Autonomi och Insurrektionell anarkism

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Autonomi och Insurrektionell anarkism

Autonomi vs. Insurrektionell anarkism

Autonomi (självstyre) innebär självbestämmanderätt, oberoende, inom flera områden som till exempel territorium, politik och taktik. Insurrektionell anarkism är en revolutionär teori, praktik och tendens inom den anarkistiska rörelsen, med drag från Bakunin och influenser från den autonomt marxistiska rörelsen.

Anarkism

Anarkism, vanligen av grekiskans ἀν (utan) + ἄρχειν (att styra) + ισμός (från stammen -ιζειν), "an archos", "utan härskare/herrar"), är en idéströmning med syfte att skapa ett samhälle fritt från stat, kapitalism och alla andra hierarkiska system och auktoritära strukturer. Det finns många olika varianter av anarkism – bl.a. med utgångspunkt i vad som ses som huvudfienden: Staten, även eventuellt staten som kapital och kapitalismen eller båda. Förenklat kan man säga att anarkisterna vill att samhället organiseras horisontellt, inte vertikalt, med allas jämlika medverkan i ett samhälle som styrs genom direkt demokrati och där upprätthållandet av samhället sköts på lokal nivå, snarare än genom privategendom eller ett kapitalsamhälle med en byråkratisk modell av realsocialistiskt snitt. Det finns många olika teorier för hur denna övergång skulle ske. Vissa förespråkar en mer eller mindre omedelbar förändring genom en social revolution, andra tror att "smarta lösningar" som alternativa valutasystem, kooperativt och idealistisk verksamhet, och spridande av kunskap och medel vilka ska underminera och helt enkelt bygga bort staten, kapitalet och ibland även politiken. Det som är gemensamt för all anarkism är att förändringen ska komma nerifrån och inte är något som kan växa fram genom gradvisa reformer (reformsocialism) eller genom att ett parti tar monopol på statsmakten och därmed våldet, för att under en längre övergångsperiod tvinga fram förändrade (politiska) förhållanden, attityder och dygder (proletariatets diktatur, förespråkas inom Marxism–leninism). På fackföreningssidan har anarkismen en nära släkting i syndikalismen. Kortfattat brukar anarkismen delas i social anarkism, som står den ursprungliga utopiska socialismen nära och söker en icke-auktoritär övergång till ett statslöst och klasslöst samhälle, och individualanarkism, som betonar individens egenvärde och okränkbarhet och delar många filosofiska punkter med klassisk liberalism. Inom den senare tankeskolan är Max Stirner en central figur. Båda formerna märker emellertid ut sig från de gängse politiska teorierna socialism och liberalism genom att förespråka statens ovillkorliga och fullständiga avskaffande. Se även anarkokommunism eller frihetlig socialism.

Anarkism och Autonomi · Anarkism och Insurrektionell anarkism · Se mer »

Asymmetrisk krigföring

Asymmetrisk krigföring är ett mycket brett begrepp som innebär att ett krig utkämpas på annat sätt än att två konventionella militära styrkor bekämpar varandra.

Asymmetrisk krigföring och Autonomi · Asymmetrisk krigföring och Insurrektionell anarkism · Se mer »

Autonomism

Autonomism (ibland även autonom marxism, automarxism) är namnet på en rad politiska rörelser och teoribildningar med ett gemensamt ursprung i 1960-talets Italien.

Autonomi och Autonomism · Autonomism och Insurrektionell anarkism · Se mer »

Gerillakrigföring

Gerillakrigföring är en metod för krigföring som innebär att små grupper utför begränsade anfall mot en fiende som i regel är överlägsen i antal eller teknik.

Autonomi och Gerillakrigföring · Gerillakrigföring och Insurrektionell anarkism · Se mer »

Kravallerna i Grekland 2008

Demonstranter i Komotini Kravallerna i Grekland 2008 började 6 december 2008 i samband med att en 15-årig student sköts till döds av en polis i Aten.

Autonomi och Kravallerna i Grekland 2008 · Insurrektionell anarkism och Kravallerna i Grekland 2008 · Se mer »