Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

345 Tercidina och Asteroid

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan 345 Tercidina och Asteroid

345 Tercidina vs. Asteroid

345 Tercidina eller 1892 O är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 23 november 1892 av den franske astronomen Auguste Charlois. Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.

Likheter mellan 345 Tercidina och Asteroid

345 Tercidina och Asteroid har 3 saker gemensamt (i Unionpedia): Asteroidbältet, Astronomisk enhet, Auguste Charlois.

Asteroidbältet

Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.

345 Tercidina och Asteroidbältet · Asteroid och Asteroidbältet · Se mer »

Astronomisk enhet

Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.

345 Tercidina och Astronomisk enhet · Asteroid och Astronomisk enhet · Se mer »

Auguste Charlois

Auguste Honoré Charlois, född 26 november 1864 i La Cadière-d'Azur, död 26 mars 1910, var en fransk astronom.

345 Tercidina och Auguste Charlois · Asteroid och Auguste Charlois · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan 345 Tercidina och Asteroid

345 Tercidina har 8 relationer, medan Asteroid har 119. Eftersom de har gemensamt 3, är Jaccard index 2.36% = 3 / (8 + 119).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan 345 Tercidina och Asteroid. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »