Innehållsförteckning
43 relationer: Aëtius, Alaner, Alemanner, Arianism, Arles, Österrike, Bornholm, Bourgogne, Burgund, Flod, Flodmynning, Franker, Frankerriket, Gallien, Genèvesjön, Germaner, Germanien, Goter, Gundobad, Gunnar Gjukason, Heruler, Hunner, Jordanes, Julianus, Karolinger, Katolicism, Kejsare, Lothar I, Lotharingia, Main, Nibelungenlied, Oder, Rhen, Romerska riket, Skandinavien, Sveber, Theoderik den store, Valentinianus I, Vandaler, Wisła, 516, 843, 933.
Aëtius
Flavius Aëtius (död 454) var en västromersk general.
Alaner
Alaner var ett nomadfolk av indoiranskt ursprung.
Alemanner
Alemannernas områden 200-500 e.Kr. norr om Alperna, med olika slag markerade med årtal. bälte (600-talet e.Kr.). Alemanner ("alla män" på forngermanska; "främmande människor" på latin) är namnet på ett germanskt stamförbund, som först omnämndes av Dio Cassius 213.
Arianism
Arianism är teologisk lära som förnekar Kristi gudom.
Arles
Arles. Forum (romersk ruin) och hotell Saint Trophimus portal. Arles är en stad och kommun i departementet Bouches-du-Rhône i regionen Provence-Alpes-Côte d'Azur på Rhônes västra strand i sydöstra Frankrike.
Österrike
Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.
Bornholm
Bornholm med kommuner före 2003 (grön) och Ärtholmarna (Christiansø). Bornholm är en dansk ö i södra Östersjön, belägen 40 km sydost om Skåne och cirka 170 km från Köpenhamn, mellan 54°59' och 55°17' nordlig bredd samt 14°41' och 15°9' östlig längd.
Bourgogne
Bourgogne är en tidigare administrativ region i Frankrikes inland, som sedan 2016 är en del av regionen Bourgogne-Franche-Comté och som ungefär motsvarade de historiska provinserna Bourgogne och Nivernais.
Burgund
Hertigdömet Burgunds flagga. Historisk karta över de karolingiska rikena, med övre och nedre Burgund, år 888. Burgund är en historisk region i dagens Frankrike och Schweiz.
Flod
Seine, Claude Monet, 1897 Floden Rhen. alt.
Flodmynning
Vattendraget Golemo Deres flodmynning där floden rinner ut i Svarta havet, vid utkanten av turistorten Sinemorets i Bulgarien. En flodmynning utgörs av en flods utlopp, det vill säga den vanligtvis lägst belägna delen av en flod, där floden rinner ut i ett större vatten såsom en annan, större flod, ett vattenmagasin, en sjö, eller ett hav.
Franker
Franker var en grupp av samlade germanska stammar, däribland sugambrer, salier och ripuarier.
Frankerriket
Frankerriket (latin: Regnum Francorum) syftar på det forna rike (efterföljare till Gallien, föregångare till Frankrike) som frankerna lade under sig.
Gallien
Karta över Gallien vid Julius Caesars tid. Gallien (Gallia) var en region i Västeuropa som motsvarar dagens Frankrike, Belgien, västra Schweiz samt de delar av Tyskland och Nederländerna som ligger väster om floden Rhen.
Genèvesjön
Vy över Genèvesjön från Montreux. Karta över Genèvesjön. Båtar på Genèvesjön. Genèvesjön (franska: Lac Léman, tyska: Genfersee eller Genfer See) är en sjö mellan Alperna och Jurabergen, belägen på gränsen mellan Schweiz och Frankrike.
Germaner
Germaner är en ursprungligen romersk beteckning på människor i Nordeuropa.
Germanien
1800-talskarta över antikens Germanien Germanien, latin Germania, var det namn som man i romerska riket använde för landområdet öster om Rhen och norr om Alperna, och som huvudsakligen beboddes av germaner, men även av balter, skyter samt keltiska och slaviska folkstammar.
Goter
Östgoternas rike. Visigoternas rike cirka 500. Goterna (slutet eller öppet o) (gotiska: gutans, fornsvenska: gutar, tyska: Goten, latin: gothi, grekiska: Γότθοι, gótthoi), är en av de mest kända germanstammarna under folkvandringstiden.
