Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Adam Heinrich von Steinau och Slaget vid Narva
Adam Heinrich von Steinau och Slaget vid Narva har 14 saker gemensamt (i Unionpedia): August den starke, Fältmarskalk, General, Karl XII, Kurfurstendömet Sachsen, Osmanska riket, Otto Vellingk, Polsk-litauiska samväldet, Riga, Slaget vid Düna, Slaget vid Jungfernhof, Slaget vid Kliszów, Slaget vid Pułtusk, Stora nordiska kriget.
August den starke
August II den starke, född 12 maj 1670 i Dresden i Sachsen, död 1 februari 1733 i Warszawa i Polen-Litauen, var kurfurste av Sachsen från 1694 och blev, genom mutor och politiskt rävspel, också vald till kung av Polen från 1697–1706 och sedan igen från 1709.
Adam Heinrich von Steinau och August den starke · August den starke och Slaget vid Narva ·
Fältmarskalk
Karl X Gustav med marskalksstav. Att en kunglig person avbildas med staven snarare än de kungliga attributen (riksregalier) avser att framhäva personens militära bedrifter En fältmarskalk är ett befäl av den högsta graden i många arméer.
Adam Heinrich von Steinau och Fältmarskalk · Fältmarskalk och Slaget vid Narva ·
General
En rysk general, 1892. General (förkortning: g eller gen) är en militär titel, ofta den högsta militära graden inom många länders försvarsmakter.
Adam Heinrich von Steinau och General · General och Slaget vid Narva ·
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Adam Heinrich von Steinau och Karl XII · Karl XII och Slaget vid Narva ·
Kurfurstendömet Sachsen
Kurfurstendömet Sachsen var ett kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket som existerade mellan 1356 och 1806.
Adam Heinrich von Steinau och Kurfurstendömet Sachsen · Kurfurstendömet Sachsen och Slaget vid Narva ·
Osmanska riket
Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.
Adam Heinrich von Steinau och Osmanska riket · Osmanska riket och Slaget vid Narva ·
Otto Vellingk
Otto Vellingk, född 1649, död 19 maj 1708, var en svensk greve, general och kungligt råd.
Adam Heinrich von Steinau och Otto Vellingk · Otto Vellingk och Slaget vid Narva ·
Polsk-litauiska samväldet
Polsk-Litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.
Adam Heinrich von Steinau och Polsk-litauiska samväldet · Polsk-litauiska samväldet och Slaget vid Narva ·
Riga
Gamla staden med Daugava i bakgrunden. Riga (Rīga, Рига) är Lettlands huvudstad och ligger vid floden Daugava, nära dess utlopp vid Rigabukten i Östersjön.
Adam Heinrich von Steinau och Riga · Riga och Slaget vid Narva ·
Slaget vid Düna
Svenskarna går över Düna. Slaget vid Düna, även känt som Övergången vid Düna eller Slaget vid Riga, var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod den 9 juli 1701 vid floden Düna omedelbart norr om Riga, Lettland, mellan kung Karl XII:s svenska armé och kung August II, den starkes och Adam Heinrich von Steinaus polsk-sachsiska armé.
Adam Heinrich von Steinau och Slaget vid Düna · Slaget vid Düna och Slaget vid Narva ·
Slaget vid Jungfernhof
Slaget vid Jungfernhof var en skärmytsling mellan sachsiska-polska och svenska trupper vid staden Jungfernhof i Svenska Livland under stora nordiska kriget.
Adam Heinrich von Steinau och Slaget vid Jungfernhof · Slaget vid Jungfernhof och Slaget vid Narva ·
Slaget vid Kliszów
Slaget vid Kliszów var ett fältslag som utkämpades den 9 juli 1702 (enligt den svenska kalendern; 8 juli enligt den julianska och 19 juli enligt den gregorianska) under det stora nordiska kriget.
Adam Heinrich von Steinau och Slaget vid Kliszów · Slaget vid Kliszów och Slaget vid Narva ·
Slaget vid Pułtusk
Slaget vid Pułtusk var ett fältslag under det stora nordiska kriget som utkämpades mellan svenska trupper under Karl XII och en styrka från Sachsen den 21 april 1703 vid staden Pułtusk i Polen.
Adam Heinrich von Steinau och Slaget vid Pułtusk · Slaget vid Narva och Slaget vid Pułtusk ·
Stora nordiska kriget
Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.
Adam Heinrich von Steinau och Stora nordiska kriget · Slaget vid Narva och Stora nordiska kriget ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Adam Heinrich von Steinau och Slaget vid Narva
- Vad har gemensamt Adam Heinrich von Steinau och Slaget vid Narva
- Likheter mellan Adam Heinrich von Steinau och Slaget vid Narva
Jämförelse mellan Adam Heinrich von Steinau och Slaget vid Narva
Adam Heinrich von Steinau har 28 relationer, medan Slaget vid Narva har 328. Eftersom de har gemensamt 14, är Jaccard index 3.93% = 14 / (28 + 328).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Adam Heinrich von Steinau och Slaget vid Narva. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
