Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn

Augustus

Index Augustus

Caesar Augustus (latin: IMPERATOR•CAESAR•DIVI•FILIVS•AVGVSTVS), ursprungligen Gaius Octavius, född 23 september 63 f.Kr. i Rom, död 19 augusti 14 e.Kr.

Innehållsförteckning

  1. 271 relationer: Adriatiska havet, Aegyptus, Aerarium, Africa, Agrippas termer, Agrippina den äldre, Aktion, Grekland, Albanien, Alexander Helios, Alexandria, Alperna, Amnesti, Ankara, Antonia den yngre, Apollonia, Appianos, Ara Pacis, Arabiska halvön, Aristokrati, Arminius, Atia, Augusti, Augustus (titel), Augustus forum, Augustus mausoleum, Augustus regionsindelning, Augustus triumfbåge, Aulus Hirtius, Österrike, Bayern, Bibeln, Bologna, Brindisi, British Museum, Bysantinska riket, Caesar (titel), Caesarion, Campo Marzio, Castors och Pollux tempel, Castra Praetoria, Censor, Cherusker, Cicero, Cisalpinska Gallien, Cognomen, Comitia, Cyprus (romersk provins), Dalmatien, Decimus Junius Brutus Albinus, Dekret, ... Förläng index (221 mer) »

  2. Avlidna 14
  3. Barn till Julius Caesar
  4. Födda 63 f.Kr.
  5. Gravsatta i Augustus mausoleum
  6. Octavii
  7. Romerska militärer

Adriatiska havet

Adriatiska havet är en vik av Medelhavet.

Se Augustus och Adriatiska havet

Aegyptus

Det romerska imperiet omkring 120 med provinsen Aegyptus rödmarkerad Aegyptus (latin) var en romersk provins som Augustus skapade efter att ha erövrat området år 31 f.Kr.

Se Augustus och Aegyptus

Aerarium

Aerarium var den byggnad i Rom där Romarrikets första arkiv var inrymt.

Se Augustus och Aerarium

Africa

Det romerska riket omkring år 120 med provinsen Africa markerad. Africa var en romersk provins i Nordafrika och betecknade ursprungligen på 200-talet f.Kr.

Se Augustus och Africa

Agrippas termer

Agrippas termer (latin Thermae Agrippae) var en badanläggning i distriktet Campo Marzio i Rom, uppförd av Marcus Vipsanius Agrippa år 12 f.Kr.

Se Augustus och Agrippas termer

Agrippina den äldre

Agrippina den äldre (Vipsania Agrippina och även känd som Agrippina Germanici, 'Germanicus Agrippina'), född 14 f.Kr., död 33 e.Kr, var en romersk medborgare.

Se Augustus och Agrippina den äldre

Aktion, Grekland

Aktion (grekiska Ἄκτιον, latin Actium; nu Punta) var under antiken en stad och udde i det nordvästligaste hörnet av det grekiska landskapet Akarnanien, vid inloppet till Sinus Ambracius (Artaviken).

Se Augustus och Aktion, Grekland

Albanien

Albanien (albanskaː Shqipëria, historiskt sett Arbëria), formellt Republiken Albanien (albanskaː Republika e Shqipërisë), (2015).

Se Augustus och Albanien

Alexander Helios

Alexander Helios (grekiska Αλέξανδρος Ήλιος), född 25 december 40 f.Kr., död efter år 30 f.Kr., var son till Kleopatra VII och Marcus Antonius.

Se Augustus och Alexander Helios

Alexandria

Alexandria (arabiska الأسكندرية, transkriberat al-Iskandarīyah, grekiska Αλεξάνδρεια, Alexándria) är med sina fem miljoner invånare Egyptens näst största stad, Statliga Turistbyrån Tour egypt och en viktig hamnstad och industristad, LookLex Encyclopaedia men även en betydande turiststad och badort.

Se Augustus och Alexandria

Alperna

Alperna är en bergskedja med större delen belägen i Centraleuropa.

Se Augustus och Alperna

Amnesti

En amnesti (av gr. amnēsti, glömska) är ett beslut av regering eller annan civil myndighet där straff eller annan rättsverkan av brott helt bortdöms eller lindras för en kategori människor (jämför med nåd).

Se Augustus och Amnesti

Ankara

Ankara (före 1930 Engürü; i Europa tidigare kallad Angora; under antiken Ancyra på latin och Ἄγκυρα (Ágkyra, Áŋkyra) på grekiska) är Turkiets huvudstad sedan 1923 och också namnet på den provins i centrala Anatolien som staden ligger i.

Se Augustus och Ankara

Antonia den yngre

Byst föreställande Antonia den yngre Antonia den yngre, född i januari år 36 f.Kr. i Aten, död 37 e.Kr.

Se Augustus och Antonia den yngre

Apollonia

antika staden Apollonia. Apollonia är en antik stad i centrala Albanien, 12 kilometer från staden Fier.

Se Augustus och Apollonia

Appianos

''Den romerska historien'', tryckt i Venedig år 1477 av Erhard Ratdolt. Appianos (grekiska Αππιανος, latiniserat Appianus), född omkring år 95 i Alexandria, död omkring år 165, var en grekisk historiker med romerskt medborgarskap, som var procurator av Egypten.

Se Augustus och Appianos

Ara Pacis

Ara Pacis, 2009. Relief. Ara Pacis Augustae ("Augustus fredsaltare"), ofta kallat Ara Pacis, är ett altare i Rom.

Se Augustus och Ara Pacis

Arabiska halvön

Arabiska halvön Arabiska halvön, i äldre litteratur Arabien, är en halvö i sydvästra Asien med en yta på omkring 3 miljoner km².

Se Augustus och Arabiska halvön

Aristokrati

Aristokrati (av grekiska ἀριστοκρατία aristokratía, "de bästas välde"; från ἄριστος aristos, «ypperlig», och κράτος, kratos, «makt») betyder styre av en privilegierad elit, vanligen baserad på börd och ofta identifierat med adel.

Se Augustus och Aristokrati

Arminius

Hermannsdenkmal, uppförd 1838-1875 på det 368 meter höga berget Teutberg i de södra delarna av Teutoburgerskogen. Arminius, Hermann, född mellan 18 och 16 f.Kr., död 21 e.Kr., var en militär ledare från den germanska stammen cheruskerna, mest känd för att ha lett germanska trupper till seger mot tre romerska legioner i Slaget i Teutoburgerskogen.

Se Augustus och Arminius

Atia

Atia Balba Caesonia, född 85, död 43 f.Kr., var systerdotter till Julius Caesar och mor till kejsare Augustus.

Se Augustus och Atia

Augusti

Augusti är årets åttonde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

Se Augustus och Augusti

Augustus (titel)

Augustus (latin "den upphöjde", plural augusti) var en romersk titel.

Se Augustus och Augustus (titel)

Augustus forum

Augustus forum med resterna av Mars Ultors tempel. Plan över Augustus forum. Augustus forum är utlagt norr om Forum Romanum, i rät vinkel mot Caesars forum.

Se Augustus och Augustus forum

Augustus mausoleum

Augustus mausoleum. Mausoleets ruin med Soderini-trädgården. Gravyr av Étienne Dupérac från år 1575. Augustus mausoleum är ett mausoleum med rund grundplan i centrala Rom.

Se Augustus och Augustus mausoleum

Augustus regionsindelning

Karta över regionerna. Augustus regionindelning år 7 f.Kr. delade in Apenninska halvön i 11 regioner, och dessa regioner har lämnat spår efter sig i efterkommande regionindelningar, såsom den av Diocletianus på tvåhundratalet e.Kr.

Se Augustus och Augustus regionsindelning

Augustus triumfbåge

Mynt med Augustus triumfbåge. Augustus triumfbåge (latin: Arcus Augusti) var en triumfbåge på Forum Romanum i Rom, belägen mellan Juturnas källa och Julius Caesars tempel.

Se Augustus och Augustus triumfbåge

Aulus Hirtius

Aulus Hirtius, död 43 f.Kr., var en romersk konsul.

Se Augustus och Aulus Hirtius

Österrike

Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.

Se Augustus och Österrike

Bayern

Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin och engelska Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.

Se Augustus och Bayern

Bibeln

Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".

Se Augustus och Bibeln

Bologna

Bologna är en stad och kommun i Italien, huvudort i provinsen Bologna och huvudstad i regionen Emilia-Romagna.

Se Augustus och Bologna

Brindisi

Brindisi är huvudorten i provinsen Brindisi i Apulien i södra Italien.

Se Augustus och Brindisi

British Museum

Byst av Alexander den store som tillhör samlingarna på British Museum. British Museum är ett museum i London som har kulturhistoriska samlingar från hela världen.

Se Augustus och British Museum

Bysantinska riket

Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.

Se Augustus och Bysantinska riket

Caesar (titel)

Caesar är en titel av kejserlig karaktär som användes i Romarriket.

Se Augustus och Caesar (titel)

Caesarion

Caesarion, även stavat Kaisarion, egentligen Ptolemaios XV Caesar, född 23 juni 47 f.Kr., död 23 augusti 30 f.Kr. i Alexandria, var son till Kleopatra VII av Egypten och, enligt henne, Julius Caesar.

Se Augustus och Caesarion

Campo Marzio

Tvillingkyrkorna vid Piazza del Popolo. Sjukhuskyrkan Santa Maria in Porta Paradisi Campo Marzio, latin Campus Martius, svenska Marsfältet, uppkallat efter guden Mars, är ett område på cirka 2 km² i Rom, beläget mellan Pincio, Quirinalen, Capitolium och Tibern.

Se Augustus och Campo Marzio

Castors och Pollux tempel

kolonnerna. Castors och Pollux tempel, även benämnt Dioskurernas tempel, är beläget på Forum Romanum i Rom, där Via Sacra möter Vicus Tuscus.

Se Augustus och Castors och Pollux tempel

Castra Praetoria

Castra Praetoria var en kasern som under Tiberius, år 23 e.Kr., uppfördes av praetorianprefekten Lucius Aelius Sejanus för att inhysa det kejserliga livgardet praetoriangardet.

Se Augustus och Castra Praetoria

Censor

Censor var en ämbetsmannatitel under antikens Rom.

Se Augustus och Censor

Cherusker

Karta över germanska folkstammar i Centraleuropa Cheruskerna var en germansk folkstam som tillhörde hermionernas och svebernas folkgrupp tillsammans med bland annat hermundurer.

Se Augustus och Cherusker

Cicero

Den unge Cicero, målning av Vincenzo Foppa. 350px Marcus Tullius Cicero, ibland endast Cicero (uttalas på antikt latin), född 3 januari 106 f.Kr. i Arpinum (nuvarande Arpino), död 7 december 43 f.Kr. i Formiae (dagens Formia), Lazio, var en romersk retor, författare och politiker.

Se Augustus och Cicero

Cisalpinska Gallien

Folkslag i Gallia cisalpina. Cisalpinska Gallien (latin: Gallia Cisalpina) betyder "Gallien på denna sidan Alperna" eller "Hitre Gallien" (latin) och användes av romarna för att beskriva det område i norra Italien som beboddes av galler.

Se Augustus och Cisalpinska Gallien

Cognomen

Cognomen var benämningen på det tredje namnet hos en medborgare i antikens Rom enligt det romerska namnsystemet.

Se Augustus och Cognomen

Comitia

En väljare avger sin röst. Comitia (latin: coire, gå tillsammans), Komitier, "sammanträden", var folkförsamlingar i antikens Rom, där romerska folket, populus romanus, som vederbörligen sammankallats av därtill befogad ämbetsman, sammanträdde för att under hans ledning och ordnat i politiska avdelningar utöva sin suveränitet (myndighet) genom lagstiftning, dom (i brottmål) och val (av överhetspersoner).

Se Augustus och Comitia

Cyprus (romersk provins)

Cyprus var en provins inom romarriket.

Se Augustus och Cyprus (romersk provins)

Dalmatien

Dalmatien (Dalmacija) är ett historiskt landskap i sydvästra Kroatien.

Se Augustus och Dalmatien

Decimus Junius Brutus Albinus

Decimus Junius Brutus Albinus, född 81 f.Kr., död 43 f.Kr., var en romersk politiker och general.

Se Augustus och Decimus Junius Brutus Albinus

Dekret

Dekret är ett skriftligt påbud eller rättsakt med rättsverkan som är helt eller till stor del likställd en lag.

Se Augustus och Dekret

Denarius

Första raden 157 f.Kr. Romerska republiken, 73 Vespasianus, c. 161 Marcus Aurelius, c. 194 Septimius Severus; Andra raden: 199 Caracalla, 200 Julia Domna, 219 Elagabalus, 236 Maximinus Thrax. Denarius (plural: denarer) är ett romerskt silvermynt som började präglas 211 f.Kr. och var ett av de vanligaste mynten i omlopp.

Se Augustus och Denarius

Despotism

Despotism, (grekiska despo'teia) eller despoti, kallas vanligen det slags monarkiska statsskick, vari monarken härskar obunden av alla lagar, blott enligt sitt eget godtycke.

Se Augustus och Despotism

Diadem

Diadem (grekiska: diaʹdēma ’bindel’, av diadeʹō ’binda om’) är en hårprydnad i form av ett pannband, även benämnd tiara.

Se Augustus och Diadem

Diktator

fascistiska Italien) och Kim Il-sung (Nordkorea). Saddam Hussein brukar ses som ett välkänt exempel på diktatorer. Diktator är en form av envåldshärskare, en person som utövar full och oinskränkt auktoritet över en stat och dess invånare.

Se Augustus och Diktator

Dio Cassius

Lucius Cassius Dio, vanligtvis känd som Dio Cassius (grekiska: Δίων ὁ Κάσσιος, Diōn ho Kassios), född omkring 150 i Nicaea, död 235Encyclopædia Britannica, uppslagsord Dio Cassius, var en romersk politiker och historiker av grekiskt ursprung.

Se Augustus och Dio Cassius

Diplomat

Raoul Wallenberg var en svensk diplomat. Diplomat (till exempel en chargé d'affaires) är en tjänsteman som företräder sitt lands regering, periodvis placerad på beskickning hos främmande makt, då med diplomatisk ackreditering och diplomatpass med skydd av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.

Se Augustus och Diplomat

Diplomati

Förenta Nationerna, med högkvarter i New York, är världens och historiens största organisation för diplomati. Diplomati är den utrikespolitiska eller mellanstatliga underhandlande verksamhet som gäller staters och deras regeringars ömsesidiga förbindelser.

Se Augustus och Diplomati

Diplomatisk immunitet

Dubbelparkerad diplomatbil i San Francisco, Kalifornien, USA den 21 november 2004. Diplomatisk immunitet är en form av immunitet som innebär att vissa personer som officiellt representerar en främmande stat i ett värdland är okränkbara, till exempel en ackrediterad ambassadör.

Se Augustus och Diplomatisk immunitet

Donau

Vy över Ulm, uppifrån tornet i Ulmer Münster. Vy över där Donau svänger vid Visegrád, ett populärt turistmål. Donau vid Budapest. Sava flyter ihop med Donau i Belgrad. Satellitbild över Donaudeltats norra del. Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på kroatiska Dunav, på bulgariska och serbiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer.

Se Augustus och Donau

Ek

Ek (Quercus robur) kallas även skogsek, vanlig ek, sommarek och stjälkek (ekollonen sitter på långa stjälkar).

Se Augustus och Ek

Elbe

Elbe, tjeckiska Labe, är en av de större floderna i Centraleuropa.

Se Augustus och Elbe

Envälde

Envälde, politisk absolutism, monokrati eller autokrati (grekiska αυτοκρατία, självvälde, från αυτός, själv, och κρατείν, härska) är ett statsskick utan maktdelning där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare eller självhärskare (autokrat) med absolut makt, till exempel diktatur, absolut monarki och tyranni.

Se Augustus och Envälde

Equites

Mars på ena sidan och en romersk kavallerist på den andra Fayyum-porträtt förställande en ung man i vit toga och den smala purpurrand (angusticlavus) som equites hade rätt att bära Equites (plural av latinets eques, 'ryttare'), ibland översatt som 'riddare', var en samhällsklass i antikens Rom, som hade sitt ursprung i det fornromerska rytteriet vilket bestod av förmögna medborgare.

Se Augustus och Equites

Exil

Exil, exsilium, eller landsflykt avser förhållandet att en person (exilanten) bor utanför sitt eget land, men utan att ha släppt sin identifikation med landet.

Se Augustus och Exil

Expansionism

Expansionismen innebär att stater utökar sitt territorium, företrädesvis genom militära erövringar, som en del av imperialism eller kolonialism.

Se Augustus och Expansionism

Fasces

Fasces (av latinets fasces, /klassisk latin, /senlatin/; plural av fascis: "bunt", "knippe"), även kallat spöknippe eller liktorknippe, är sammanbundna knippen av träspön som fungerat som maktsymbol i över 2500 år.

Se Augustus och Fasces

Folkräkning

Folkräkning, även census (latin), innebär storskalig insamling och redovisning av demografiska och socioekonomiska uppgifter om individer som bor inom ett visst definierat område.

Se Augustus och Folkräkning

Främre Orienten

Främre Orienten är ett historiskt namn med ursprung i Europas Medelhavskulturer som avser den del av Orienten (området österut) som låg dem närmast.

Se Augustus och Främre Orienten

Fredsfördrag

Versaillesfreden 1919. Ett fredsfördrag (eller fredstraktat, fredsuppgörelse eller fredsavtal) är ett avtal mellan två eller flera länder som bekräftar att det från och med avtalets slutande föreligger fred mellan dem.

Se Augustus och Fredsfördrag

Fulvia

Fulvia Flacca Bambula eller Fulvia Bambaliae, född 77 f.Kr., död 40 f.Kr., var en politiskt aktiv romarinna, känd som Markus Antonius hustru.

Se Augustus och Fulvia

Gaius Caesar

Gaius Julius Caesar, född 20 f.Kr. i Rom, död 21 februari 4 e.Kr. i Limyra i Lykien, mest känd som Gaius Caesar eller Caius Caesar, var äldste son till Marcus Vipsanius Agrippa och Julia den äldre.

Se Augustus och Gaius Caesar

Gaius Cassius Longinus

Gaius Cassius Longinus avbildad på en denarius (42 f.Kr.) Gaius Cassius Longinus, född omkring 85 f.Kr. i Rom, död 42 f.Kr. i Filippi, var en romersk fältherre och statsman.

Se Augustus och Gaius Cassius Longinus

Gaius Octavius

Gaius Octavius, född omkring 100 f.Kr.

Se Augustus och Gaius Octavius

Gaius Vibius Pansa Caetronianus

Gaius Vibius Pansa Caetronianus, död i april 43 f.Kr., var en romersk konsul år 43 f.Kr. tillsammans med Aulus Hirtius, och en av Julius Caesars anhängare.

Se Augustus och Gaius Vibius Pansa Caetronianus

Galatien

Galatiens läge. Galatien (klassisk grekiska: Γαλατία, latin: Galatia) var ett område på Anatoliens (Mindre Asiens) högplatå i dagens Turkiet.

Se Augustus och Galatien

Gallien

Karta över Gallien vid Julius Caesars tid. Gallien (Gallia) var en region i Västeuropa som motsvarar dagens Frankrike, Belgien, västra Schweiz samt de delar av Tyskland och Nederländerna som ligger väster om floden Rhen.

Se Augustus och Gallien

Gens Julia

Gens Julia, gens Iulia, Iulii, eller Julianska ätten, var en framstående tidig romersk patricersläkt, som kom från Alba Longa.

Se Augustus och Gens Julia

Gens Octavius

Gens Octavius, Octavii, var en romersk släkt (gens) från Velitrae, till vilken kejsar Augustus hörde innan han adopterades.

Se Augustus och Gens Octavius

Germanicus

Germanicus Julius Caesar Claudianus, född 24 maj 15 f.Kr. i Rom, död 10 oktober 19 e.Kr. i Antiokia, var en romersk fältherre.

Se Augustus och Germanicus

Germanien

1800-talskarta över antikens Germanien Germanien, latin Germania, var det namn som man i romerska riket använde för landområdet öster om Rhen och norr om Alperna, och som huvudsakligen beboddes av germaner, men även av balter, skyter samt keltiska och slaviska folkstammar.

Se Augustus och Germanien

Glyptothek, München

Glyptothek i München. Ritning över Glyptothek 1815. Interiörbild från 1900. Glyptothek i München är ett skulpturmuseeum för grekisk, romersk och etrustisk konst i München.

Se Augustus och Glyptothek, München

Gnomon

Pylonen till snedkabelbron över Sacramentofloden i Redding, Kalifornien, bildar ett stort gnomon. Gnomon (γνώμων) är ett ord i klassisk grekiska med betydelsen "den insiktsfulle", ”visare” eller "avslöjare", från ur-indoeuropeiska språket gnō-, ”att veta”.

Se Augustus och Gnomon

Grekland

Grekland (Ελλάδα/Elláda, alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.

Se Augustus och Grekland

Griftetal

Ett griftetal är officiantens (eller en nära anhörigs) tal vid en begravning.

Se Augustus och Griftetal

Gruvdrift

Snitt genom en underjordsbrytning En gruva är en plats där man bryter malm och mineral.

Se Augustus och Gruvdrift

Gud

Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.

Se Augustus och Gud

Hästkapplöpning

Hästkapplöpning vid Churchill Downs i Kentucky i USA. Hästkapplöpning är en hästsport som innefattar både travsport och galoppsport.

Se Augustus och Hästkapplöpning

Herodes Archelaos

Herodes Archelaos, född cirka 23 f.Kr, död cirka 16 e.Kr, var en judisk furste, son till Herodes den store.

Se Augustus och Herodes Archelaos

Herodes den store

Herodes den store, född cirka 73 f.Kr., död cirka 4 f.Kr., var tetrark ("fjärdingsfurste"; lydfurste under den romerske kejsaren) över Galileen, Samarien, Judeen och ytterligare några områden.

Se Augustus och Herodes den store

Hispania

Hispania är det latinska namnet på Iberiska halvön och de provinser som fanns här.

Se Augustus och Hispania

Idus

Idus är latin och namnet på månadens mittdag.

Se Augustus och Idus

Illyricum

Illyricum var en romersk provins i västra delen av Balkanhalvön längs Adriatiska havets nordöstra och östra kust, även kallat Illyrien, och sträckte sig inåt land till Donau i norr.

Se Augustus och Illyricum

Illyrien

Illyrien inom romerska riket. Illyrien (Illyria, Iliria) historisk region på västra Balkanhalvön, då befolkad av illyrer.

Se Augustus och Illyrien

Imperator

Imperator (latin för "befälhavare" och "diktator") är en titel härstammande från antikens Rom, som också användes som officiell titel (имперáтор) på Rysslands tsarer under åren 1721–1917.

Se Augustus och Imperator

Imperium

Imperium (från latinets imperium, 'befäl', 'makt', 'välde') syftar i allmänhet på en centraliserad stat som omfattar flera nationer eller folkslag.

Se Augustus och Imperium

Inbördeskrig

Ruiner av Guernica, förstörda under spanska inbördeskriget. Ett inbördeskrig, borgerligt krig och även kallat icke-internationell väpnad konflikt, är ett krig i vilket de stridande parterna tillhör samma land eller rike, i stället för traditionellt krig, där land slåss mot land.

Se Augustus och Inbördeskrig

Indien

Indien (hindi: भारत, Bhārat), officiellt Republiken Indien (hindi: भारत गणराज्य, Bhārat Gaṇarājya), är en förbundsrepublik i södra Asien.

Se Augustus och Indien

Insignier

LtCol. Bruce P. Crandall vid mottagandet av Medal of Honor 2007 för sina ''hjälteinsatser'' i Vietnamkriget 1965. Insignier (latinets singie.

Se Augustus och Insignier

Italia (Romerska riket)

romarriket under dess territoriella höjdpunkt Italia var ett landområde i Romerska riket, som omfattade den italienska halvön och Poslätten, med gränser ungefär motsvarande det moderna Italien.

Se Augustus och Italia (Romerska riket)

Italien

Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.

Se Augustus och Italien

Iudaea

Iudaea. Iudaea var en romersk provins som infogades i romarriket år 6 e.Kr.

Se Augustus och Iudaea

Jag, Claudius

Jag, Claudius (originaltitel: I, Claudius) är en brittisk TV-serie från 1976.

Se Augustus och Jag, Claudius

Johannes de Sacrobosco

Sida ur ''De sphaera mundi''. Johannes de Sacrobosco eller Sacrobosco, John of Holywood, född cirka 1195 i Halifax, West Yorkshire, död 1256 i Paris, var en engelsk munk, matematiker och astronom.

Se Augustus och Johannes de Sacrobosco

Juli

Juli är årets sjunde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

Se Augustus och Juli

Julia (Julius Caesars dotter)

Julia, född mellan 82 och 76 f.Kr., död 54 f.Kr., var dotter till Julius Caesar och hans enda barn född inom äktenskap.

Se Augustus och Julia (Julius Caesars dotter)

Julia den äldre

Julia, Julia Caesaris filia eller Julia den äldre, född 39 f.Kr., död 14 e.Kr., var dotter till den första romerska kejsaren Augustus och hans första maka Scribonia.

Se Augustus och Julia den äldre

Julianska kalendern

Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.

Se Augustus och Julianska kalendern

Julius Caesar

Gaius Julius Caesar (latinskt uttal:; i dag mer känd enbart under sitt gentilicium och cognomen Julius Caesar), född 12 juli 100 f.Kr. i stadsdelen Subura i Rom, död 15 mars 44 f.Kr. i Rom, var en romersk militär, statsman och skriftställare som kom att spela en betydande roll då den romerska republiken omformades till det romerska kejsardömet.

Se Augustus och Julius Caesar

Julius Caesars tempel

Julius Caesars tempel (latin: Aedes Divi Iulii, "Den gudomlige Julius tempel") är en helgedom som var belägen på Forum Romanums sydöstra kortsida i Rom.

Se Augustus och Julius Caesars tempel

Junta

En junta (spanska – ungefärligen "kommitté") avser vanligen en militärjunta som tagit makten, ofta genom en väpnad statskupp, i ett land och styr detta medelst diktatur.

Se Augustus och Junta

Kamé

Kamé Kamé är en typ av gravyr i relief i till exempel en ädelsten, oftast onyx, jade eller agat, men även i snäckskal eller elfenben.

Se Augustus och Kamé

Kampanien

Kampanien (Campania) är en region i södra Italien.

Se Augustus och Kampanien

Kantabrien

Kantabrien (sp. Cantabria) är en autonom region i norra Spanien som även rymmer provinsen med samma namn.

Se Augustus och Kantabrien

Kilikien

Det romerska imperiet omkring 120 med provinsen Kilikien rödmarkerad Kilikien, även Cilicien (latin: Cilicia), är ett historiskt landskap i östra Anatolien (Mindre Asien), vid Medelhavets kust, i nuvarande Turkiets sydöstra del med östlig gräns mot Syrien och i söder mot Medelhavet.

Se Augustus och Kilikien

Kleopatra Selene II

Mynt från Mauretania med bilder av kung Juba II och drottning Kleopatra Selene II av Mauretania. Kleopatra Selene (grekiska: Κλεοπατρα Σελενε), född 25 december 40 f.Kr., död 5 f.Kr, var en regerande drottning av Antika Libyen och Kyrenaika, och drottning av Mauretania som gift med kung Juba II av Mauretania.

Se Augustus och Kleopatra Selene II

Kleopatra VII av Egypten

Kleopatra VII Thea Filopator (grekiska: Κλεοπάτρα Θεά Φιλοπάτωρ, Kleopátra Theá Philopátor), född 69 f.Kr., död 12 augusti 30 f.Kr. var regerande drottning av det Ptolemeiska Egyptiska riket, ett hellenistiskt rike uppkallat efter Alexander den stores general Ptolemaios, och den sista härskaren ur det ptolemeiska kungahuset.

Se Augustus och Kleopatra VII av Egypten

Klientstat

En klientstat är en stat som är ekonomiskt, politiskt eller militärt underordnad en annan mäktigare stat i internationella relationer.

Se Augustus och Klientstat

Kommun

En kommun är ett territoriellt avgränsat område, en administrativ enhet för lokalt självstyre, en politisk organisation med direktvalda beslutsfattare, juridisk person med obligatoriskt medlemskap, som kan ingå avtal och äga fast och lös egendom.

Se Augustus och Kommun

Konstantin den store

Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död.

Se Augustus och Konstantin den store

Konsul (Rom)

Konsul (latin consul) var titeln på den romerska republikens två likställda högsta ämbetsmän.

Se Augustus och Konsul (Rom)

Korfu

Pontikonísi ligger vid Korfu. Stadshuset på Korfu. Monument över den brittiske guvernören Sir Thomas Maitland. Slottet Palaia Anaktora. Statyn föreställer den brittiske guvernören Sir Frederick Adam. Centrala staden Korfu. Den berömda stranden i Sidari. Korfu, även Kerkyra (grekiska: Κέρκυρα, Kérkyra), är en grekisk ö i Joniska havet, där Korfu är den nordligaste av de joniska öarna utanför Greklands och Albaniens kust.

Se Augustus och Korfu

Korintisk ordning

kapitäl Korintisk ordning är en kolonnordning som skapades i Aten under 400-talet f.Kr. I de äldsta exemplen skiljer den sig från den joniska endast genom akantuskapitälet.

Se Augustus och Korintisk ordning

Korsika

Korsika (Corsica, Corse, Corsica) är en ö i Medelhavet som tillhör Frankrike.

Se Augustus och Korsika

Krig

Waterloo'', av Robert Alexander Hillingford, ca 1890. ''Gassed'', målning av John Singer Sargent 1918. Krig är användande av organiserat militärt våld mellan stater eller mellan folk i syfte att uppnå politiska mål.

Se Augustus och Krig

Kroatien

Kroatien (Hrvatska), formellt Republiken Kroatien (kroatiska: Republika Hrvatska), är en republik i centrala/sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Bosnien och Hercegovina och Serbien i öster, Slovenien i norr, Ungern i nordöst och Montenegro i söder. I väst och sydväst utgör Adriatiska havet en maritim statsgräns mot Italien.

Se Augustus och Kroatien

Kungariket Armenien (antiken)

Större Armenien var ett historiskt rike i Armenien, nuvarande östra Turkiet och Armenien, som existerade mellan 331 f.Kr.

Se Augustus och Kungariket Armenien (antiken)

Kurir

1911 av Nils Forsberg. Kurir (av courrier, "löpare"), budbärare eller ordonnans är en person eller ett företag som har yrke eller ämbete att leverera meddelanden eller gods.

Se Augustus och Kurir

Kykladerna

Kykladerna (grekiska: Κυκλάδες, Kikládhes, "ringformad") är en grekisk ögrupp sydost om det grekiska fastlandet som utgör en del av de egeiska öarna i Egeiska havet.

Se Augustus och Kykladerna

La Turbie

La Turbie är en kommun i departementet Alpes-Maritimes i regionen Provence-Alpes-Côte d'Azur i sydöstra Frankrike.

Se Augustus och La Turbie

Lagerkrans

Rafaels ''Disputa''. Julius Caesar med lagerkrans hämtdatum.

Se Augustus och Lagerkrans

Lagstiftande makt

Lagstiftande makt, legislativ makt, är en maktinstans i demokratiska statsskick som äger rätt att stifta lagar.

Se Augustus och Lagstiftande makt

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Se Augustus och Latin

Legat (romarriket)

En legat (latin legatus) var i antikens Rom en hög officer direkt under överbefälhavaren, dux, och över militärtribunerna i rank.

Se Augustus och Legat (romarriket)

Legion

En legion är värvad militär styrka, av latinets lego, "hyra, ta ut i tjänst, välja".

Se Augustus och Legion

Lista över romerska kejsare

vexillum. De romerska kejsarna innehade makten i romarriket under den period som kallas det Romerska kejsardömet och som avlöste den Romerska republiken.

Se Augustus och Lista över romerska kejsare

Livia

Livia Drusilla, efter år 14 Julia Augusta (latin: LIVIA•DRVSILLA, senare IVLIA•AVGVSTA), född 30 januari 58 f.Kr., död 29 e.Kr. i Rom, var en romersk kejsarinna.

Se Augustus och Livia

Lombardiet

Lombardiet (Lombardia) är en region mellan Alperna och Poslätten i norra Italien.

Se Augustus och Lombardiet

Lovtal

Lovtal, lat.

Se Augustus och Lovtal

Lucius Antonius

Mynt från omkring 41 f.Kr. Lucius Antonius "Pietas" var en romersk politiker och militär under första århundradet före vår tideräkning.

Se Augustus och Lucius Antonius

Lucius Caesar

Lucius Caesar (latin: Lucius Julius Caesar), född år 17 f.Kr. i Rom, död 20 augusti år 2 e.Kr.

Se Augustus och Lucius Caesar

Lukasevangeliet

Lukasevangeliet är den tredje boken i Nya Testamentet.

Se Augustus och Lukasevangeliet

Lusitanien

Provinsen Lusitanien i det romerska riket cirka 120 e.Kr. Provinser i Hispania 27 f.Kr. Karta över Lusitanien Lusitanien, Hispania Lusitania, var en provins i romerska riket, med Emerita Augusta, dagens Mérida, som huvudstad.

Se Augustus och Lusitanien

Macedonia

Romerska väldet på 200-talet och 500-talet med Macedonia. Macedonia var det latinska namnet för en romersk provins motsvarande ungefär den historiska regionen Makedonien (nuvarande landet Nordmakedonien och provinsen Makedonien i Grekland) samt den södra delen av Albanien.

Se Augustus och Macedonia

Macrobius

Macrobius med sonen Eustachius. Macrobius Ambrosius Theodosius var en latinsk författare omkring år 400 e.Kr., vars huvudarbete Saturnalia innehållande bordssamtal vid Saturnusfesten om allehanda lärda ämnen med huvudtema Vergilius till största delen finns i behåll.

Se Augustus och Macrobius

Maison Carrée

Maison Carrée. Detalj av portiken. Maison Carrée i Nîmes i södra Frankrike är ett av de bäst bevarade romerska templen.

Se Augustus och Maison Carrée

Marcellus

Marcellus, egentligen Marcus Claudius Marcellus, född 42, död i september 23 f.Kr. i Baiae, var en romersk militär, äldste son till Augustus syster Octavia och hennes man Gaius Claudius Marcellus, tidigare konsul.

Se Augustus och Marcellus

Marcellusteatern

Marcellusteatern (italienska Teatro di Marcello) är en antik teater i Rom, belägen mellan Capitolium och Tibern.

Se Augustus och Marcellusteatern

Marcus Aemilius Lepidus (triumvir)

Mynt med bild av Lepidus. Marcus Aemilius Lepidus, född omkring 89 f.Kr. i Rom, död 13 f.Kr., var en romersk fältherre och statsman.

Se Augustus och Marcus Aemilius Lepidus (triumvir)

Marcus Antonius

Mynt av Marcus Antonius och Marcus Silanus. ''Mötet mellan Antonius och Kleopatra'' (1746–1747), målning av Giovanni Battista Tiepolo. Marcus Antonius, född 83 f.Kr. i Rom, död 1 augusti 30 f.Kr. i Alexandria, var en romersk politiker och fältherre.

Se Augustus och Marcus Antonius

Marcus Claudius Marcellus

Denarius med Marcus Claudius Marcellus porträtt. Marcus Claudius Marcellus, född 268, död 208 f.Kr., var en romersk fältherre, som 212 f.Kr. erövrade Syrakusa på Sicilien under det andra puniska kriget.

Se Augustus och Marcus Claudius Marcellus

Marcus Fabius Quintilianus

Staty av Quintilianus i Calahorra. Marcus Fabius Quintilianus, född omkring 35 i Calahorra i Nordspanien (som då var romersk provins), död omkring 96 i Rom, var en romersk retoriker och lärare.

Se Augustus och Marcus Fabius Quintilianus

Marcus Junius Brutus

Marcus Junius Brutus (lagligt namn Quintus Caepio Brutus efter adoption) ofta kallad endast Brutus, född 85 f.Kr. i Rom, död 23 oktober 42 f.Kr. i Filippi, var en romersk senator och statsman.

Se Augustus och Marcus Junius Brutus

Marcus Licinius Crassus

Marcus Licinius Crassus, ofta bara Crassus, född omkring 115 f.Kr., död 53 f.Kr., var en romersk fältherre och statsman.

Se Augustus och Marcus Licinius Crassus

Marcus Velleius Paterculus

Marcus Velleius Paterculus, född omkring 19 f.Kr., död omkring 31 e.Kr., var en romersk historiker.

Se Augustus och Marcus Velleius Paterculus

Marcus Vipsanius Agrippa

Marcus Vipsanius Agrippa, född 63 f.Kr., död 12 f.Kr. i Kampanien, var en romersk fältherre och konsul.

Se Augustus och Marcus Vipsanius Agrippa

Marmor

Marmor Golv i gropptorpsmarmor Marmor är en metamorf bergart som till stor del består av kalkspat.

Se Augustus och Marmor

Maxentius

Byst med Maxentius? Marcus Aurelius Valerius Maxentius, född cirka 280, död 312 (drunkning), var romersk kejsare 306–312, son till Maximianus.

Se Augustus och Maxentius

Mérida

miniatyr Mérida är huvudstaden i den spanska autonoma regionen Extremadura.

Se Augustus och Mérida

München

München 1701. München är en stad i södra Tyskland samt största stad och huvudstad i det tyska förbundslandet Bayern.

Se Augustus och München

Medelhavet

Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien.

Se Augustus och Medelhavet

Mellanöstern

Mellanöstern eller Mellersta Östern (arabiska: الشرق الأوسط, persiska: خاورمیانه, hebreiska: המזרח התיכון, syriska: ܡܕܢܚܐ ܡܨܥܝܐ, kurdiska: Rojhilata Navîn Rojhelatî Nawend خۆرهەڵاتی ناوەڕاست, turkiska: Orta Doğu, engelska: The Middle East), även Orienten eller Främre Orienten, är ett ursprungligen europeiskt namn på ett icke exakt preciserat område i Sydvästasien och Nordafrika, bestående av länderna på den Arabiska halvön (Saudiarabien, Jemen, Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Bahrain och Kuwait) samt Syrien, Libanon, Israel, Palestinska områden, Egypten, Jordanien, Irak och Iran.

Se Augustus och Mellanöstern

Memento mori

Målning av Hans Memling cirka 1485. Målningen kontrasterar jordlig lyx och skönhet mot tanken om döden och helvetet. ''Memento mori''. Inskription på gravsten i Edinburgh. Memento mori är en latinsk fras som betyder "kom ihåg att du är dödlig".

Se Augustus och Memento mori

Messina

Messina är Siciliens tredje största stad, kommun och huvudort i provinsen Messina.

Se Augustus och Messina

Milazzo

Milazzo är en ort och kommun i storstadsregionen Messina, innan 2015 i provinsen Messina, i regionen Sicilien i sydvästra Italien.

Se Augustus och Milazzo

Mineral

Exempel på några olika mineral. Kristaller av serandit, natrolit, analcim och ägerin från Mont Saint-Hilaire, Quebec, Kanada. Ett mineral är ett fast ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur.

Se Augustus och Mineral

Monaco

Monaco, formellt Furstendömet Monaco (franska: Principauté de Monaco; monegaskiska: Principatu de Mu̍negu), är en mikrostat med konstitutionell monarki belägen vid södra Frankrike i Västeuropa.

Se Augustus och Monaco

Nîmes

Amfiteatern Nîmes (provensalska/Nimes, Latin: Nemausus) är fransk huvudort (franska: préfecture) i departementet Gard i södra Frankrike (Occitanien).

Se Augustus och Nîmes

Neptunus (mytologi)

Neptunus Neptunus var en havsgud i romersk mytologi.

Se Augustus och Neptunus (mytologi)

Nero Claudius Drusus

Byst föreställande Nero Claudius Drusus. Nero Claudius Drusus, även känd som Drusus den äldre, född 14 januari 38 f.Kr. i Italia, död 14 september 9 f.Kr. i Germanien, var en romersk fältherre och politiker från den kejserliga familjen.

Se Augustus och Nero Claudius Drusus

Nikolaos från Damaskus

Nikolaos från Damaskus (Nicolaus Damascenus), född omkring 64 f. Kr.

Se Augustus och Nikolaos från Damaskus

Nola

Nola är en stad och kommun i storstadsregionen Neapel, innan 2015 provinsen Neapel, i regionen Kampanien i södra Italien.

Se Augustus och Nola

Noricum

höger Karta över Noricum (grön färg) i antiken. Noricum är en historisk region i nuvarande Österrike och Slovenien, söder om floden Donau och öster om Inn (Salzburg, Kärnten (österrikiska och slovenska delarna) och Steiermark (österrikiska och slovenska delarna)).

Se Augustus och Noricum

Nubien

Karta över dagens Nubien. Nubien är ett landområde kring Nilen i norra Afrika: södra Egypten och norra Sudan.

Se Augustus och Nubien

Nya testamentet

Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.

Se Augustus och Nya testamentet

Obelisk

Berninis obelisk på Piazza della Minerva i Rom. En obelisk är en hög pelare av sten, vanligtvis granit, som smalnar av uppåt, med kvadratisk eller rektangulär profil och avslutas med en pyramidformig toppsten, en så kallad pyramidion.

Se Augustus och Obelisk

Octavia den yngre

Octavia Thurina Minor, vanligen benämnd Octavia, född 69 f.Kr. i Nola, död 11 f.Kr., var Augustus syster och mor till Marcellus.

Se Augustus och Octavia den yngre

Octavias portik

Octavias portik (latin Porticus Octaviae, italienska Portico d'Ottavia) är en antik byggnad i Rom, belägen i närheten av Marcellusteatern.

Se Augustus och Octavias portik

Oligarki

Oligarki är ett politiskt begrepp som syftar på fåmannavälde, det vill säga att ett fåtal personer styr genom att ha tillgång till kapital eller ärvd titel.

Se Augustus och Oligarki

Optimater

Optimater (latin: optimates, singular: optimas) eller viri boni, ’de goda männen’, kallades i romerska republiken adelspartiet, det konservativa partiet eller de förnäma (nobiles).

Se Augustus och Optimater

Pannonien

Pannonien var en romersk provins som i huvudsak var befolkad av illyrer och kelter.

Se Augustus och Pannonien

Pantheon

Pantheon (Πάνθειον, av grekiskans παν, pan, "allt" och Θεός, theos, "gud") är ett antikt tempel vid Piazza della Rotonda i Rom.

Se Augustus och Pantheon

Partien

Partien (persiska: اشکانیان, Ashkâniân; grekiska: Παρθία; latin: Parthia) var i forntiden namnet på ett land, som ungefär motsvarade persiska provinsen Khorasan, sålunda öster om Medien och sydöst om Kaspiska havet, skilt därifrån av Hyrkaniens fruktbara slätt.

Se Augustus och Partien

Patricier

Patricier (latin patricius, "ättling till fäderna", av pater, fader) var i antikens Rom under kungatiden och tidig republik en privilegierad samhällsklass.

Se Augustus och Patricier

Pax Romana

Pax Romana, latin för "den romerska freden", är ett uttryck för den period av inre fred som rådde i romerska riket från Augustus till Marcus Aurelius, det vill säga 27 f.Kr.–180 e.Kr.

Se Augustus och Pax Romana

Peloponnesos

Satellitbild över Peloponnesos. Peloponnesos (grekiska Πελοπόννησος, latin Peloponnesus, svenskt uttal), även kallad Morea, är en grekisk halvö som bildar södra delen av Greklands fastland.

Se Augustus och Peloponnesos

Perugia

Perugia är en stad och kommun i mellersta Italien.

Se Augustus och Perugia

Plebej

Plebejer (av latinets plebs, "folk").

Se Augustus och Plebej

Po

Po (latin Padus) är en 652 kilometer lång flod som rinner österut genom norra Italien och mynnar i Adriatiska havet vid Ferrara nära Venedig Po är Italiens längsta flod och rinner på vägen mot havet genom flera större städer varav Turin är den största.

Se Augustus och Po

Polis

Svensk polis i Almedalen 2014. Polis eller poliskår är den eller de polisorgan som ansvarar för polisväsendet.

Se Augustus och Polis

Pompejus

Byst föreställande Pompejus. Pompejus, från 81 f.Kr. Gnaeus Pompeius Magnus (CN·POMPEIVS·CN·F·SEX·N·MAGNVS, "Gnaeus Pompejus den store, son till Gnaeus, sonson till Sextus "), född 29 september 106 f.Kr. i Picenum, död 29 september 48 f.Kr.

Se Augustus och Pompejus

Pontifex maximus

Mynt som avbildar Julius Caesar i egenskap av ''pontifex maximus''. Pontifex maximus är titeln på den främste översteprästen inom den romerska religionen.

Se Augustus och Pontifex maximus

Pontifices

Pontifices (latin, plural av pontifex), "överpräster’, kallades i Rom medlemmarna av ett prästerligt kollegium, Collegium Pontificum, vilket, under romerska senaten, som högsta beslutande myndighet i fråga om kulten, hade inseendet över hela offertjänsten samt över iakttagandet av alla offer, heliga bruk och föreskrifter.

Se Augustus och Pontifices

Praetor

Praetor eller pretor (latin praetor, egentligen "den som går i spetsen", praeitor) betydde hos antikens romare ursprungligen förman eller anförare och brukades först som titel för de två högsta republikanska ämbetsmännen (konsulerna), ävensom för diktatorn (praetor maximus, "högste praetor"), och fältherrar, som länge var antingen konsuler, praetorer eller, under senrepubliken, prokonsuler och propraetorer.

Se Augustus och Praetor

Praetoriangardet

Praetoriansoldat. Praetoriangardet, latin: cohortes praetoriae, var de romerska kejsarnas livvaktsstyrka.

Se Augustus och Praetoriangardet

Praetorianprefekt

Pretorianprefekten (latin: Praefectus praetorio, pluralis praefecti praetorio) var ursprungligen befälhavaren för den romerska kejsarens livgarde.

Se Augustus och Praetorianprefekt

Princeps

Princeps (plural principes), latin för "den främste/förste", var i det romerska riket en civil och militär hederstitel.

Se Augustus och Princeps

Principatet

Principatet benämns en period mellan 27 f.Kr. och 284 e.Kr.

Se Augustus och Principatet

Prokonsul

Under den romerska republiken följde ämbetet prokonsul efter ett konsulat i det antika Rom.

Se Augustus och Prokonsul

Proskription

Proskription (av latin: proscriptio) är en offentlig förklaring och ett offentligt fördömande av en fiende till staten.

Se Augustus och Proskription

Publius Clodius Pulcher

Clodius, född 92 f.Kr., död 18 januari 52 f.Kr., var en romersk adelsman och politiker ur den claudiska patriciersläkten samtida med Julius Caesar och Cicero.

Se Augustus och Publius Clodius Pulcher

Publius Quinctilius Varus

Publius Quinctilius Varus, född cirka 46 f.Kr. i nuvarande Cremona, död 9 e.Kr.

Se Augustus och Publius Quinctilius Varus

Purpur

Purpur är ett rött färgämne, som kan erhållas främst ur de i Medelhavet förekommande snäckorna Hexaplex trunculus och Bolinus brandaris, men även andra arter inom familjen purpursnäckor (Muricidae) kan ge purpur, som purpursnäcka (Nucella lapillus).

Se Augustus och Purpur

Raetien

Det romerska imperiet omkring 120 e.Kr. Raetien eller Rätien (uttal) (Raetia i romerska inskriptioner, i handskrifter vanligen Rhaetia) var en provins i Romarriket uppkallad efter folkgruppen räter.

Se Augustus och Raetien

Ratifikation

Ratifikation, eller ratificering, är den process varigenom en stat binder sig rättsligt till en internationell överenskommelse, till exempel ett avtal, ett traktat eller ett fördrag.

Se Augustus och Ratifikation

Räddningstjänst

Räddningstjänst är en organisatorisk arbetsform för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö.

Se Augustus och Räddningstjänst

Relief

'''Relief''' (Pietro Tenerani – Gravmonument över Clelia Severini (1825). San Lorenzo in Lucina, Rom) En relief (av franska relever ’lyfta upp’) är en abstrakt eller figurativ bild skulpterad på ett plant underlag.

Se Augustus och Relief

Republik

Republik (av latin res publica, allmän sak) innebär i dess mest generella betydelse en stat vars politiska makt innehas av eller utgår från en statschef som företräder folket, som regel genom att denne är folkvald.

Se Augustus och Republik

Rhen

Rhen (tyska Rhein, franska Rhin, nederländska Rijn) är Västeuropas största flod.

Se Augustus och Rhen

Rhenlandet

Mellersta Rhens västbank. Rhenlandet (Rheinland) har historiskt betecknat flera olika områden i västra Tyskland längs med nedre och mellersta Rhenfloden ner mot gränsen till dagens Nederländerna.

Se Augustus och Rhenlandet

Rhodos

Rhodos (Ρόδος) är en ö i Grekland som tillhör de så kallade Tolvöarna, där den är den sydostligaste och största ön.

Se Augustus och Rhodos

Rom

Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.

Se Augustus och Rom

Rome (TV-serie)

Rome (egentligen det engelska namnet på staden Rom) är en TV-serie producerad från 2005 till 2007.

Se Augustus och Rome (TV-serie)

Romersk triumf

Triumf (latin triumphus; även romersk triumf eller triumftåg) var det festliga intåg i Rom som en fältherre höll med sin segerrika krigshär; segertåg.

Se Augustus och Romersk triumf

Romerska kalendern

Romersk kalender Den romerska kalendern var en lunisolarkalender.

Se Augustus och Romerska kalendern

Romerska kejsardömet

Romerska kejsardömet avlöste den romerska republiken (se tabell till höger) vid en tidpunkt som med olika synsätt anges till år 44, 31 eller 27 f. Kr.

Se Augustus och Romerska kejsardömet

Romerska republiken

Rom och dess grannar cirka 500 f.Kr. Romerska republiken var en period i Romerska rikets historia.

Se Augustus och Romerska republiken

Romerska rikets fall

År 476 e.Kr. har i historieskrivning angivits som året då Romerska riket upphörde att existera och medeltiden inleddes.

Se Augustus och Romerska rikets fall

Romerska senaten

Romerska senaten (från latin senatus, 'de äldres råd', av senex, 'gammal') var en av de centrala statsorganen i antikens Rom.

Se Augustus och Romerska senaten

Romulus och Remus

Romerskt silvermynt från 260-talet f.Kr. som avbildar Romulus och Remus med varginnan. Faustulus hittar vargen med tvillingarna. Rubens, på Kapitolinska museerna. Den kapitolinska varginnan med de diande Romulus och Remus (de sistnämnda figurerna är ett senare tillägg). Skulptur i Museo Nuovo i Palazzo dei Conservatori, Rom.

Se Augustus och Romulus och Remus

Rostra

arkivdatum.

Se Augustus och Rostra

Samos

Samos (grekiska: Σάμος) är en grekisk ö i Egeiska havet, tillhörande regionen Nordegeiska öarna.

Se Augustus och Samos

Sardinien

Sardinien (Sardegna, Sardigna) är en italiensk ö i Medelhavet, belägen väster om den italienska halvön.

Se Augustus och Sardinien

Sardonyx

Sardonyx är en variant av mineralet kalcedon.

Se Augustus och Sardonyx

Schweiz

Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.

Se Augustus och Schweiz

Scribonia

Scribonia, född 68 f.Kr., död år 16, var Octavianus (senare känd som kejsar Augustus) hustru, och mor till hans enda biologiska barn, Julia.

Se Augustus och Scribonia

Serbien

Serbien, officiellt Republiken Serbien (Република Србија/Republika Srbija), är en kustlös stat belägen på Balkanhalvön i Sydöstra Europa.

Se Augustus och Serbien

Sestertie

Exempel på sesterie i silver. Sestertie (latin sestertius, vanligen förkortat HS) var under romerska republiken ett litet silvermynt och under kejsartiden ett mässingsmynt.

Se Augustus och Sestertie

Sextus Pompeius

Mynt präglat av Sextus Pompejus Sextus Pompeius Magnus Pius, född cirka 67 f.Kr., död 35 f.Kr., var en romersk politiker och fältherre under slutet av den romerska republiken.

Se Augustus och Sextus Pompeius

Sextus Propertius

"Propertius och Cynthia i Tivoli" av Auguste Vinchon. manuskript som tillhört Coluccio Salutati. Sextus Propertius, född mellan år 57 och år 47 f.Kr. i Umbrien (troligen i eller i närheten av Asisium), död troligen mellan 15 f.Kr. och 2 e.Kr. i Rom (då Ovidius omnämner honom som död), var en romersk skald.

Se Augustus och Sextus Propertius

Sicilien

Satellitfotografi över Sicilien. Sicilien (Sicilia, Sicilia) är en italiensk ö i Medelhavet.

Se Augustus och Sicilien

Signetring

Signetring eller vapenring är en ring som används för att signera brev och dokument, genom att stämpla den mot lack.

Se Augustus och Signetring

Sikyon

Sikyons geografiska läge Den antika teatern i Sikyon Sikyon (latin Sicyon) var en forngrekisk stad på Peloponnesos nordkust cirka 17 km väster om Korinth.

Se Augustus och Sikyon

Skatt

Skattekvitto från en restaurang i Bryssel, Belgien. Skatt är en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till staten eller annat samhällsorgan, som åläggs fysisk person eller juridisk person utifrån dennes förehavanden, utan direkt koppling till motprestationer från betalningsmottagaren.

Se Augustus och Skatt

Sköld

Riddare med sköld i en medeltida illumination. En sköld är ett bärbart skivliknande skyddsvapen, vanligen tillverkat av trä, läder eller metall, som användes främst under forntiden och medeltiden.

Se Augustus och Sköld

Skylla

Skylla. Detalj på en grekisk vas från 400-talet f.Kr. 1800-talsmålning av Messinasundet med Skylla och Karybdis. Skylla (grekiska ἠ Σκύλλα) var ett klippmonster i grekisk mytologi som var en stor fara för sjömän som hon gärna klämde mellan sig och malströmmen Karybdis.

Se Augustus och Skylla

Slaget vid Actium

Slaget vid Actium var ett sjöslag som ägde rum den 2 september 31 f.Kr.

Se Augustus och Slaget vid Actium

Slaget vid Teutoburgerskogen

Kartan över Varus nederlag i Teutoburgerskogen Slaget vid Teutoburgerskogen, (Schlacht im Teutoburger Wald, Hermannsschlacht, eller Varusschlacht), beskrivet som Varusslaget (Clades Variana) av romerska historiker, stod år 9 e.Kr.

Se Augustus och Slaget vid Teutoburgerskogen

Slaveri

Slaveri är ett system där människor (slavar) betraktas och behandlas som egendom.

Se Augustus och Slaveri

Slovakien

Slovakien (slovakiska: Slovensko), formellt Republiken Slovakien (slovakiska: Slovenská republika), är en republik i Centraleuropa med gräns till Polen, Ukraina, Ungern, Österrike och Tjeckien.

Se Augustus och Slovakien

Slovenien

Karta över Slovenien Celje-ättens gamla residens ovan staden Celje (i dalen bakom borgkullen). Slovenien (Slovenija), formellt Republiken Slovenien (Republika Slovenija), är en republik i Centraleuropa. Landet gränsar till Italien, Österrike, Ungern och Kroatien och har kust mot Adriatiska havet.

Se Augustus och Slovenien

Solur

'''Solur på en vertikal vägg i Warszawa.'''Den långa svarta pilen är den skugga som visar tiden tio minuter över tre. Skuggan skapas av den kortare pilen i gulmetall, stödd av ett D-format stativ. '''Solvisare vid Tullgarns slott.'''Text: "Mig Leder Solen, Er Skuggan".

Se Augustus och Solur

Spira (stav)

En spira är en stav, vanligtvis av guld som regenter kan hålla, oftast i höger hand, för att visa sin makt.

Se Augustus och Spira (stav)

Suburra

Inskription vid Piazza della Suburra som minner om den rivna kyrkan San Salvatore delle Tre Immagini. Resterna av den mur som skiljde Subura från de kejserliga fora. Suburra, även Subura, är en låglänt stadsdel i Rom mellan kullarna Esquilinen, Viminalen och Quirinalen.

Se Augustus och Suburra

Suetonius

Gaius Suetonius Tranquillus, född ca 70, död efter 122, var en romersk författare och tjänsteman som tillhörde samhällsklassen equites och var samtida med kejsar Hadrianus.

Se Augustus och Suetonius

Sulla

Lucius Cornelius Sulla Felix, känd som Sulla, född 138 f.Kr., död 78 f.Kr., romersk fältherre och statsman (82 - 81 f.Kr. diktator).

Se Augustus och Sulla

Syria

Den romerska provinsen Syria Syria var en provins inom romarriket, annekterad år 63 f.Kr. av Pompejus efter segern i det tredje Mithridatiska kriget.

Se Augustus och Syria

Syrien

Syrien (سورية), formellt Syriska arabiska republiken, alternativt Syriska arabrepubliken (الجمهورية العربية السورية), är ett land i västra Asien och gränsar till Libanon i väst, Turkiet i norr, Irak i öst, Jordanien i syd och Israel i sydväst.

Se Augustus och Syrien

Tacitus

Illustration från 1920 av en byst som troddes föreställa Tacitus Publius (eller Gaius) Cornelius Tacitus, född omkring 55, död omkring 120, var en romersk historiker, författare och statsman, som tillhörde senatorsståndet.

Se Augustus och Tacitus

Taranto

Taranto (italienskt uttal:; Tarentum; Tarās; nygrekiska: Τάραντας Tarantas; tarantino Tarde), tidigare även Tarent och Tarentum, är en kuststad och kommun i provinsen Taranto i regionen Apulien i södra Italien, med invånare (2017).

Se Augustus och Taranto

Theodor Mommsen

Mommsen 1887 Theodor Christian Matthias Mommsen, född 30 november 1817 i Garding i Schleswig, död 1 november 1903 i Charlottenburg, var en tysk historiker och arkeolog med Romarriket som huvudområde.

Se Augustus och Theodor Mommsen

Theodosius I

Theodosius I Riket under Theodosius tid. Theodosius I, även känd som Theodosius den store, född 11 januari 347 i Coca, Spanien, död 17 januari 395 i Milano, var en romersk general som valdes till romersk kejsare och regerade från 379 till sin död.

Se Augustus och Theodosius I

Thurioi

Karta över grekiska kolonier i Syditalien Thurioi (grekiska: Θούριοι, latin: Thurii) var under antiken en blomstrande grekisk koloni i södra Italien, nära Tarantobukten och inte långt från det tidigare ödelagda Sybaris.

Se Augustus och Thurioi

Tiberius

Aureus från Tiberius regeringstid Tiberius Julius Caesar Augustus, ursprungligen Tiberius Claudius Nero, född 16 november 42 f.Kr. i Rom, död 16 mars 37 e.Kr. i Misenum nära Neapel, var romersk kejsare från 18 september 14 e.Kr.

Se Augustus och Tiberius

Toga

Romare iklädd toga.Illustration från ''Dictionary of Classical Antiquities'' 1891. Agrippa i mitten, med togan över huvudet (vilket förekom under religiösa ritualer). Från Ara Pacis Toga (av latinets tego, "att täcka") var en romersk mantel av ylle buren ovanpå en tunika.

Se Augustus och Toga

Tribun (ämbete)

Tribun (lat. tribunus) var titeln på en rad romerska ämbeten.

Se Augustus och Tribun (ämbete)

Tribut

En tribut (från latinets tributum, "bidrag") är summa som en part ger till en annan som ett tecken på underkastelse, lojalitet eller respekt.

Se Augustus och Tribut

Triumvirat

Första triumviratet mellan Pompejus, Crassus och Caesar. Triumvirat är ett ord sammansatt av latinets trium, "av tre" (genitivformen av tres, "tre") och vir "man", det vill säga tre män, triumvirer, samt ändelsen -at, ursprungligen betecknande ett tremannakollegium i republikens Rom.

Se Augustus och Triumvirat

Tsar

Alexander II, rysk tsar 1855–1881. Tsar (makedonska, bulgariska, serbiska, ukrainska, vitryska: цар, ryska: царь) är en slavisk titel för en monark, etymologiskt härstammande från den romerska titeln caesar, precis som svenskans ord kejsare och har historiskt varit en titel på härskare i Bulgarien, Ryssland och Serbien.

Se Augustus och Tsar

Turkiet

Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.

Se Augustus och Turkiet

Ungern

Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.

Se Augustus och Ungern

Velletri

Velletri är en ort och kommun i storstadsregionen Rom, innan 2015 provinsen Rom, i regionen Lazio i Italien.

Se Augustus och Velletri

Vergilius

Mosaik från 200-talet funnen i Trier Publius Vergilius Maro, född 15 oktober 70 f.Kr. i Andes (Borgo Virgilio) nära Mantua i nuvarande Lombardiet i Italien, död 21 september 19 f.Kr. i Brindisi i nuvarande Puglia i Italien, var en romersk poet, mest känd som författare till det romerska nationaleposet Aeneiden.

Se Augustus och Vergilius

Verkställande makt

Verkställande makt eller utövande makt är den maktinstans i en stat som verkställer fattade beslut och upprätthåller lagar och ordning.

Se Augustus och Verkställande makt

Vestal

Vestal. Gravyr av Frederick Leighton, cirka 1890. Vestalerna var gudinnan Vestas prästinnor i antikens Rom, och hade till uppgift att vakta och vårda den heliga elden som brann dag och natt i Vestas tempel.

Se Augustus och Vestal

Vestatemplet

Vestatemplet (latin: Aedes Vestae, italienska: Tempio di Vesta) var ett rundtempel på Forum Romanum i Rom, uppfört till gudinnan Vestas ära av Numa Pompilius.

Se Augustus och Vestatemplet

Veto

Veto (latin 'jag förbjuder') är möjligheten för en part att ensidigt stoppa ett beslut.

Se Augustus och Veto

Vigiles

Det antika Roms sju kohortkaserner (i rött) med respektive ansvarsområden. Graffiti påträffad i sjunde ''vigil''-distriktet i Trastevere. Vigiles (pluralis av latin vigil, ”väktare”, ”vaktpost”) var brandmännen och poliserna i antikens Rom.

Se Augustus och Vigiles

Villa

Amerikansk villa i Salinas, Kalifornien. nationalromantisk stil. Villa är ett friliggande bostadshus, avsett för ett hushåll, samt tillhörande tomt.

Se Augustus och Villa

14

Romerska riket 14 e.Kr. (alla färger utom mörk- och ljusgrönt samt grått). 14 (XIV) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Se Augustus och 14

19 augusti

19 augusti är den 231:a dagen på året i den gregorianska kalendern (232:a under skottår).

Se Augustus och 19 augusti

23 september

23 september är den 266:e dagen på året i den gregorianska kalendern (267:e under skottår).

Se Augustus och 23 september

Se även

Avlidna 14

Barn till Julius Caesar

Födda 63 f.Kr.

Gravsatta i Augustus mausoleum

Octavii

Romerska militärer

Även känd som Augustus Caesar, Gaius Julius Caesar Octavianus, Gajus Julius Caesar Octavianus, Kejsar Augustus, Octavianus.

, Denarius, Despotism, Diadem, Diktator, Dio Cassius, Diplomat, Diplomati, Diplomatisk immunitet, Donau, Ek, Elbe, Envälde, Equites, Exil, Expansionism, Fasces, Folkräkning, Främre Orienten, Fredsfördrag, Fulvia, Gaius Caesar, Gaius Cassius Longinus, Gaius Octavius, Gaius Vibius Pansa Caetronianus, Galatien, Gallien, Gens Julia, Gens Octavius, Germanicus, Germanien, Glyptothek, München, Gnomon, Grekland, Griftetal, Gruvdrift, Gud, Hästkapplöpning, Herodes Archelaos, Herodes den store, Hispania, Idus, Illyricum, Illyrien, Imperator, Imperium, Inbördeskrig, Indien, Insignier, Italia (Romerska riket), Italien, Iudaea, Jag, Claudius, Johannes de Sacrobosco, Juli, Julia (Julius Caesars dotter), Julia den äldre, Julianska kalendern, Julius Caesar, Julius Caesars tempel, Junta, Kamé, Kampanien, Kantabrien, Kilikien, Kleopatra Selene II, Kleopatra VII av Egypten, Klientstat, Kommun, Konstantin den store, Konsul (Rom), Korfu, Korintisk ordning, Korsika, Krig, Kroatien, Kungariket Armenien (antiken), Kurir, Kykladerna, La Turbie, Lagerkrans, Lagstiftande makt, Latin, Legat (romarriket), Legion, Lista över romerska kejsare, Livia, Lombardiet, Lovtal, Lucius Antonius, Lucius Caesar, Lukasevangeliet, Lusitanien, Macedonia, Macrobius, Maison Carrée, Marcellus, Marcellusteatern, Marcus Aemilius Lepidus (triumvir), Marcus Antonius, Marcus Claudius Marcellus, Marcus Fabius Quintilianus, Marcus Junius Brutus, Marcus Licinius Crassus, Marcus Velleius Paterculus, Marcus Vipsanius Agrippa, Marmor, Maxentius, Mérida, München, Medelhavet, Mellanöstern, Memento mori, Messina, Milazzo, Mineral, Monaco, Nîmes, Neptunus (mytologi), Nero Claudius Drusus, Nikolaos från Damaskus, Nola, Noricum, Nubien, Nya testamentet, Obelisk, Octavia den yngre, Octavias portik, Oligarki, Optimater, Pannonien, Pantheon, Partien, Patricier, Pax Romana, Peloponnesos, Perugia, Plebej, Po, Polis, Pompejus, Pontifex maximus, Pontifices, Praetor, Praetoriangardet, Praetorianprefekt, Princeps, Principatet, Prokonsul, Proskription, Publius Clodius Pulcher, Publius Quinctilius Varus, Purpur, Raetien, Ratifikation, Räddningstjänst, Relief, Republik, Rhen, Rhenlandet, Rhodos, Rom, Rome (TV-serie), Romersk triumf, Romerska kalendern, Romerska kejsardömet, Romerska republiken, Romerska rikets fall, Romerska senaten, Romulus och Remus, Rostra, Samos, Sardinien, Sardonyx, Schweiz, Scribonia, Serbien, Sestertie, Sextus Pompeius, Sextus Propertius, Sicilien, Signetring, Sikyon, Skatt, Sköld, Skylla, Slaget vid Actium, Slaget vid Teutoburgerskogen, Slaveri, Slovakien, Slovenien, Solur, Spira (stav), Suburra, Suetonius, Sulla, Syria, Syrien, Tacitus, Taranto, Theodor Mommsen, Theodosius I, Thurioi, Tiberius, Toga, Tribun (ämbete), Tribut, Triumvirat, Tsar, Turkiet, Ungern, Velletri, Vergilius, Verkställande makt, Vestal, Vestatemplet, Veto, Vigiles, Villa, 14, 19 augusti, 23 september.