor.
Ny!!: Rusiner och Ukrainare · Se mer »
1648
1648 (MDCXLVIII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Rusiner och 1648 · Se mer »
1654
1654 (MDCLIV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Rusiner och 1654 · Se mer »
1667
1667 (MDCLXVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Rusiner och 1667 · Se mer »
900-talet
Vikingarnas färder''' i norr, öst, syd och väst år 793–1000. Under 900-talet når Vikingatiden sin zenit.
Ny!!: Rusiner och 900-talet · Se mer »
911
911 (CMXI) var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Rusiner och 911 · Se mer »
945
945 (CMXLV) var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Rusiner och 945 · Se mer »
