Snabbare tillgång än webbläsare!
37 relationer: Ackretionsskiva, Apsis, Asteroid, Axellutning, Azimut, Banelement, Brun dvärg, Cambridge University Press, Dvärgplanet, Ekliptikan, Ekvator, Eris (dvärgplanet), Exoplanet, Gasjätte, HD 33636, Himmelssfären, Horisontellt koordinatsystem, Jupiter, Jupitermassa, Latitud, Måne, Neptunus, Omloppsbana, Pluto, Polär bana, Precession, Röd dvärg, Rörelsemängdsmoment, Satellit, Siktlinje, Solsystemet, Stenplanet, Stjärnsystem, Superjupiter, The Astronomical Journal, Tidvattenkrafter, Triton (måne).
Ackretionsskiva
binärt system Ackretionsskiva, även kallad insamlingsskiva, är huvudsakligen ett begrepp inom högenergiastrofysiken, men det används även inom till exempel stjärnbildning.
Ny!!: Banlutning och Ackretionsskiva · Se mer »
Apsis
Apsis, plural apsides, är den punkt i en himlakropps omloppsbana då den befinner sig närmast masscentrum (periapsis) eller längst bort från samma masscentrum (apoapsis).
Ny!!: Banlutning och Apsis · Se mer »
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Ny!!: Banlutning och Asteroid · Se mer »
Axellutning
Jorden roterande runt sin lutande rotationsaxel. Axellutning eller oblikvitet kallas den vinkel som en tänkt eller verklig axel har mot en tänkt linje som är vinkelrät mot ett referensplan.
Ny!!: Banlutning och Axellutning · Se mer »
Azimut
Azimut (Az) mäts från nordpunkten mot öster (medurs) längs horisonten. Azimut (engelska: azimuth) är i ett horisontellt koordinatsystem vinkeln mellan vertikalplanet genom himmelsobjektet eller satelliten (höjdcirkeln) och observatörens meridian, det vill säga den ena koordinaten för en himlakropp i horisontens system.
Ny!!: Banlutning och Azimut · Se mer »
Banelement
Banelement. Banelement är element som tillsammans representerar en kretsbana i vilken rörelsen sker enligt Keplers ekvation.
Ny!!: Banlutning och Banelement · Se mer »
Brun dvärg
Bruna dvärgar är stjärnobjekt som har en massa mindre än de lättaste stjärnorna och större än de tyngsta gasjättarna.
Ny!!: Banlutning och Brun dvärg · Se mer »
Cambridge University Press
Cambridge University Press är ett universitetsanknutet engelskt bokförlag.
Ny!!: Banlutning och Cambridge University Press · Se mer »
Dvärgplanet
Ceres 2015 Charon. Pluto ansågs vara en planet från att den upptäcktes 1930, men omklassificerades som en dvärgplanet 2006. En dvärgplanet är enligt Internationella astronomiska unionens (IAU) definition en himlakropp, som ligger i en bana kring en sol, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som samtidigt inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne.
Ny!!: Banlutning och Dvärgplanet · Se mer »
Ekliptikan
Solens väg över himmelssfären (röd) Ekliptikan är den tänkta bana på himlen som solen verkar flytta sig utmed under året.
Ny!!: Banlutning och Ekliptikan · Se mer »
Ekvator
Jordens ekvator Jordens ekvator markerad på världskarta Ekvatorlinjen genom Ecuador. En ekvator är en cirkel dragen runt en astronomisk himlakropp på ett avstånd som alltid är lika långt från båda polerna, i öst–västlig riktning.
Ny!!: Banlutning och Ekvator · Se mer »
Eris (dvärgplanet)
Eris (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet upptäckt 5 januari 2005 av Chad Trujillo, David L Rabinowitz och Michael E. Brown med hjälp av foton tagna 21 oktober 2003.
Ny!!: Banlutning och Eris (dvärgplanet) · Se mer »
Exoplanet
En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.
Ny!!: Banlutning och Exoplanet · Se mer »
Gasjätte
Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.
Ny!!: Banlutning och Gasjätte · Se mer »
HD 33636
HD 33636 är en dubbelstjärnabelägen i den mellersta delen av stjärnbilden Orion.
Ny!!: Banlutning och HD 33636 · Se mer »
Himmelssfären
Himmelssfären med himmelspolerna och himmelsekvatorn. Jorden och himmelssfären med himmelsekvatorn och ekliptikan (röd). Himmelssfären är en tänkt sfär, med godtycklig radie och betraktaren i centrum, på vars yta de olika himlakropparna tycks befinna sig.
Ny!!: Banlutning och Himmelssfären · Se mer »
Horisontellt koordinatsystem
miniatyr Ett "trottoarteleskop" med vridbar basplatta för azimutinställning och en "gungbrädeupphängning" för altitudinställning. Ett horisontellt koordinatsystem används inom astronomi för att ange läget av objekt i förhållande till horisonten.
Ny!!: Banlutning och Horisontellt koordinatsystem · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Banlutning och Jupiter · Se mer »
Jupitermassa
Planeten Jupiters och bruna dvärgarna Gliese 229Bs och Teide 1s uppskattade relativa storlekar. En jupitermassa (MJ eller MJUP) är en massenhet lika med planeten Jupiters totala massa (1,8986*1027 kg, 317,83 jordmassor; 1 jordmassa är 0,00315 jupitermassor).
