155 relationer: Alltinget, Anekdot, Anglosaxare, Anne Holtsmark, Ari Þorgilsson, Aristokrati, Þingeyraklaustur, Árni Magnússon, Árni Magnússon-institutet för isländska studier, Øystein Erlendsson, Ågrip, Ballad, Bergen, Berserk, Birger jarl, Biskop, Blot, Danmark, Determinism, Drömtydning, Egil Skallagrimsson, Egil Skallagrimssons saga, Engelska, Epik, Ernest Hemingway, Erotik, Etik, Fatalism, Färöarna, Färingasagan, Fiktion, Fornaldarsagor, Fornnordisk poesi, Fornnordiska, Fostbrödrasagan, George Orwell, Gisle Surssons saga, Gode, Grönland, Grette Asmundssons saga, Gro Steinsland, Gunnar Hámundarson, Gunnlaug Ormstungas saga, Gutasagan, Halldór Laxness, Halvdan Svarte, Harald Hårfager, Hávamál, Håkon Håkonsson, Hólar, ..., Heimskringla, Helgon, Henry James, Herröds och Boses saga, Hird, Historia, Hryggjarstykki, Hungersnöd, Ingeborg Eriksdotter, Irland, Island, Isländingaboken, Islänningatåt, Italien, Jomsvikingasagan, Köpenhamn, Köpenhamns brand 1728, Köpenhamns universitet, Konungs skuggsjá, Kristendom, Landnamsboken, Latin, Laxdalingarnas saga, Legend, Litotes, Magi, Magnus den gode, Magnus Lagaböter, Morkinskinna, Muntlig tradition, Newfoundland, Njáls saga, Norden, Nordisk mytologi, Norge, Norgesväldet, Olav Tryggvason, Olof den helige, Orkneyöarna, Orkneyinga saga, Peter Hallberg, Poet, Poetiska Eddan, Prosa, Psykoanalys, Renässansen, Reykjavík, Riddarroman, Riddarsagor, Roy Jacobsen, Saga, Sägen, Sämund Frode, Sedvänja, Semiotik, Sigurður Nordal, Sigurd Jorsalafare, Skaldediktning, Skálholt, Skottland, Skule Bårdsson, Snorre Sturlasson, Sturla Thordarson, Sturlungasagan, Sturlungatiden, Sverige, Sverre Sigurdsson, Tamfår, Theodoricus monachus, Tideräkning, Tormod Kolbrunarskald, Trondheim, Tyska, Tyskland, Umberto Eco, Valans spådom, Vera Henriksen, Viking, Vulkan, 1000-talet, 1050, 1056, 1067, 1100-talet, 1117, 1118, 1120, 1120-talet, 1133, 1135, 1148, 1152, 1160, 1170, 1190, 1200, 1200-talet, 1263, 1300-talet, 1400-talet, 1600-talet, 1663, 1728, 1730, 1971. Förläng index (105 mer) »
Alltinget
Alltinget (isländska Alþingi eller sällan Alþing) är Islands lagstiftande församling.
Ny!!: Sagalitteratur och Alltinget · Se mer »
Anekdot
Anekdot (grekiska: Ἀνέκδοτα Anékdota, icke-utgiven) är en kortare, ofta humoristisk, redogörelse av en händelse, vanligen med någon form av slutpoäng.
Ny!!: Sagalitteratur och Anekdot · Se mer »
Anglosaxare
Sutton Hoo-hjälmen Anglosaxare eller angelsaxare kallas de germanska folkstammar som migrerade till brittiska öarna, i synnerhet England, och blev dominerande där från 300-talet, sedan romarna dragit sig tillbaka.
Ny!!: Sagalitteratur och Anglosaxare · Se mer »
Anne Holtsmark
Anne Elisabeth Holtsmark, född 21 juni 1896 i Kristiania, död 19 maj 1974 i Oslo, var en norsk filolog och språkforskare.
Ny!!: Sagalitteratur och Anne Holtsmark · Se mer »
Ari Þorgilsson
Ari Þorgilsson (Are Torgilsson, Ari fróði (Are frode, 'Are den lärde'), född 1067, död 1148, var en medeltida isländsk krönikör, författare till Isländingaboken. Han var sondotters dotterson till Hall Torsteinsson, kallad Síðu-Hallur.
Ny!!: Sagalitteratur och Ari Þorgilsson · Se mer »
Aristokrati
Aristokrati (av grekiska ἀριστοκρατία aristokratía, "de bästas välde"; från ἄριστος aristos, «ypperlig», och κράτος, kratos, «makt») betyder styre av en privilegierad elit, vanligen baserad på börd och ofta identifierat med adel.
Ny!!: Sagalitteratur och Aristokrati · Se mer »
Þingeyraklaustur
1400-talssigill för klostret vid Þingeyrar. Þingeyraklaustur (ibland översatt Tingöre kloster) var troligen Islands första kloster.
Ny!!: Sagalitteratur och Þingeyraklaustur · Se mer »
Árni Magnússon
Árni Magnússon, född 13 november 1663, död 6 januari 1730, var en isländsk historiker och samlare.
