Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Baskiska och Engelska

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Baskiska och Engelska

Baskiska vs. Engelska

Baskiska (euskara) är ett språk som talas av cirka 1 miljon människor,Nationalencyklopedin, uppslagsordet baskiska främst i Baskien i norra Spanien och sydvästligaste Frankrike. Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.

Likheter mellan Baskiska och Engelska

Baskiska och Engelska har 41 saker gemensamt (i Unionpedia): Adjektiv, Alveolar konsonant, Artikel (grammatik), Aspiration (fonetik), Finska, Flapp, Fonem, Frikativa, Genitiv, Genus (språkvetenskap), Glottal konsonant, Imperativ, Indoeuropeiska språk, Internationella fonetiska alfabetet, Keltiska språk, Klusil, Konsonant, Kreolspråk, Lateral, Latin, Lånord, Morfologi (lingvistik), Nasal konsonant, Numerus, Objekt (satsdel), Ortografi, Palatal konsonant, Pidginspråk, Pluralis, Postalveolar konsonant, ..., Romanska språk, Semantik, Singularis, Spanska, Språk, Subjekt (satsdel), Tonande konsonant, Tonlös konsonant, Tyska, Velar konsonant, Vokal. Förläng index (11 mer) »

Adjektiv

Adjektiv är en ordklass.

Adjektiv och Baskiska · Adjektiv och Engelska · Se mer »

Alveolar konsonant

En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.

Alveolar konsonant och Baskiska · Alveolar konsonant och Engelska · Se mer »

Artikel (grammatik)

inga artiklar I grammatiken är en artikel ett formord eller ett suffix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus.

Artikel (grammatik) och Baskiska · Artikel (grammatik) och Engelska · Se mer »

Aspiration (fonetik)

Aspiration (latin aspiratio, av aspiro ’andas ut’, ’blåsa’) är ett lätt brus som uppstår när luft strömmar genom glottis och ett öppet ansatsrör före eller efter ett konsonantljud.

Aspiration (fonetik) och Baskiska · Aspiration (fonetik) och Engelska · Se mer »

Finska

Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk.

Baskiska och Finska · Engelska och Finska · Se mer »

Flapp

Flappar är samlingsnamnet på foner som produceras genom att den aktiva artikulatorn sveper förbi eller studsar mot artikulationsstället utan att stänga passagen.

Baskiska och Flapp · Engelska och Flapp · Se mer »

Fonem

Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.

Baskiska och Fonem · Engelska och Fonem · Se mer »

Frikativa

Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.

Baskiska och Frikativa · Engelska och Frikativa · Se mer »

Genitiv

Genitiv är ett grammatiskt kasus, som oftast markerar ägarskap – att ett visst substantiv äger, innehar eller besitter ett annat substantiv.

Baskiska och Genitiv · Engelska och Genitiv · Se mer »

Genus (språkvetenskap)

Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb.

Baskiska och Genus (språkvetenskap) · Engelska och Genus (språkvetenskap) · Se mer »

Glottal konsonant

En glottal fon är ett språkljud som bildas genom att stämläpparna (stämbanden) förs samman.

Baskiska och Glottal konsonant · Engelska och Glottal konsonant · Se mer »

Imperativ

Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning.

Baskiska och Imperativ · Engelska och Imperativ · Se mer »

Indoeuropeiska språk

De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).

Baskiska och Indoeuropeiska språk · Engelska och Indoeuropeiska språk · Se mer »

Internationella fonetiska alfabetet

Det internationella fonetiska alfabetet, förkortat IPA (av engelskans International Phonetic Alphabet), är ett fonetiskt alfabet.

Baskiska och Internationella fonetiska alfabetet · Engelska och Internationella fonetiska alfabetet · Se mer »

Keltiska språk

Karta över de keltiska nationerna. De keltiska språken hör till de indoeuropeiska språken och talades tidigare över stora delar av Europa men är numera utdöda utom i några regioner på Atlantkusten.

Baskiska och Keltiska språk · Engelska och Keltiska språk · Se mer »

Klusil

Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).

Baskiska och Klusil · Engelska och Klusil · Se mer »

Konsonant

En konsonant, eller ett konsonantljud, är ett språkljud som bildas genom en markant förträngning eller total avspärrning av svalget och munhålan.

Baskiska och Konsonant · Engelska och Konsonant · Se mer »

Kreolspråk

Ett kreolspråk är ett folkspråk som utvecklats ur ett pidginspråk, och som alltså till skillnad från pidginspråket har modersmålstalare.

Baskiska och Kreolspråk · Engelska och Kreolspråk · Se mer »

Lateral

En lateral är inom fonetiken en konsonant som bildas genom att luften strömmar fram på båda sidor om tungan.

Baskiska och Lateral · Engelska och Lateral · Se mer »

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Baskiska och Latin · Engelska och Latin · Se mer »

Lånord

ord.

Baskiska och Lånord · Engelska och Lånord · Se mer »

Morfologi (lingvistik)

Morfologi eller formlära är den del av lingvistiken som studerar ordens struktur, deras former och bildning.

Baskiska och Morfologi (lingvistik) · Engelska och Morfologi (lingvistik) · Se mer »

Nasal konsonant

Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.

Baskiska och Nasal konsonant · Engelska och Nasal konsonant · Se mer »

Numerus

Numerus (ung. antalsform) är en grammatisk böjningskategori.

Baskiska och Numerus · Engelska och Numerus · Se mer »

Objekt (satsdel)

Objekt är ett satsled som fungerar som bestämning till transitiva verb.

Baskiska och Objekt (satsdel) · Engelska och Objekt (satsdel) · Se mer »

Ortografi

Ortografi (även rättskrivning), till grekiska orthos 'rät, rätt' och graphein 'skriva', handlar om stavning, interpunktion, bruket av versaler och gemener, avstavning och särskrivning.

Baskiska och Ortografi · Engelska och Ortografi · Se mer »

Palatal konsonant

En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.

Baskiska och Palatal konsonant · Engelska och Palatal konsonant · Se mer »

Pidginspråk

Ett pidginspråk (ursprungligen avseende endast engelska språkvarianter) är ett språk som uppstår tillfälligt och för enstaka ändamål då två ofta vitt skilda språk kolliderar.

Baskiska och Pidginspråk · Engelska och Pidginspråk · Se mer »

Pluralis

Pluralis eller plural (flertal) är ett numerus som betecknar flertal.

Baskiska och Pluralis · Engelska och Pluralis · Se mer »

Postalveolar konsonant

En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen.

Baskiska och Postalveolar konsonant · Engelska och Postalveolar konsonant · Se mer »

Romanska språk

Romanska språk är en grupp av indoeuropeiska språk som utvecklats ur latinet.

Baskiska och Romanska språk · Engelska och Romanska språk · Se mer »

Semantik

Semantik (av grekiska sema, "tecken") avser det vetenskapliga studiet av språklig betydelse eller studiet av teckensystems innebörd och tolkning.

Baskiska och Semantik · Engelska och Semantik · Se mer »

Singularis

Singularis (ental) är ett numerus som betecknar ental.

Baskiska och Singularis · Engelska och Singularis · Se mer »

Spanska

Spanska (spanska: español), även kastilianska (spanska: castellano), är ett ibero-romanskt språk.

Baskiska och Spanska · Engelska och Spanska · Se mer »

Språk

Primära hörselcortex Språk, eller tungomål, är ett hjälpmedel som används i kontakten emellan oss människor och som ofta är beroende av infrakommunikativa system som kinesik, kroppsspråk, för att bilda ett fullt fungerande kommunikationssystem.

Baskiska och Språk · Engelska och Språk · Se mer »

Subjekt (satsdel)

Subjekt är ett nominalt satsled som tillsammans med predikatet utgör kärnan i en sats.

Baskiska och Subjekt (satsdel) · Engelska och Subjekt (satsdel) · Se mer »

Tonande konsonant

En konsonant fon är tonande om röstkällan är aktiv under uttalet, till exempel att stämbanden är spända.

Baskiska och Tonande konsonant · Engelska och Tonande konsonant · Se mer »

Tonlös konsonant

En konsonant fon är tonlös om röstkällan är passiv under uttalet.

Baskiska och Tonlös konsonant · Engelska och Tonlös konsonant · Se mer »

Tyska

Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).

Baskiska och Tyska · Engelska och Tyska · Se mer »

Velar konsonant

En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.

Baskiska och Velar konsonant · Engelska och Velar konsonant · Se mer »

Vokal

En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.

Baskiska och Vokal · Engelska och Vokal · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Baskiska och Engelska

Baskiska har 164 relationer, medan Engelska har 267. Eftersom de har gemensamt 41, är Jaccard index 9.51% = 41 / (164 + 267).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Baskiska och Engelska. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »