Snabbare tillgång än webbläsare!
46 relationer: Annandag jul, Östlig kristendom, Betlehem, Första Johannesbrevet, Första Timotheosbrevet, Gregorianska kalendern, Gudstjänst, Hebreerbrevet, Helgdag, Helgmålsringning, Jesaja, Jesu födelse, Jesus, Johannesevangeliet, Judendom, Jul, Julafton, Julbock, Julevangeliet, Julgodis, Julianska kalendern, Julklapp, Jullekar, Julmat, Julmusik, Julnatten, Julnattsmässa, Julotta, Jultomten, Kristendom, Kyrkoåret, Laudes, Levande ljus, Lukasevangeliet, Matteusevangeliet, Ortodoxa kyrkor, Psaltaren, Sabbat, Världen, Västlig kristendom, 1900-talet, 2003 års evangeliebok, 25 december, 300-talet, 6 januari, 7 januari.
Annandag jul
Annandag jul eller annandagen infaller den 26 december, dagen efter juldagen.
Ny!!: Juldagen och Annandag jul · Se mer »
Östlig kristendom
Kristus Frälsarens katedral i Moskva, Ryssland. Sankt Savas kyrka i Belgrad, Serbien. 200x200px 267x267px Östlig kristendom eller Östkyrkan är de olika kristna kyrkor som på ett eller annat sätt härstammar från det östromerska riket eller därintill liggande områden, med historisk hemvist i Grekland, delar av Östeuropa samt Mellanöstern.
Ny!!: Juldagen och Östlig kristendom · Se mer »
Betlehem
Födelsekyrkans inre Betlehem ("brödhus";, "kötthus"; syriska: Bet, hus och lehem bröd, "brödhus") är en stad på nuvarande Västbanken, Palestina, omkring en mil söder om Jerusalem och belägen 765 meter över havet.
Ny!!: Juldagen och Betlehem · Se mer »
Första Johannesbrevet
Första Johannesbrevet (grekiska: Ιωάννουα’ eller Ιωάννουεπιστολή α’) är en skrift som ingår i Nya testamentets brevlitteratur.
Ny!!: Juldagen och Första Johannesbrevet · Se mer »
Första Timotheosbrevet
Första Timotheosbrevet är en av de kanoniska skrifterna som ingår i Nya Testamentet.
Ny!!: Juldagen och Första Timotheosbrevet · Se mer »
Gregorianska kalendern
Den svenska almanackan anno 1753, året då den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder.
Ny!!: Juldagen och Gregorianska kalendern · Se mer »
Gudstjänst
Gudstjänst i Glimåkra kyrka i Skåne. En gudstjänst (latin: ministerium) är en sammankomst för gemensam andakt under fastlagda former för att tillsammans tillbe och lovsjunga Gud.
Ny!!: Juldagen och Gudstjänst · Se mer »
Hebreerbrevet
Hebreerbrevet (grekiska Πρὸς Έβραίους, ”Till hebreerna”) är en skrift som ingår i Nya Testamentet.
Ny!!: Juldagen och Hebreerbrevet · Se mer »
Helgdag
En helgdag, i Sverige vardagligt kallad röd dag, är en söndag eller en annan enligt lag fastställd dag som är arbetsfri för att medborgarna skall kunna fira en religiös eller traditionell högtid.
Ny!!: Juldagen och Helgdag · Se mer »
Helgmålsringning
Kyrkklocka i Laxsjö kyrka Helgmålsringning, helgmålsbön eller helgsmål genomförs inom vissa delar av kristenheten, där kyrkorna har klockor, bland annat Svenska kyrkan, som inledning på helgen.
Ny!!: Juldagen och Helgmålsringning · Se mer »
Jesaja
''Profeten Jesaja'', fresk av Michelangelo i Sixtinska kapellet. Bokrulle med text på hebreiska. Jesaja är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente som traditionellt tillskrivits profeten Jesaja, verksam från cirka 740 till 700 f.Kr.
Ny!!: Juldagen och Jesaja · Se mer »
Jesu födelse
Gabriel överlämnar budskapet till Maria att hon ska föda Jesus. Läs vidare Bebådelsen. Målning (1824) av Aleksandr Andrejevitsj Ivanov. Jesu födelse (lat. Anno dominicæ incarnationis, A.D.I.) har spelat en stor roll för kristendomen och andra religiösa rörelser där man tror på Jesus.
Ny!!: Juldagen och Jesu födelse · Se mer »
Jesus
Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.
Ny!!: Juldagen och Jesus · Se mer »
Johannesevangeliet
Johannes skrivande sitt evangelium. Målning av Hieronymus Bosch. Johannesevangeliet är en skrift som ingår i Nya Testamentet.
Ny!!: Juldagen och Johannesevangeliet · Se mer »
Judendom
Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanakh) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter.
Ny!!: Juldagen och Judendom · Se mer »
Jul
Jul är en huvudsakligen kristen högtid som firas årligen till minne av Jesu födelse.
Ny!!: Juldagen och Jul · Se mer »
Julafton
Julafton är en kristen högtid som inleder julen.
Ny!!: Juldagen och Julafton · Se mer »
Julbock
Jultomten som rider på en bock. Illustration av jullek med bocktema ifrån Uppland tidigt 1900-tal. Julbock med sällskap, Skansen, 1910-tal. En halmbock i Gamla stan i Stockholm. Julbocken har använts som symbolisk figur i juletid under mycket lång tid i Skandinavien och norra Europa.
Ny!!: Juldagen och Julbock · Se mer »
Julevangeliet
Målning av Gerard van Honthorst från 1622 som föreställer Jesu födelse. Julevangeliet är det stycke ur Bibeln (Lukasevangeliet 2:1-20) som läses i kyrkorna under julafton, julnatten och juldagen, många gånger även under skolans julavslutning samt vid julspel), och som handlar om Jesu födelse. I samband med uppläsning av julevangeliet brukar man även höra profeten Jesaja, Jes. 9:2-7, eftersom han enligt kristendomen förutspådde att Jesus skulle födas.
Ny!!: Juldagen och Julevangeliet · Se mer »
Julgodis
Marsipangris. Szaloncukor, ungerskt julgodis. Julgodis är ett godis som tillverkas och säljs i juletider.
Ny!!: Juldagen och Julgodis · Se mer »
Julianska kalendern
Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.
Ny!!: Juldagen och Julianska kalendern · Se mer »
Julklapp
Julklappar under en julgran. En julklapp som delas ut av en jultomte. En julklapp är en present som utdelas vid julen.
Ny!!: Juldagen och Julklapp · Se mer »
Jullekar
Dans kring granen. Jullekar kallas sådana lekar som brukar lekas vid jultid.
Ny!!: Juldagen och Jullekar · Se mer »
Julmat
Ett modernt finländskt julbord. Den traditionella julskinkan har ersatts av ett sojabaserat alternativ. Julmat är den mat som äts under julhelgen.
Ny!!: Juldagen och Julmat · Se mer »
Julmusik
Luciasånger räknas ofta också som julsånger i Sverige. Begreppet julmusik avser den musik som förknippas med firandet av den kristna julen, bland annat musik som används vid julens gudstjänster i kyrkorna, vid julfester och vid julfirande i hemmen, samt musik som säljs på skiva inför julen.
Ny!!: Juldagen och Julmusik · Se mer »
Julnatten
Julnatten är natten mellan den 24 och den 25 december, och tillhör kyrkligt sett Juldagen med dess tema Jesu födelse.
Ny!!: Juldagen och Julnatten · Se mer »
Julnattsmässa
En julnattsmässa eller midnattsmässa, är en mässa (d. v. s. Gudstjänst med Nattvard) som firas på julnatten (natten mellan julafton och juldagen).
Ny!!: Juldagen och Julnattsmässa · Se mer »
Julotta
En julotta är den gudstjänst som hålls tidigt på juldagsmorgonen till minne av Jesu födelse.
Ny!!: Juldagen och Julotta · Se mer »
Jultomten
En jultomte som den vanligen skildras i amerikansk populärkultur. Jultomten, tomten eller, på finlandssvenska, julgubben (främst i södra Finland), är en figur som kommer med julklappar i juletid.
Ny!!: Juldagen och Jultomten · Se mer »
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Ny!!: Juldagen och Kristendom · Se mer »
Kyrkoåret
Kyrkoåret inom den lutherska kyrkotraditionen och norra halvklotets årstider i tempererade klimatzoner. Kyrkoåret eller det liturgiska året är hur de olika högtiderna fördelas över året i den kristna kyrkan.
Ny!!: Juldagen och Kyrkoåret · Se mer »
Laudes
Laudes, latin, plural av laus ’lov(sång)’, är en morgonbön enligt tidegärdens ordning.
Ny!!: Juldagen och Laudes · Se mer »
Levande ljus
Ett brinnande ljus. Levande ljus på diverse hållare. Ett brinnande blockljus med runor. Ett ljus eller levande ljus är en ljuskälla som brinner med öppen låga, och som består av en veke placerad i ett fast block av bränsle, vanligtvis stearin, paraffin eller vax eller blandningar av dessa.
Ny!!: Juldagen och Levande ljus · Se mer »
Lukasevangeliet
Lukasevangeliet är den tredje boken i Nya Testamentet.
Ny!!: Juldagen och Lukasevangeliet · Se mer »
Matteusevangeliet
Matteusevangeliet är det enligt kyrkan främsta av de synoptiska evangelierna.
Ny!!: Juldagen och Matteusevangeliet · Se mer »
Ortodoxa kyrkor
Ortodoxa kyrkor, också kallat Östortodoxa kyrkor eller Bysantinskt ortodoxa kyrkor, officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan, är den näst största kristna kyrkan/inriktningen i världen, med uppemot 225-300 miljoner anhängare.
Ny!!: Juldagen och Ortodoxa kyrkor · Se mer »
Psaltaren
Psaltaren är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente.
Ny!!: Juldagen och Psaltaren · Se mer »
Sabbat
Chalot (Sabbatsbröd). Sabbatsdukning. Shabbat, även shabbos eller shabbes, på svenska sabbat, är den bibliska samt judiska vilodagen.
Ny!!: Juldagen och Sabbat · Se mer »
Världen
plattkartsprojektion. Topografisk karta av ''världen''. Världen är planeten jorden sedd från en antropocentristisk, eller mänsklig världssyn, en plats bebodd av människor.
Ny!!: Juldagen och Världen · Se mer »
Västlig kristendom
romersk-katolska kyrkans huvudkyrka. Västlig kristendom eller västkyrkan är ett kyrkohistoriskt begrepp som syftar på dels den utbredning av kristendomen vars tradition går tillbaka på det västromerska riket och påven, dels den kultursfär som hör samman, varvid katolicism, anglikanism och protestantism då räknas som uttryck.
Ny!!: Juldagen och Västlig kristendom · Se mer »
1900-talet
Jorden sedd från Apollo 17. För första gången i mänsklighetens historia får vi nu se jorden utifrån. Det leder bland annat till en ökad medvetenhet om att jorden har begränsade naturresurser. 1900-talet började 1 januari 1900 och slutade 31 december 1999.
Ny!!: Juldagen och 1900-talet · Se mer »
2003 års evangeliebok
Den svenska evangelieboken är en evangeliebok, som antogs av Svenska kyrkans kyrkomöte den 24 oktober 2002 men används även i många andra kristna samfund i Sverige, och utkom 2003.
Ny!!: Juldagen och 2003 års evangeliebok · Se mer »
25 december
25 december är den 359:e dagen på året i den gregorianska kalendern (360:e under skottår).
Ny!!: Juldagen och 25 december · Se mer »
300-talet
Den första delen av 300-talet i Romarriket präglades av Konstantin den store inflytande som romersk kejsare från år 306 till sin död år 337.
Ny!!: Juldagen och 300-talet · Se mer »
6 januari
6 januari är den 6:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Juldagen och 6 januari · Se mer »
7 januari
7 januari är den 7:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Juldagen och 7 januari · Se mer »
