Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

1809 års regeringsform och Erik Gustaf Geijer

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan 1809 års regeringsform och Erik Gustaf Geijer

1809 års regeringsform vs. Erik Gustaf Geijer

1809 års regeringsform var en grundlag i Sverige som kom till genom grundlagsreformen 1809–1810, och som ersatte 1772 års regeringsform med dess tillägg från 1789, Förenings- och säkerhetsakten. Erik Gustaf Geijer, född 12 januari 1783 på Ransäters bruk i Värmland, död 23 april 1847 i Stockholm, var en svensk författare, frimurare, poet, filosof, historiker och tonsättare.

Likheter mellan 1809 års regeringsform och Erik Gustaf Geijer

1809 års regeringsform och Erik Gustaf Geijer har 9 saker gemensamt (i Unionpedia): Dömande makt, Hans Järta, Konstitutionsutskottet, Representationsreformen i Sverige, Riksarkivet (Sverige), Stånd (samhällsklass), Successionsordningen, Sverige, Sveriges riksdag.

Dömande makt

Dömande makt, judiciell makt, är den maktinstans som avgör lagars tillämpning, i form av utdömande av straff och tvistlösning.

1809 års regeringsform och Dömande makt · Dömande makt och Erik Gustaf Geijer · Se mer »

Hans Järta

Hans Järta, ursprungligen friherre Hans Hierta, född den 11 februari 1774 på Näs kungsgård i Husby socken, Dalarna, död den 6 april 1847 i Uppsala, var en svensk politiker, ämbetsman och skriftställare.

1809 års regeringsform och Hans Järta · Erik Gustaf Geijer och Hans Järta · Se mer »

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet (KU) är ett utskott i Sveriges riksdag med uppgift att bereda frågor och väcka förslag av konstitutionell och förvaltningsrättslig betydelse, samt att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.

1809 års regeringsform och Konstitutionsutskottet · Erik Gustaf Geijer och Konstitutionsutskottet · Se mer »

Representationsreformen i Sverige

De Geers, Arentds och Carlesons slutgiltiga representationsförslag från år 1862. Representationsreformen beslutades i december 1865 av Sveriges ståndsriksdag under Riksdagen 1865–1866.

1809 års regeringsform och Representationsreformen i Sverige · Erik Gustaf Geijer och Representationsreformen i Sverige · Se mer »

Riksarkivet (Sverige)

Riksarkivet (RA) är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Kulturdepartementet.

1809 års regeringsform och Riksarkivet (Sverige) · Erik Gustaf Geijer och Riksarkivet (Sverige) · Se mer »

Stånd (samhällsklass)

Präst, riddare och bonde. Ett stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda privilegier och skyldigheter.

1809 års regeringsform och Stånd (samhällsklass) · Erik Gustaf Geijer och Stånd (samhällsklass) · Se mer »

Successionsordningen

Successionsordningen, SO, är Sveriges äldsta nu gällande grundlag, samt världens näst äldsta gällande grundlag.

1809 års regeringsform och Successionsordningen · Erik Gustaf Geijer och Successionsordningen · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

1809 års regeringsform och Sverige · Erik Gustaf Geijer och Sverige · Se mer »

Sveriges riksdag

Riksdagshusets entré. I plenisalen (kammaren) är ledamöterna, vid votering, placerade efter valkrets. Sveriges riksdag, riksdagen, är Sveriges lagstiftande församling och enligt regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.

1809 års regeringsform och Sveriges riksdag · Erik Gustaf Geijer och Sveriges riksdag · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan 1809 års regeringsform och Erik Gustaf Geijer

1809 års regeringsform har 56 relationer, medan Erik Gustaf Geijer har 379. Eftersom de har gemensamt 9, är Jaccard index 2.07% = 9 / (56 + 379).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan 1809 års regeringsform och Erik Gustaf Geijer. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »