Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Wachtmeister

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Wachtmeister

Bengt Oxenstierna (1623–1702) vs. Wachtmeister

Bengt Gabrielsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född den 16 juli 1623, död den 12 juli 1702, var en svensk greve, diplomat och ämbetsman. Wachtmeister är en svensk adelsätt med ursprung från Dagö i Estland, vilken invandrade till Sverige på 1500-talet.

Likheter mellan Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Wachtmeister

Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Wachtmeister har 10 saker gemensamt (i Unionpedia): Amiral, Generalguvernör, Greve, Guvernör, Hans Wachtmeister (1641–1714), Karl XI, Karl XII, Kungligt råd, Livland, Wachtmeister.

Amiral

Amiral är en flaggmansgrad och i allmänhet den högsta militära graden i ett lands flotta.

Amiral och Bengt Oxenstierna (1623–1702) · Amiral och Wachtmeister · Se mer »

Generalguvernör

Generalguvernör är titeln för den högste ämbetsmannen inom ett förvaltningsområde, ofta kallat generalguvernement.

Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Generalguvernör · Generalguvernör och Wachtmeister · Se mer »

Greve

Greve är en adlig värdighet.

Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Greve · Greve och Wachtmeister · Se mer »

Guvernör

En guvernör, av franskans gouverneur, är titeln för en ledande politiker eller tjänsteman i en delstat eller en annan administrativ region inom en stat, med olika specifika funktioner i olika länder.

Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Guvernör · Guvernör och Wachtmeister · Se mer »

Hans Wachtmeister (1641–1714)

Hans Wachtmeister af Johannishus, född 24 december 1641 i Stockholm, död 15 februari 1714 i Stockholm, var en svensk greve, kungligt råd och amiralgeneral.

Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Hans Wachtmeister (1641–1714) · Hans Wachtmeister (1641–1714) och Wachtmeister · Se mer »

Karl XI

Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.

Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Karl XI · Karl XI och Wachtmeister · Se mer »

Karl XII

Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.

Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Karl XII · Karl XII och Wachtmeister · Se mer »

Kungligt råd

Kungliga råd var i Sverige de rådgivare som, efter att Karl XI infört karolinska enväldet i samband med 1680 års riksdag, ersatte de tidigare riksråden och Riksrådet.

Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Kungligt råd · Kungligt råd och Wachtmeister · Se mer »

Livland

Livland (latin: Livonia, estniska: Liivimaa, lettiska: Livonija och Līvzeme, polska: Inflanty, ryska: Лифляндия translitteration: Lifljandija) är en historisk region i Baltikum, som störst omfattande nuvarande Lettland och Estland.

Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Livland · Livland och Wachtmeister · Se mer »

Wachtmeister

Wachtmeister är en svensk adelsätt med ursprung från Dagö i Estland, vilken invandrade till Sverige på 1500-talet.

Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Wachtmeister · Wachtmeister och Wachtmeister · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Wachtmeister

Bengt Oxenstierna (1623–1702) har 63 relationer, medan Wachtmeister har 77. Eftersom de har gemensamt 10, är Jaccard index 7.14% = 10 / (63 + 77).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Wachtmeister. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »