Snabbare tillgång än webbläsare!
51 relationer: Apostel, Apostoliska trosbekännelsen, Athanasianska trosbekännelsen, Augsburgska bekännelsen, Bibeln, Carolus Carlsson, Dissenterlagarna, Edvard Ehrenstéen (1620–1686), Edvard Leufvén, Erik Gabrielsson Emporagrius, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, Gamla testamentet, Gud, Gustaf Lizell, Gustav III, Halvar Sundberg, Haquin Spegel, Husförhör, Kanonisk rätt, Karl X Gustav, Karl XI, Konkordieboken, Kristendom, Kyrkbok, Kyrkobalk, Kyrkomötet (Svenska kyrkan), Kyrkoordningen, Kyrkoplikt, Kyrkorätt, Lag om Svenska kyrkan, Lantdag, Nicaenska trosbekännelsen, Nya testamentet, Olaus Laurelius, Olof Svebilius, Patronatsrätt, Petrus Stjernman, Prästeståndet i Sverige, Profet, Riksdagen 1686, Ruben Josefson, Sven Kjöllerström, Sven Lindegård, Svenska kyrkan, Svenska kyrkans historia, Svenska staten, Upplandslagen, Uppsala möte, Yngve Brilioth, 1571 års kyrkoordning, ..., 1809 års regeringsform. Förläng index (1 mer) »
Apostel
Jesus tvättar apostlarnas fötter, av Giotto di Bondone Apostel är ett ord som vanligen i första hand åsyftar tolv av Jesu lärjungar samt Paulus, och betyder i det sammanhanget Guds utsände.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Apostel · Se mer »
Apostoliska trosbekännelsen
Sankt Olofs kyrka utanför Simrishamn. Den apostoliska trosbekännelsen (latin: symbolum Apostolicum eller enbart Apostolicum) är den äldsta av de tre så kallade ekumeniska huvudsymbola.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Apostoliska trosbekännelsen · Se mer »
Athanasianska trosbekännelsen
Ikonen är från bysantinska kyrkan i Santorini, och föreställer kyrkofadern Athanasius. Denne har gett namn åt trosbekännelsen, men är sannolikt inte dess upphovsman. Den athanasianska trosbekännelsens ursprung är okänt.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Athanasianska trosbekännelsen · Se mer »
Augsburgska bekännelsen
Titelsidan i den första med företal och bilagor försedda latinska utgåvan av Augsburgska bekännelsen, Wittenberg 1531 Augsburgska bekännelsen (latin Confessio Augustana, förkortad Augustana) är den främsta bland den evangelisk-lutherska kyrkans bekännelseskrifter.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Augsburgska bekännelsen · Se mer »
Bibeln
Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Bibeln · Se mer »
Carolus Carlsson
Carl (latiniserat Carolus) Carlsson, född 24 november 1642 i Kalmar, död 14 april 1708, var biskop i Västerås stift 1680–1708.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Carolus Carlsson · Se mer »
Dissenterlagarna
Dissenterlagarna är ett gemensamt namn på de lagar som stiftades 1860 och 1873 och som gav svenskar rätt att lämna Svenska kyrkan under förutsättning att de gick in i ett av staten godkänt samfund.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Dissenterlagarna · Se mer »
Edvard Ehrenstéen (1620–1686)
Edvard Ehrenstéen, ursprungligen Philipson, född den 25 februari 1620 i Häradshammars socken, Östergötland, död den 30 juni 1686 i Stockholm, var en svensk statsman.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Edvard Ehrenstéen (1620–1686) · Se mer »
Edvard Leufvén
Edvard Johansson Leufvén, född 29 mars 1874, död 9 juni 1928, var en svensk teolog.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Edvard Leufvén · Se mer »
Erik Gabrielsson Emporagrius
Titelbladet till likpredikan över Christina Sigrid Bielke, dotter till Svante Bielke, 1645. Erik Gabrielsson Emporagrius, Ericus Gabrielis Emporagrius, född 1606 i Torsåkers socken i Gästrikland, död den 14 mars 1674 i Strängnäs, var fysikprofessor, teologiprofessor, hovpredikant och biskop i Strängnäs stift 1664–1674.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Erik Gabrielsson Emporagrius · Se mer »
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Åbo domkyrka byggdes under 1200-talet och invigdes som biskopskyrka den 17 juni 1300. Sedan 1817 är domkyrkan även säte för ärkebiskopen. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (finska: Suomen evankelis-luterilainen kirkko) är ett finländskt kristet trossamfund.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland · Se mer »
Gamla testamentet
Ett blad ur en utgåva från 1000-talet av Targum. Gamla testamentet eller Gamla Testamentet, ofta förkortat GT, är den första delen av den kristna kyrkans bibel som innehåller kyrkans kanon, det vill säga grundläggande rättesnören, regler och normer.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Gamla testamentet · Se mer »
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Gud · Se mer »
Gustaf Lizell
Gustaf Vilhelm Lizell, född 26 augusti 1874 i Erikstads församling, Älvsborgs län, död 16 februari 1937 i Uppsala, var en svensk teolog, bror till Sven Olof Lizell.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Gustaf Lizell · Se mer »
Gustav III
Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Gustav III · Se mer »
Halvar Sundberg
Halvar Gustaf Fredrik Sundberg, född 19 augusti 1894 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, död 25 september 1973 i Stockholm, var en svensk professor i statsrätt vid Uppsala universitet.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Halvar Sundberg · Se mer »
Haquin Spegel
Haquin Spegel, Håkan Spegel, född 14 juni 1645 i Ronneby, död 17 april 1714 i Uppsala, var en svensk ärkebiskop, diktare och psalmförfattare.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Haquin Spegel · Se mer »
Husförhör
''Husförhör'', målning av Knut Ander som visar hur kyrkoherden håller det årliga husförhöret i ett hem. Ca 1900. Husförhör kallades den årliga kontrollen i Svenska kyrkan av församlingsbornas bibelkunskaper, läskunnighet och kunskaper i Martin Luthers lilla katekes.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Husförhör · Se mer »
Kanonisk rätt
Kanonisk rätt, jus canonicum (grekiska: kanon / κανών, regel, standard) åsyftar specifik kristen rättsordning och interna, ecklesiastiska lagar om det världsliga livet, en kanonisk lag, med traditioner från 300-talets kyrkomöten.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Kanonisk rätt · Se mer »
Karl X Gustav
Karl X Gustav, född 8 november 1622 på Nyköpingshus, död 13 februari 1660 i Göteborg, var kung av Sverige från 1654 till sin död sex år senare.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Karl X Gustav · Se mer »
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Karl XI · Se mer »
Konkordieboken
Konkordieboken (lat. Conco'rdia pia, "den fromma endräkten") är en beteckning för de lutherska bekännelseskrifterna och utgavs 1580.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Konkordieboken · Se mer »
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Kristendom · Se mer »
Kyrkbok
Kyrkbok (eller kyrkobok) är ett register som kyrkan (församlingen) var ålagd att föra över alla församlingens invånare.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Kyrkbok · Se mer »
Kyrkobalk
Kyrkobalk var under medeltiden i Skandinavien den lagtext som innehöll kyrkorätten, det vill säga den offentligrättsliga regleringen av förhållandet mellan å ena sidan staten, landskap, socknar och enskilda och å andra sidan kyrkan till skillnad från kyrkans reglering av trosfrågor och sitt inre arbete i den kanoniska rätten.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Kyrkobalk · Se mer »
Kyrkomötet (Svenska kyrkan)
Ledamöterna vid kyrkomötet 1963 samlade kring ärkebiskop Gunnar Hultgren. Kyrkomötet (äldre namn: allmänna kyrkomötet) är Svenska kyrkans högsta beslutande organ enligt svensk lag (Lag om Svenska kyrkan 6 §) och ska (enligt samma lags 2 §) väljas enligt demokratiska principer, något som annars inte är självklart, då Svenska kyrkan till sin bekännelse är en apostolisk kyrka.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Kyrkomötet (Svenska kyrkan) · Se mer »
Kyrkoordningen
Kyrkoordningen (formellt: Kyrkoordning för Svenska kyrkan) är det regelverk som kyrkomötet fastställer för att Svenska kyrkan över hela Sverige internt ska ha gemensamma regler, trots att församlingarna och stiften är självständiga organisationer som lyder under Lagen om trossamfund och Lag om Svenska kyrkan.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Kyrkoordningen · Se mer »
Kyrkoplikt
Garnisonskyrkan i Göteborg. Kyrkoplikt var ett slags straff som användes i Sverige och Finland fram till mitten av 1800-talet.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Kyrkoplikt · Se mer »
Kyrkorätt
Kyrkorätt handlar om statens förordningar med avseende på (kristen) religion och kyrkliga samfund, medan kyrkornas interna regleringar av trosfrågor, inre arbete och organisation räknas till den kanoniska rätten.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Kyrkorätt · Se mer »
Lag om Svenska kyrkan
Uppsala domkyrka Lag om Svenska kyrkan (SFS 1998:1591) är en svensk lag som bland annat reglerar svenska statens förhållande till Svenska kyrkan.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Lag om Svenska kyrkan · Se mer »
Lantdag
Lantdag är namnet på en folkrepresentation i en delstat eller underlydande land (medan hela landets parlament kallas riksdag eller förbundsdag).
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Lantdag · Se mer »
Nicaenska trosbekännelsen
Ikon föreställande det första konciliet i Nicaea. Den nic(a)enska trosbekännelsen – också kallad Credo, eftersom den på latin inleds med detta ord – är en kristen trosbekännelse, som, sånär som på två ord, är gemensam för både västliga och östliga kyrkor.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Nicaenska trosbekännelsen · Se mer »
Nya testamentet
Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Nya testamentet · Se mer »
Olaus Laurelius
Olaus Laurentii Laurelius, född 10 augusti 1585 i Håtorps by, Lyrestads socken i Västergötland, död 6 april 1670 i Västerås, var en svensk biskop och professor.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Olaus Laurelius · Se mer »
Olof Svebilius
Olof Svebilius, Olaus Swebilius, född den 1 januari 1624 i Ljungby socken, Södra Möre, död den 29 juni 1700 i Uppsala, var en svensk överhovpredikant, och ärkebiskop 1681–1700.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Olof Svebilius · Se mer »
Patronatsrätt
Patronatsrätt, (latin: ius patronatus) innebär en rätt för privatperson (patronus) att tillsätta präster och ibland andra församlingstjänster i en patronatskyrka.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Patronatsrätt · Se mer »
Petrus Stjernman
Petrus Olai Stjernman, född 29 mars 1642 i Uppsala, död 9 maj 1692 på Gotland, var en svensk hovpredikant och superintendent.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Petrus Stjernman · Se mer »
Prästeståndet i Sverige
Prästeståndet sammanträdde vid Själakoret i Storkyrkan i Stockholm Prästeståndet (officiellt Högvördiga Prästerskapet), i Sverige ett av de fyra ständer som ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagen fram till representationsreformen 1866.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Prästeståndet i Sverige · Se mer »
Profet
Mose. Profet (grekiska profetes, talare, förkunnare) är en person som förutsäger eller förutspår kommande ting eller framträder som religiös förkunnare.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Profet · Se mer »
Riksdagen 1686
Riksdagen 1686 hölls i Stockholm.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Riksdagen 1686 · Se mer »
Ruben Josefson
Per Love Ruben Josefson, född 25 augusti 1907 i Svenljunga, Älvsborgs län, död 19 mars 1972 i Uppsala, var en svensk teolog och Sveriges ärkebiskop 1967–1972.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Ruben Josefson · Se mer »
Sven Kjöllerström
Sven Gottlieb Kjöllerström, född 28 januari 1901 i Mossebo församling, Älvsborgs län, död 3 maj 1981 i Lunds domkyrkoförsamling, var en svensk teolog.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Sven Kjöllerström · Se mer »
Sven Lindegård
Sven Lindegård, född 25 september 1924 i Norrköping, död 29 december 1994 i Växjö, var en svensk biskop.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Sven Lindegård · Se mer »
Svenska kyrkan
Uppsala domkyrka, Svenska kyrkans "rikshelgedom". Svenska kyrkan är ett svenskt evangelisk-lutherskt kristet trossamfund (kyrka).
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Svenska kyrkan · Se mer »
Svenska kyrkans historia
Svenska kyrkans historia räknar sin bakgrund till kristnandet av Sverige under medeltiden.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Svenska kyrkans historia · Se mer »
Svenska staten
Stora riksvapnet med Serafimerordens kedja är en symbol för Svenska staten.https://riksarkivet.se/stora-riksvapnet Stora Riksvapnet, Riksarkivet, hämtad 2018-03-15 Svenska staten (i äldre texter ofta benämnd som Kronan, alternativt Statsverket som ekonomisk enhet för den del av statsförvaltningen som sorterade under Kungl. Maj:t) är den offentliga centralmakten i Sverige, vars organ består av statschefen, riksdagen och regeringen, samt de domstolar och förvaltningsmyndigheter som lyder under dessa.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Svenska staten · Se mer »
Upplandslagen
Birger Persson, Andreas And och lagmanskommissionen. Finstakoret - Uppsala domkyrka. Väggbonad utförd av Rudolf Gowenius. Upplandslagen var den lag som gällde i Uppland från 1296 till början av 1350-talet.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Upplandslagen · Se mer »
Uppsala möte
Ett dokument gällande Uppsala möte, som har underskrifter och sigill från en rad präster i Västerås stift. Uppsala möte avhölls i Academia Carolina. Uppsala möte 1593 är Svenska kyrkans viktigaste kyrkomöte då det markerar det slutgiltiga brottet med den katolska kyrkan efter decennier av gradvisa förändringar i reformatorisk riktning.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Uppsala möte · Se mer »
Yngve Brilioth
Yngve Brilioth (fjärde man från höger) och åtta andra svenska biskopar vid ett besök hos Gustaf VI Adolf på Stockholms slott 1951. Gravvård Yngve Brilioth med hustru Brita, Uppsala gamla kyrkogård. Yngve Torgny Brilioth, född den 12 juli 1891 i Västra Eds församling, Kalmar län, död den 27 april 1959 i Uppsala, var en svensk teolog.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och Yngve Brilioth · Se mer »
1571 års kyrkoordning
1571 års kyrkoordning var den första fullständiga kyrkoordning och bekännelsetext som beslutades för kyrkan i Sverige under reformationen.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och 1571 års kyrkoordning · Se mer »
1809 års regeringsform
1809 års regeringsform var en grundlag i Sverige som kom till genom grundlagsreformen 1809–1810, och som ersatte 1772 års regeringsform med dess tillägg från 1789, Förenings- och säkerhetsakten.
Ny!!: 1686 års kyrkolag och 1809 års regeringsform · Se mer »