Ny!!: Sagalitteratur och Árni Magnússon · Se mer »
Árni Magnússon-institutet för isländska studier
Árni Magnússon-institutet för isländska studier (isländska: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum, eller bara Árnastofnun i vardagligt tal) är ett akademiskt institut i Reykjavik, Island.
Ny!!: Sagalitteratur och Árni Magnússon-institutet för isländska studier · Se mer »
Øystein Erlendsson
Øystein Erlendsson, avbildad på en vägg till ärkebiskopsgården i Trondheim. Ärkebiskop Øystein är avbildad på västfronten av Nidarosdomen och var en av de stora pådrivarna för byggandet av densamma. Øystein blev inspirerad av gotiken och katedralen i Canterbury och önskade att bygga något liknande i Nidaros. Skulpturen håller en miniatyrkatedral i händerna, som ska vara en modell av Nidarosdomen. Han är modellerad av Stinius Fredriksen och uthuggen av Oscar Lynum. Øystein Erlendsson (latin Augustinus Nidrosiensis), född ca 1120 och död 26 januari 1188, var en norsk ärkebiskop i Nidaros stift från 1157 till sin död.
Ny!!: Sagalitteratur och Øystein Erlendsson · Se mer »
Ågrip
Sida ur Ågrip. Ågrip eller Ágrip, efter Ágrip af Nóregs konunga sögum är det äldsta översiktsverket på norrönt mål om Norges kungar.
Ny!!: Sagalitteratur och Ågrip · Se mer »
Ballad
Maria Wiik, "Ballad" (1898). Ballad är en medeltida dansvisa med omkväde, vanligen av berättande karaktär.
Ny!!: Sagalitteratur och Ballad · Se mer »
Bergen
Bergen är Norges näst största stad med 285 601 invånare 1 januari 2021.
Ny!!: Sagalitteratur och Bergen · Se mer »
Berserk
Berserk (japanska: ベルセルク Hepburn: Beruseruku) är en japansk fantasy-manga som är skriven och illustrerad av författaren Kentaro Miura (1966-2021).
Ny!!: Sagalitteratur och Berserk · Se mer »
Birger jarl
(eller), född omkring 1210 i Bjälbo i Östergötland, död 21 oktober 1266 på Jälbolung i Västergötland var en svensk jarl och storman.
Ny!!: Sagalitteratur och Birger jarl · Se mer »
Biskop
gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.
Ny!!: Sagalitteratur och Biskop · Se mer »
Blot
Blot är ett offer i nordisk religion som syftar till att vinna gudars eller alvers välvilja så att de uppfyller dess önskemål, som genomför blotet.
Ny!!: Sagalitteratur och Blot · Se mer »
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.
Ny!!: Sagalitteratur och Danmark · Se mer »
Determinism
Determinism är en världsåskådning eller ståndpunkt som i första hand behandlas i filosofin, vilken innebär att allt som sker bestäms av tidigare orsaker eller villkor.
Ny!!: Sagalitteratur och Determinism · Se mer »
Drömtydning
Drömtydning (oneiromanti) är att tolka drömmar.
Ny!!: Sagalitteratur och Drömtydning · Se mer »
Egil Skallagrimsson
Egil i en nedteckning av ''Egils saga'' från 1600-talet. Egil Skallagrimsson (isländska Egill Skallagrímsson) (ca 900-992) var en isländsk skald, krigare och hövding.
Ny!!: Sagalitteratur och Egil Skallagrimsson · Se mer »
Egil Skallagrimssons saga
Egil Skallagrimsson i en isländsk skrift från 1600-talet. Egil Skallagrimssons saga (isl. Egils saga Skalla-Grímssonar) är en av islänningasagorna.
Ny!!: Sagalitteratur och Egil Skallagrimssons saga · Se mer »
Engelska
Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.
Ny!!: Sagalitteratur och Engelska · Se mer »
Epik
Epik är, tillsammans med lyrik och dramatik, en av de tre klassiska litteraturgenrerna med anor från forntiden och antiken.
Ny!!: Sagalitteratur och Epik · Se mer »
Ernest Hemingway
Ernest Miller Hemingway, född 21 juli 1899 i Oak Park i Illinois, död 2 juli 1961 i Ketchum i Idaho, var en amerikansk författare och journalist.
Ny!!: Sagalitteratur och Ernest Hemingway · Se mer »
Erotik
Erotik (grekiska erōti'kos, av erōs, 'kärlek'), är sexualitet som lägger tonvikten på de sinnliga, sensuella aspekterna av kärlekslivet.
Ny!!: Sagalitteratur och Erotik · Se mer »
Etik
Etik (från gr. ethos, 'etos', 'sed') är en vetenskaplig gren som studerar frågor kopplade till vår moral.
Ny!!: Sagalitteratur och Etik · Se mer »
Fatalism
Fatalism är en teori som menar att upplevelsen av en fri vilja är en illusion då vårt öde är bestämt.
Ny!!: Sagalitteratur och Fatalism · Se mer »
Färöarna
Topografisk karta över Färöarna. Lunnefågeln på färöiskt frimärke Färöarna (färöiska: Føroyar; danska: Færøerne) är en ögrupp i Nordatlanten och en självstyrande del av Danmark.
Ny!!: Sagalitteratur och Färöarna · Se mer »
Färingasagan
Minnesmärke rest 2006 över Sigmundur Brestisson i Sandvík på Färöarna. Färingasagan, på fornnordiska Færeyinga saga och på färöiska Føroyinga søga, är den äldsta källan till Färöarnas historia och vikingatiden på Färöarna.
Ny!!: Sagalitteratur och Färingasagan · Se mer »
Fiktion
Rödluvan är en folksaga, en fiktiv berättelse, som gestaltats i många former. Fiktion (av latin fingere, skapa, göra), innebär något påhittat eller uppdiktat, fantasi, till skillnad från det verkliga.
Ny!!: Sagalitteratur och Fiktion · Se mer »
Fornaldarsagor
Fornaldarsagor (isl. Fornaldarsögur, ungefär 'forntidssagor') är en fornnordisk sagogenre som berättar om hjältar och kungar från folkvandringstid, vendeltid och äldre vikingatid.
Ny!!: Sagalitteratur och Fornaldarsagor · Se mer »
Fornnordisk poesi
På Karlevistenen finns en fornnordisk dikt på drottkvätt, "det höviska versmåttet". Stenen är rest till minne av en vikingahövding. Fornnordisk poesi omfattar en rad versformer skrivna på fornnordiska.
Ny!!: Sagalitteratur och Fornnordisk poesi · Se mer »
Fornnordiska
Krimgotiska (östgermanskt språk) Fornnordiska är en äldre term för det eller de germanska språk som talades i Norden runt vikingatiden (år 800–1200-talet).
Ny!!: Sagalitteratur och Fornnordiska · Se mer »
Fostbrödrasagan
Fostbrödrasagan (isl. Fostbræðra saga) är en av islänningasagorna.
Ny!!: Sagalitteratur och Fostbrödrasagan · Se mer »
George Orwell
Eric Arthur Blair, mer känd genom författarnamnet George Orwell, född 25 juni 1903 i Motihari, Bihar, Brittiska Indien, död 21 januari 1950 i Camden i London, var en brittisk författare och journalist.
Ny!!: Sagalitteratur och George Orwell · Se mer »
Gisle Surssons saga
Gisle Surssons saga (på isländska Gísla saga Súrssonar) är en av de klassiska islänningasagorna.
Ny!!: Sagalitteratur och Gisle Surssons saga · Se mer »
Gode
Gode (fornnordiska: guþi, isländska: goði) är ett historiskt ämbete från Skandinavien.
Ny!!: Sagalitteratur och Gode · Se mer »
Grönland
Grönland (Kalaallit Nunaat,; Grønland) är världens största ö, belägen mellan Norra ishavet och Atlanten, öster om Kanadas arktiska öar.
Ny!!: Sagalitteratur och Grönland · Se mer »
Grette Asmundssons saga
Grette Asmundssons saga (isl. Grettis saga Ásmundssonar) är en av islänningasagorna.
Ny!!: Sagalitteratur och Grette Asmundssons saga · Se mer »
Gro Steinsland
Gro Steinsland, född 1945, är en norsk professor i religionshistoria vid Universitetet i Oslo.
Ny!!: Sagalitteratur och Gro Steinsland · Se mer »
Gunnar Hámundarson
Gunnar möter Hallgerd för första gången. Gunnar Hámundarson, även kallad Gunnar på Hlidarende och Gunnar på Lidarände, är en av hjältarna i Njáls saga.
Ny!!: Sagalitteratur och Gunnar Hámundarson · Se mer »
Gunnlaug Ormstungas saga
Gunnlaug Ormstungas saga (isl. Gunnlaugs saga ormstungu) är en av islänningasagorna.
Ny!!: Sagalitteratur och Gunnlaug Ormstungas saga · Se mer »
Gutasagan
Gutasagan, eller Gutesagan, är den avslutande delen av huvudanskriften av Gutalagen.
Ny!!: Sagalitteratur och Gutasagan · Se mer »
Halldór Laxness
Halldór Kiljan Laxness, född 23 april 1902 i Reykjavík, död 8 februari 1998 i Mosfellsbær nära Reykjavík, var en isländsk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1955.
Ny!!: Sagalitteratur och Halldór Laxness · Se mer »
Halvdan Svarte
Halvdan Svarte Gudrödsson var kung i Vestfold i Norge på 800-talet.
Ny!!: Sagalitteratur och Halvdan Svarte · Se mer »
Harald Hårfager
Harald Hårfager (norska: Harald Hårfagre, fornnordiska: Haraldr Hárfagri), född cirka 850, död cirka 933, var Norges enare och dess förste regent, perioden 860−930.
Ny!!: Sagalitteratur och Harald Hårfager · Se mer »
Hávamál
"Främlingen vid dörren" (1908) av W.G. Collingwood. Hávamál, ’den höges (Odens) sång’, är en av dikterna i ''Den poetiska Eddan''.