Ny!!: Banlutning och Jupitermassa · Se mer »
Latitud
1 Exempel på en latitud2 Nollmeridianen Latitud, breddgrad, polhöjd, parallell, höjdgrad, geografisk bredd och nordvinkel är en geografisk punkts vinkelavstånd från ekvatorn uttryckt i grader.
Ny!!: Banlutning och Latitud · Se mer »
Måne
vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.
Ny!!: Banlutning och Måne · Se mer »
Neptunus
Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.
Ny!!: Banlutning och Neptunus · Se mer »
Omloppsbana
Omloppsbana kallas en elliptisk bana runt ett dominerande gravitationscentrum, sådan att ett föremål som initialt tvingas in i banan med en given hastighet sedan kan fortsätta att följa banan med gravitation som enda påverkande kraft.
Ny!!: Banlutning och Omloppsbana · Se mer »
Pluto
Pluto (symbol: eller) är en dvärgplanet av typen plutoid i de yttre delarna av solsystemet.
Ny!!: Banlutning och Pluto · Se mer »
Polär bana
Polär bana. Polär bana eller polär omloppsbana är en omloppsbana där en satellit passerar ovanför eller nästan ovanför båda polerna av en himlakropp, under ett omloppsbanevarv.
Ny!!: Banlutning och Polär bana · Se mer »
Precession
Precession av ett gyroskop. Precession är en mekanisk funktion hos snurror (exempelvis jorden), där rotationsaxeln vinglar (pendlar) lite i rymden.
Ny!!: Banlutning och Precession · Se mer »
Röd dvärg
Röda dvärgar är dvärgstjärnor med cirka en tredjedels solmassa och mindre diameter.
Ny!!: Banlutning och Röd dvärg · Se mer »
Rörelsemängdsmoment
Rörelsemängdsmoment (ibland även benämnt impulsmoment) är ett centralt begrepp inom fysiken.
Ny!!: Banlutning och Rörelsemängdsmoment · Se mer »
Satellit
Sputnik En satellit. En satellit är ett mindre objekt som roterar runt ett annat större objekt, till exempel Jorden.
Ny!!: Banlutning och Satellit · Se mer »
Siktlinje
Vy i kikarsikte, en av många applikationer som är beroende av en fri siktlinje. Siktlinje är en tänkt linje mellan två objekt som sammanfaller visuellt med den observation som kan göras från det ena objektet av det andra objektet.
Ny!!: Banlutning och Siktlinje · Se mer »
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Ny!!: Banlutning och Solsystemet · Se mer »
Stenplanet
De inre planeterna, Merkurius, Venus, jorden och Mars, skalenligt. En stenplanet, eller en jordlik planet är en planet som har en fast yta i form av en skorpa av sten.
Ny!!: Banlutning och Stenplanet · Se mer »
Stjärnsystem
Stjärnsystemet HD 188753. Ett stjärnsystem är ett litet antal stjärnor som kretsar kring varandra, bundna av gravitationskraft.
Ny!!: Banlutning och Stjärnsystem · Se mer »
Superjupiter
bruna dvärgen HD 29587 B, som kretsar kring stjärnan HD 29587, uppskattad storlek 55 ggr Jupiters massa, och därmed ingen superjupiter. En superjupiter, även superjovisk planet, är en planet vars massa är större än vårt solsystems största planet, Jupiter.
Ny!!: Banlutning och Superjupiter · Se mer »
The Astronomical Journal
The Astronomical Journal är en månatligt utkommande vetenskaplig tidskrift som ägs av American Astronomical Society.
Ny!!: Banlutning och The Astronomical Journal · Se mer »
Tidvattenkrafter
'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter. Det är dessa som primärt orsakar tidvatten, och de förklarar de två utbuktningarna som orsakar två tidvatten per dygn. I den här figuren är månen antingen till höger eller till vänster om jorden (den blå cirkeln). De utåtriktade pilarna till höger och vänster visar att då månen är rakt ovanför (i zenit) eller på andra sidan jorden (i nadir), motverkar eller minskar tidvattenkraften jordens egen dragningskraft, och de inåtriktade övre och nedre pilarna visar att där månen är 90 grader från rakt upp, ökar eller samverkar tidvattenkraften med jordens egen dragningskraft. Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft.
Ny!!: Banlutning och Tidvattenkrafter · Se mer »
Triton (måne)
Triton (grekiska Τρίτων), eller Neptunus I) är den största av Neptunus månar och den enda kända större månen som har en retrograd omloppsbana. Med 2 707 km i diameter är det den sjunde största månen i solsystemet. På grund av egenskaper som liknar dvärgplaneten Pluto så tror man att Triton är ett objekt infångat från Kuiperbältet; den har den kallaste kända ytan i solsystemet. Triton har en komplex geologisk historia och den tros ha en relativt ung yta. Den upptäcktes av den brittiske astronomen William Lassell den 10 oktober 1846, endast 17 dagar efter att själva planeten Neptunus upptäcktes av den tyske astronomen Johann Gottfried Galle (efter beräkningar av fransmannen Urbain Le Verrier och engelsmannen John Couch Adams, vilka båda studerade oregelbundenheterna i Uranus rörelse och lyckades bestämma banan för en dittills okänd planet).
Ny!!: Banlutning och Triton (måne) · Se mer »