Gundobad
Gundobad, Gundobald (död: 516) Patricius i Rom 472-473 och Burgunds fjärde kung 473-516, en titel han ärvde efter sin far men blev tvungen att besegra sina tre bröder för att erövra.
Gunnar Gjukason
Gunnar (Gundahar, Gundahari, tyska Gunther, latin Gundaharius eller Gundicharius, fornengelska Gúðere, fornnordiska Gunnarr) var en halvt mytologisk kung av Burgund under tidigt 400-tal.
Se Burgunder och Gunnar Gjukason
Heruler
Heruler (lat. Heruli l. Eruli) är ett namn på germanska folkgrupper som uppträdde från mitten av 200-talet e.Kr.
Hunner
Hunnernas rike sträckte sig år 450 från Centralasiens stäpper i öster till nuvarande Tyskland i väster, från Östersjön i norr till Svarta havet i söder. Hunnerna var en centralasiatisk befolkningsgrupp som ingick i de eurasiska nomaderna.
Jordanes
Jordanes var en historiker av gotisk börd.
Julianus
Julianus är ett mansnamn med latinskt ursprung; en avledning av namnet Julius.
Karolinger
Påve Leo III kröner Karl den store till kejsare. Historisk karta över de karolingiska rikena efter delningen i Verdun år 843. Historisk karta över de karolingiska rikena år 888. Karolingerna (latin: Carolus, Karl) var en frankisk ätt som övertog makten i frankerriket från merovingerna år 751 och härskade i och omkring dagens Frankrike under 700–900-talen.
Katolicism
himmelrikets nycklar åt Petrus''. Fresk av Perugino i Sixtinska kapellet.Katolicism (från latinets catholicus och grekiskans καθολικισμός/katholikismos, "universell", "allmän") eller katolsk är en kristen term avseende katolska kyrkans religion.
Kejsare
Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen; den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru.
Lothar I
Historisk karta över de karolingiska rikena efter delningen i Verdun år 843 Lothar I, född 795, död 29 september 855, var karolingisk kung av Bayern 815–817 samt romersk kejsare 817–855.
Lotharingia
Lotharingia eller Lothringen var ett historiskt, europeiskt kungarike som fick sitt namn av kungarna Lothar I och Lothar II och som har haft mycket olika geografiskt omfång vid olika tidpunkter.
Main
Main är en biflod till floden Rhen i södra Tyskland.
Nibelungenlied
Nibelungenlied. Manuskript från cirka 1220. Siegfrieds död. Illustration från sent 1400-tal. Nibelungenlied (svenska: Nibelungensången) är ett medeltida hjälteepos, nedskrivet på medelhögtyska.
Se Burgunder och Nibelungenlied
Oder
Oder som gränsflod mellan tyska Frankfurt an der Oder och polska Słubice. Police, Polen Oder (polska: Odra) är en flod i Centraleuropa.
Rhen
Rhen (tyska Rhein, franska Rhin, nederländska Rijn) är Västeuropas största flod.
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Se Burgunder och Romerska riket
Skandinavien
Skandinavien är ett geografiskt område i norra Europa som omfattar Danmark, Norge och Sverige, där man talar nordiska språk.
Sveber
En romersk statyett som avbildar en german som ber. Germanen har en så kallad svebisk knut i håret, varför vissa forskare har tolkat personen som en svebisk man. Sveber (suever) är en germansk stamgrupp.
Theoderik den store
Theoderik den store (gotiska: Þiudareiks, latin: Flāvius Theoderīcus) tidigt i sin karriär kallad Theoderik amalern, född 454 eller möjligen 455, död 30 augusti 526, var kung över ostrogoterna från 471 samt härskare över Italien från 493.
Se Burgunder och Theoderik den store
Valentinianus I
Valentinianus I Valentinianus I (Flavius Valentinianus), född år 321 i Cibalis (dagens Vinkovci), Pannonien (dagens Kroatien), död 17 november 375 i Brigetio, var romersk kejsare 28 februari 364 – 17 november 375.
Se Burgunder och Valentinianus I
Vandaler
Vandaler plundrar Rom; målning av Heinrich Leutemann. Vandalerna var ett germanskt folk under folkvandringstiden.
Wisła
Wisła (på tyska och ibland även på svenska Weichsel, historiskt även Weixeln, latin: Vistula) är Polens viktigaste och längsta flod.
516
516 (DXVI) var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
843
843 (DCCCXLIII) var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
933
933 (CMXXXIII) var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Även känd som Burgunderna.