Ny!!: Sagalitteratur och Hávamál · Se mer »
Håkon Håkonsson
Håkon IV Håkonsson, kallad Håkon den gamle, född efter faderns död 1204 i Folkenborg (Folkisberg) i nuvarande Eidsberg, Østfold, död 15, 16 eller 17 december 1263 i Kirkwall på Orkneyöarna, var kung av Norge 1217–1263.
Ny!!: Sagalitteratur och Håkon Håkonsson · Se mer »
Hólar
Hólar (egentligen Hólar í Hjaltadal) är en ort på norra Island, cirka 380 kilometer från huvudstaden Reykjavik, med 116 invånare (2021).
Ny!!: Sagalitteratur och Hólar · Se mer »
Heimskringla
En sida ur ''Heimskringla'' Heimskringla är det vedertagna namnet på Snorre Sturlassons kungasagor, vilka behandlar den svenska ynglingaätten och norska kungar från Halvdan Svarte fram till och med Magnus Erlingsson.
Ny!!: Sagalitteratur och Heimskringla · Se mer »
Helgon
gloria. Helgon är heliga personer som är föremål för vördnad (douleia), särskilt efter sin död.
Ny!!: Sagalitteratur och Helgon · Se mer »
Henry James
Henry James, född 15 april 1843 i New York i New York, död 28 februari 1916 i Chelsea i London, var en amerikanskfödd brittisk modernisk författare, mestadels verksam i Europa.
Ny!!: Sagalitteratur och Henry James · Se mer »
Herröds och Boses saga
Herröds och Boses saga är en fornaldarsaga från omkring 1300, bevarad i tre manuskript från 1400-talet.
Ny!!: Sagalitteratur och Herröds och Boses saga · Se mer »
Hird
Hird (isländska hirð, av anglosaxiska hīred, hushållsfölje) avser i fornnordisk dikt och historia en härskares personliga skara krigare eller huskarlar.
Ny!!: Sagalitteratur och Hird · Se mer »
Historia
De historiska källornas typologi. Historia (eller historievetenskap) är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet.
Ny!!: Sagalitteratur och Historia · Se mer »
Hryggjarstykki
Hryggjarstykki är en förlorad kungasaga från år 1160 av Eiríkr Oddsson, en isländsk författare man inte vet mycket om.
Ny!!: Sagalitteratur och Hryggjarstykki · Se mer »
Hungersnöd
1867. Hungersnöd, ibland kallat massvält, en mer omfattande brist på mat inom en region, orsakad av krig, missväxt, klimatkatastrofer, epidemier och annat.
Ny!!: Sagalitteratur och Hungersnöd · Se mer »
Ingeborg Eriksdotter
Ingeborg Eriksdotter, född någon gång mellan sina föräldrars giftermål 1210 och sin fars död 1216, död 17 juni 1254, var en svensk prinsessa, dotter till kung Erik Knutsson och drottning Rikissa, gift med jarlen Birger Magnusson och stammoder för kungaätten Bjälboätten.
Ny!!: Sagalitteratur och Ingeborg Eriksdotter · Se mer »
Irland
Michael D. Higgins, Irlands president. Republiken Irland (Éire; Republic of Ireland) är en stat i Europa som upptar cirka fem sjättedelar av ön Irland, som delades 1921.
Ny!!: Sagalitteratur och Irland · Se mer »
Island
Island (Ísland) är en europeisk republik som omfattar ön med samma namn samt tillhörande mindre öar.
Ny!!: Sagalitteratur och Island · Se mer »
Isländingaboken
Isländingaboken (isl. Íslendingabók) är ett historiskt isländskt verk, skrivet av prästen Ari Þorgilsson på 1130-talet eller något senare.
Ny!!: Sagalitteratur och Isländingaboken · Se mer »
Islänningatåt
Islänningatåt (Íslendingaþáttur på isländska, Íslendingaþættir i flertal) eller kortsaga är en kort isländsk sagoberättelse från medeltiden.
Ny!!: Sagalitteratur och Islänningatåt · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Sagalitteratur och Italien · Se mer »
Jomsvikingasagan
Jómsvíkingasagan är en isländsk saga som berättar om grundläggandet av Jomsborgs fästning av Palnatoke, samt om jomsvikingarnas krigståg till Norge.
Ny!!: Sagalitteratur och Jomsvikingasagan · Se mer »
Köpenhamn
Köpenhamns sigill från 1296. Köpenhamn (København,, förr även Kjøbenhavn) är Danmarks huvudstad.
Ny!!: Sagalitteratur och Köpenhamn · Se mer »
Köpenhamns brand 1728
De brända områdena i gult. Det tredje rådhuset, före branden Köpenhamns brand 1728 är den största branden i Köpenhamns historia.
Ny!!: Sagalitteratur och Köpenhamns brand 1728 · Se mer »
Köpenhamns universitet
Den gamla delen av Köpenhamns universitet Konsistoriehuset Köpenhamns universitet är Danmarks största och äldsta universitet, grundat 1479, med drygt 38 000 inregistrerade studenter (2011).
Ny!!: Sagalitteratur och Köpenhamns universitet · Se mer »
Konungs skuggsjá
Konungs skuggsjá (sv. kungaspegel, latin Speculum regale) är en didaktisk skrift i samhällslära som skrevs i Norge på 1200-talet, troligen mellan 1250 och 1260.
Ny!!: Sagalitteratur och Konungs skuggsjá · Se mer »
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Ny!!: Sagalitteratur och Kristendom · Se mer »
Landnamsboken
Landnamsboken eller landnamaboken (isl. Landnámabók eller Landnáma) är en isländsk berättelse som beskriver bebyggandet av Island under 800- och 900-talen.
Ny!!: Sagalitteratur och Landnamsboken · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Sagalitteratur och Latin · Se mer »
Laxdalingarnas saga
Laxdalingarnas saga (isländska Laxdæla saga, fornisländska/fornnordiska Laxdœla saga) (även Laxdalssagan) är en isländsk saga om laxdalsätten, troligtvis författad på västra Island under tidigare halvan av 1200-talet.
Ny!!: Sagalitteratur och Laxdalingarnas saga · Se mer »
Legend
Legend (latin: legenda, 'läsestycke’, ’helgonberättelse’, egentligen ’det som bör läsas’), kultlegend, kultmyt, är en religionshistorisk term.
Ny!!: Sagalitteratur och Legend · Se mer »
Litotes
Litotes (gr: λιτότης, enkelhet, återhållsamhet) är en medveten och demonstrativ underdrift i uttryckssättet (jämför engelskans understatement).
Ny!!: Sagalitteratur och Litotes · Se mer »
Magi
Magi eller trolldom är en verklighetsuppfattning grundad i övertygelsen om att människan kan påverka den fysiska världen genom kontakt med övernaturliga makter.
Ny!!: Sagalitteratur och Magi · Se mer »
Magnus den gode
Mynt präglat i Lund för kung Magnus. Magnus erbjuder Åsmund Grankjellsson sin yxa. Illustration av Halfdan Egedius. Magnus den gode eller Magnus (I) Olofsson (norska: Olavsson), född 1024 i Norge, död den 25 oktober 1047 i Skibby i Danmark, var kung av Norge 1035–1047 och kung av Danmark 1042–1047.
Ny!!: Sagalitteratur och Magnus den gode · Se mer »
Magnus Lagaböter
Magnus (Håkonsson) Lagaböter, Magnús Lagabœtir, född den 1 maj 1238, död den 9 maj 1280, var kung av Norge från 1257 och ensam kung från december 1263 till sin död.
Ny!!: Sagalitteratur och Magnus Lagaböter · Se mer »
Morkinskinna
Morkinskinna (isländska den murkna skinnboken) är en isländsk handskrift från slutet av 1200-talet, nu i Det Kongelige Bibliotek.
Ny!!: Sagalitteratur och Morkinskinna · Se mer »
Muntlig tradition
Muntlig tradition, muntligt återberättande av samma information i så många led att källan inte kan hittas eller härledas.
Ny!!: Sagalitteratur och Muntlig tradition · Se mer »
Newfoundland
Newfoundland (Terre-Neuve, mi'kmaq: Taqamkuk), är en ö i västra Atlanten, utanför Kanadas sydöstra kust.
Ny!!: Sagalitteratur och Newfoundland · Se mer »
Njáls saga
En sida ur Brennu-Njáls saga. Isländskt manuskript, cirka 1350. Njáls saga, isländska Brennu-Njáls saga, "Brand-Njáls saga", är den längsta och mest kända av islänningasagorna.
Ny!!: Sagalitteratur och Njáls saga · Se mer »
Norden
De nordiska staternas flaggor Minnestavla på Hässelby slotts trädgårdsmur med de nordiska huvudstädernas stadsvapen. Från vänster Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Reykjavik och Stockholm. Se artikel Nordiskt kultursamarbete mellan huvudstäderna. Norden är ett område i norra Europa som består av länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Åland (tillhör Finland), Färöarna och Grönland (tillhör Danmark).
Ny!!: Sagalitteratur och Norden · Se mer »
Nordisk mytologi
Tor med sin hammare. Nordisk mytologi är den samling myter som fanns i Norden under förkristen tid, ofta starkt förknippade med vikingatiden.
Ny!!: Sagalitteratur och Nordisk mytologi · Se mer »
Norge
Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.
Ny!!: Sagalitteratur och Norge · Se mer »
Norgesväldet
Kungariket Norges utsträckning runt 1265. Norgesväldet (Norgesveldet, Noregsveldet) avser Norge under högmedeltiden, då landet var som störst.
Ny!!: Sagalitteratur och Norgesväldet · Se mer »
Olav Tryggvason
''Olav Tryggvason väljs till kung av Norge.'' Målning av Peter Nicolai Arbo 1860. Olav Tryggvason, även kallad Olav Kråkben, son till Tryggve Olavsson och Astrid av Jæren, född cirka 968, död år 1000, var kung av Norge från 995 till 1000.
Ny!!: Sagalitteratur och Olav Tryggvason · Se mer »
Olof den helige
Olof den helige eller Olof (II) Haraldsson eller S:t Olof (på norska Olav den hellige (bokmål) eller Heilag-Olav (nynorsk); även Olav digre.
Ny!!: Sagalitteratur och Olof den helige · Se mer »
Orkneyöarna
Orkneyöarna (engelska: Orkney) eller Orknöarna (‑ey‑ betyder ö, och Orkneyöarna är en tautologi, Orknööarna) är en ögrupp belägen norr om det skotska fastlandet.
Ny!!: Sagalitteratur och Orkneyöarna · Se mer »
Orkneyinga saga
En sida från ''Orkneyinga saga'', så som den ser ut i den isländska handskriften Flatöboken från sent 1300-tal Orkneyinga saga är en isländsk saga av okänd upphovsman, nedtecknad på 1200-talet om Orkneyöarna under Norges regeringstid mellan 800- och 1200-talen.
Ny!!: Sagalitteratur och Orkneyinga saga · Se mer »
Peter Hallberg
Peter Paulus Hallberg, född 25 januari 1916 i Göteborg, död där 4 mars 1995, var en svensk litteraturhistoriker och översättare.
Ny!!: Sagalitteratur och Peter Hallberg · Se mer »
Poet
En poet eller poetissa (mindre använt), från grekiskans poiētēs, är en person som (regelbundet) skriver poesi.
Ny!!: Sagalitteratur och Poet · Se mer »
Poetiska Eddan
Den poetiska Eddan är en samling nordiska kväden och verser med gudomliga och mytologiska motiv.
Ny!!: Sagalitteratur och Poetiska Eddan · Se mer »
Prosa
Prosa, från latinets prōsa (obunden stil), från prorsus på samma språk (rakt på sak), är flera former av berättande vardaglig text eller tal som inte är bundet av metriska regler.
Ny!!: Sagalitteratur och Prosa · Se mer »
Psykoanalys
Freuds divan. Patienten låg på divanen och Freud satt bakom patientens huvud. Psykoanalys (av grekiska ψυχή, psyché - själ och ἀνάλυσις, análysis - upplösning) är en psykologisk idé- och terapitradition, som växt fram ur den österrikiske läkaren Sigmund Freuds (1856–1939) psykologiska filosofi och psykoterapeutiska praktik.
Ny!!: Sagalitteratur och Psykoanalys · Se mer »
Renässansen
Vatikanen. Renässansen (av franskans renaissance, "pånyttfödelse") var den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts.
Ny!!: Sagalitteratur och Renässansen · Se mer »
Reykjavík
Reykjavik sett från Hallgrímskirkjas torn. Reykjavík (Reykjavík) är Islands huvudstad och största stad.
Ny!!: Sagalitteratur och Reykjavík · Se mer »
Riddarroman
Riddarroman eller riddarepos är en typ av medeltida, europeisk skönlitterär berättelse på vers (epos) med riddare som huvudperson.
Ny!!: Sagalitteratur och Riddarroman · Se mer »
Riddarsagor
Riddarsagor är sagor i den romantiska genren från Norge och Island.
Ny!!: Sagalitteratur och Riddarsagor · Se mer »
Roy Jacobsen
Roy Jacobsen, född 26 december 1954 i Oslo, är en norsk författare.
Ny!!: Sagalitteratur och Roy Jacobsen · Se mer »
Saga
Hans och Greta möter häxan. Saga (efter det germanska verbet motsvarande svenskans säga; 'något sagt', 'utsaga') är en litterär genre.
Ny!!: Sagalitteratur och Saga · Se mer »
Sägen
En sägen är en kort sagoliknande berättelse som anknyter till en viss plats.
Ny!!: Sagalitteratur och Sägen · Se mer »
Sämund Frode
Sämund Frode ('Sämund den lärde'), egentligen Sæmundr Sigfússon, 1056-1133, var en isländsk präst och lärd.
Ny!!: Sagalitteratur och Sämund Frode · Se mer »
Sedvänja
Sedvänja eller sedvana kallas situationer där något brukar göras, utan att detta är bestämt i skriftliga regler.
Ny!!: Sagalitteratur och Sedvänja · Se mer »
Semiotik
Semiotik (av grekiska semeion: tecken), även kallad semiologi, är ett samlingsnamn för teorier om och studien av tecken.
Ny!!: Sagalitteratur och Semiotik · Se mer »
Sigurður Nordal
Sigurður Nordal, född 14 september 1886, död 21 september 1974, var en isländsk språk- och litteraturforskare, skribent och poet.
Ny!!: Sagalitteratur och Sigurður Nordal · Se mer »
Sigurd Jorsalafare
Sigurd Jorsalafare, Sigurd Jorsalafar eller Sigurd I Magnusson, född 1090, död 26 mars 1130, son till Magnus Barfot, var kung av Norge från 1103 till sin död.
Ny!!: Sagalitteratur och Sigurd Jorsalafare · Se mer »
Skaldediktning
Skaldediktning är fornnordisk poesi som främst är känd från Island och i Norge under åren 900–1100, inte sällan av namngivna diktare.
Ny!!: Sagalitteratur och Skaldediktning · Se mer »
Skálholt
Skálholt är en småort i Bláskógabyggð i Suðurland i Island, som från år 1056 var Islands första biskopssäte.
Ny!!: Sagalitteratur och Skálholt · Se mer »
Skottland
Skottland (skotsk gaeliska: Alba; engelska och lågskotska: Scotland) är en självstyrande riksdel (constituent country) inom Storbritannien.
Ny!!: Sagalitteratur och Skottland · Se mer »
Skule Bårdsson
Skule Bårdsson, även känd som Hertig Skule, född 1189, död 24 maj 1240, var en norsk adelsman med säte i Nidaros.
Ny!!: Sagalitteratur och Skule Bårdsson · Se mer »
Snorre Sturlasson
Utomhusbadet Snorralaug på gården Reykholt. Tunneln mellan boningshus och badet underlättade att ta sig till det varma badet vintertid, och kunde också tjäna som nödutgång, vid överfall. Enligt legenden ledde tunneln till den källare där Snorre dödades. 1900-tals målning som framställer Alltinget. Den yngre Eddan, också kallad Snorre-Eddan, från en isländsk handskrift från 1666. Titelsidan visar Oden, Hugin, Munin, Heimdall, Sleipner och andra från nordisk mytologi. Snorri Sturluson av Christian Krogh. Sturlungasagan. Konungariket Norge 1265. Snorre Sturlasson (en svensk namnform för fornnordiska och isländska Snorri Sturluson), född omkring 1179, död 23 september 1241, var en isländsk adelsman, hövding, lagman, politiker, historiker, författare och skald.
Ny!!: Sagalitteratur och Snorre Sturlasson · Se mer »
Sturla Thordarson
Sturla Tordarson, även Sturla Tordsson eller Sturla Þórðarson (hans isländska namnform), född 1214, död 1284, var en isländsk hövding, lagman, historiker och skald, samt bror till Olaf Tordsson och brorson till Snorre Sturlasson.
Ny!!: Sagalitteratur och Sturla Thordarson · Se mer »
Sturlungasagan
Sturlungasagan (isl. Sturlunga saga, ofta benämnd med kortformen Sturlunga) är en samling av isländska samtidssagor från 1100- och 1200-talen.
Ny!!: Sagalitteratur och Sturlungasagan · Se mer »
Sturlungatiden
Sturlungatiden (isl. Sturlungaöld) var en konfliktfylld period på Island som kan sägas ha varat från slutfasen av 1100-talet till 1262/1264, då Island i princip uppgav sin självständighet till Norge.
Ny!!: Sagalitteratur och Sturlungatiden · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Sagalitteratur och Sverige · Se mer »
Sverre Sigurdsson
Sverre Sigurdsson, även Sverre prest (pejorativt), född omkring 1151, död 9 mars 1202, var kung av Norge.
Ny!!: Sagalitteratur och Sverre Sigurdsson · Se mer »
Tamfår
Tamfåret är en domesticerad variant av får.
Ny!!: Sagalitteratur och Tamfår · Se mer »
Theodoricus monachus
Theodoricus monachus (Theoderik eller Tjodrek munk) var en norsk kyrkoman som, troligen på 1170-talet, författade en norsk historia på latin: Historia de antiquitate regum Norwagiensium.
Ny!!: Sagalitteratur och Theodoricus monachus · Se mer »
Tideräkning
Tideräkning handlar om att mäta och ange tiden genom att utnyttja enkelt mätbara astronomiska perioder.
Ny!!: Sagalitteratur och Tideräkning · Se mer »
Tormod Kolbrunarskald
Tormod Bersason Kolbrunarskald (Þormóðr Bersason kolbrúnarskáld), född troligen 997, död 1030, var en isländsk furstelovskald hos den norske kungen Olof Haraldsson.
Ny!!: Sagalitteratur och Tormod Kolbrunarskald · Se mer »
Trondheim
Trondheim (tidigare även Trondhjem eller Nidaros) är en tätort och stad i Trøndelag fylke i Norge.
Ny!!: Sagalitteratur och Trondheim · Se mer »
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Ny!!: Sagalitteratur och Tyska · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Sagalitteratur och Tyskland · Se mer »
Umberto Eco
Umberto Eco 1984. Umberto Eco, född 5 januari 1932 i Alessandria, Piemonte, Italien, död 19 februari 2016 i Milano, Italien, var en italiensk författare, litteraturvetare, historiker, medeltidsexpert och filosof samt professor i semiotik vid universitetet i Bologna där han var verksam från 1971, 1975–2007 som professor.
Ny!!: Sagalitteratur och Umberto Eco · Se mer »
Valans spådom
Völvan från Völuspá. Färöiskt frimärke föreställande Völvan. Valans spådom, Völuspá, fornnordiska Vǫluspá, "Völvans spådom", är den så kallade Poetiska Eddans (Codex Regius) första och i de flesta avseenden även förnämsta dikt.
Ny!!: Sagalitteratur och Valans spådom · Se mer »
Vera Henriksen
Vera Henriksen, född Vera Roscher Lund den 22 mars 1927 i Oslo, död 23 maj 2016, var en norsk författare.
Ny!!: Sagalitteratur och Vera Henriksen · Se mer »
Viking
Vikingatida bildsten med kämpande män, från Smiss, Gotland. Bildsten av kalksten med seglande skepp, vikingatid, från Smiss, Gotland. Daner landstiger i England 866. Illustration ur "Miscellany on the life of St. Edmund" från 1130-talet. Vikingar var sjökrigare och sjörövare, från i huvudsak nuvarande Norden, som deltog i båtburna plundringar och krigståg i Norden, Europa och Västra Asien från 793 fram till 1100-talet.
Ny!!: Sagalitteratur och Viking · Se mer »
Vulkan
Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
Ny!!: Sagalitteratur och Vulkan · Se mer »
1000-talet
stjärnatlas, från 1000-talets mitt, av den kände kinesiske astronomen Su Song som levde under Songdynastin 960-1279. (Inte förrän på 1500-talet gjordes en likvärdig stjärnatlas i Europa.) 1000-talet är det första århundradet inom millenniet 1000-talet.
Ny!!: Sagalitteratur och 1000-talet · Se mer »
1050
1050 (ML) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1050 · Se mer »
1056
1056 (MLVI) var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1056 · Se mer »
1067
1067 (MLXVII) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1067 · Se mer »
1100-talet
Ett '''arabiskt manuskript''' med en illustration föreställande Aristoteles. Arabisk litteratur, bland annat texter ur klassiska grekiska verk, översätts till latin och vitaliserar den europeiska kulturen. Under detta århundrade fortsätter korstågen, feodalismen utbyggs med förläningar och kloster byggs i hela det kristna Europa.
Ny!!: Sagalitteratur och 1100-talet · Se mer »
1117
1117 (MCXVIII) var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1117 · Se mer »
1118
1118 (MCXVIII) var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1118 · Se mer »
1120
1120 (MCXX) var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1120 · Se mer »
1120-talet
Ingen beskrivning.
Ny!!: Sagalitteratur och 1120-talet · Se mer »
1133
1133 (MCXXXIII) var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1133 · Se mer »
1135
1135 (MCXXXV) var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1135 · Se mer »
1148
1148 (MCXLVIII) var ett skottår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1148 · Se mer »
1152
1152 (MCLII) var ett skottår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1152 · Se mer »
1160
1160 (MCLX) var ett skottår som började en fredag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1160 · Se mer »
1170
1170 (MCLXX) var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1170 · Se mer »
1190
1190 (MCXC) var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1190 · Se mer »
1200
Gamla världen 1200 1200 (MCC) var ett skottår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1200 · Se mer »
1200-talet
T-O-typ med jorden inskriven i en cirkel av vatten, floden Oceanus. Medelhavet, Nilen och Don formar ett T eller ett Y. Den övre halvan av cirkeln är Asien, till vänster nedtill ligger Europa och till högrer ligger Afrika. T-O-kartorna var i Europa vid denna tid den vanligaste återgivningen av världen. Man får se dessa kartor som gestaltningar av en världsbild; Jesus omfattar jorden, ansiktet upptill, fötterna nederst och händerna på sidorna. Paradiset ligger i öster, det vill säga upptill, här illustrerat med Adam och Eva. Jerusalem ligger i jordens mitt. Denna karta, kallad Ebstorfers världskarta, är gjord vid seklets slut.
Ny!!: Sagalitteratur och 1200-talet · Se mer »
1263
1263 (MCCLXIII) var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1263 · Se mer »
1300-talet
En så kallad portolankarta (ett sjökort där hamnar och kuster är återgivna) över Medelhavet, Svarta havet, östra Atlanten och Nordsjön. Portolankartor började tillverkas under detta århundrade i Italien, Spanien och Portugal och under tiden för upptäcktsfärderna ansågs de vara statshemligheter. Detta sjökort är konstruerat av Angelino Dulcert från Mallorca 1339. I början av 1300-talet avslutas skotska frihetskriget och under 1320-talet används kanoner för första gången i Europa.
Ny!!: Sagalitteratur och 1300-talet · Se mer »
1400-talet
'''Europeisk världskarta''' från 1482. Den kända världen nås framförallt landvägen samt längs floder och kuster. Efter att osmanerna har intagit Konstantinopel 1453 är sidenvägens tid som handelsväg mellan Europa och Asien över och de stora upptäcktsresorna på haven börjar med João Vaz Corte Real, Bartolomeu Dias, Vasco da Gama och Christofer Columbus som når Amerika 1492. ''Jeanne d'Arc'', målning från seklets andra hälft. ''Turkarna intar Konstantinopel'', målning 1499. Världens äldsta jordglob - utan Amerika, 1492. ''Den vitruvianske mannen'', da Vinci 1485. ''Makarna Arnolfinis trolovning'', van Eyck 1434. ''Döden spelar schack'', målning av Albertus Pictor i Täby kyrka.
Ny!!: Sagalitteratur och 1400-talet · Se mer »
1600-talet
1600-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1600 och 31 december 1699.
Ny!!: Sagalitteratur och 1600-talet · Se mer »
1663
1663 (MDCLXIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1663 · Se mer »
1728
1728 (MDCCXXVIII) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1728 · Se mer »
1730
1730 (MDCCXXX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1730 · Se mer »
1971
1971 (MCMLXXI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Sagalitteratur och 1971 · Se mer »
Omdirigerar här:
Saga (historia), Sagatiden, Sagorna.