Snabbare tillgång än webbläsare!
78 relationer: Allierade höga kommissionen, Allierade kommendanturen, Allierade kontrollrådet, Andra världskriget, Östberlin, Östtyskland, Östtysklands gränstrupper, Bahnhof Berlin Friedrichstrasse, Berlin, Berlinblockaden, Berlinkonfrontationen, Berlinmuren, Berlins luftbro, Bizonen, Brandenburger Tor, Checkpoint Charlie, D-mark, De allierade under andra världskriget, Embargo, Enklav, Frankrike, Friedrichstrasse, Fyrmaktsavtalet, Grundfördraget mellan Västtyskland och Östtyskland, Inflation, Jaltakonferensen, John F. Kennedy, Kalla kriget, Kärnvapen, Kommunism, Konflikt, Konrad Adenauer, Kuba, Kubakrisen, Londonprotokollet (1944), Lucius D. Clay, Mark (Östtyskland), Marknadsliberalism, Marxism–leninism, Moskvafördraget, Nato, Nazityskland, Nikita Chrusjtjov, Ockupationen av Tyskland efter andra världskriget, Ockupationsstatuten, Parlamentarism, Politik, Potsdamkonferensen, Röda armén, Relationer mellan Västtyskland och Östtyskland, ..., Republikflykt, Riksmark, Sovjetiska ockupationszonen, Sovjetunionen, Stalinism, Status quo, Storbritannien, Supermakt, Transitavtalet, Trizonen, Trumandoktrinen, Två plus fyra-fördraget, Tyskland, Tysklands återförening, Tysklands förbundsländer, Ultimatum, USA, Världen, Västberlin, Västberlins luftkorridorer, Västmakterna, Västtyskland, Veto, Walter Ulbricht, Wende, Willy Brandt, 1945, 1990. Förläng index (28 mer) »
Allierade höga kommissionen
Allierade höga kommissionen hade till 1952 sit säte på Petersberg vid Bonn. Allierade höga kommissionen, även kallad Kontrollkommissionen, var 1949–1955 ockupationsmakternas högsta myndighet i det nybildade Västtyskland och i Västberlins sektorer.
Ny!!: Berlinfrågan och Allierade höga kommissionen · Se mer »
Allierade kommendanturen
Allierade kommendanturens byggnad i Berlin Allierade kommendanturen (på tyska: die Alliierte Kommandantur, originalbeteckning Alliierte Kommandatura, från början kallad Interalliierte Militärkommandantur) var det organ, som de fyra ockupationsmakterna USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen i enlighet med Londonprotokollet inrättade efter andra världskriget för att kontrollera Berlin.
Ny!!: Berlinfrågan och Allierade kommendanturen · Se mer »
Allierade kontrollrådet
''Kammergericht'' i Schöneberg var säte för Allierade kontrollrådet 1945-1990. Allierade kontrollrådet upprättades vid andra världskrigets slut 1945 av de fyra ockupationsmakterna (Storbritannien, Frankrike, Sovjetunionen och USA) i Tyskland.
Ny!!: Berlinfrågan och Allierade kontrollrådet · Se mer »
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Ny!!: Berlinfrågan och Andra världskriget · Se mer »
Östberlin
Sektorerna Östberlin var en inofficiell beteckning på den östra delen av Berlin, som efter andra världskrigets slut 1945 utgjorde den sovjetiska sektorn och 1949–1990 var huvudstad i Östtyskland.
Ny!!: Berlinfrågan och Östberlin · Se mer »
Östtyskland
Östtyskland, officiellt Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische Republik, förkortat DDR, under tidigt 1950-tal på svenska även TDR), på engelska GDR (German Democratic Republic)) var en stat som existerade mellan 7 oktober 1949 och 3 oktober 1990. Den bildades ur den tidigare sovjetiska ockupationszonen av Tyskland efter andra världskriget. Landet, som betecknade sig som marxist-leninistiskt, var medlem av både Warszawapakten och Comecon. Från bildandet i oktober 1949 och fram till juli 1960 var Wilhelm Pieck president. Därefter övertogs statschefskapet av statsrådet med Walter Ulbricht som ordförande. Ulbricht var de facto landets ledare sedan 1950 i egenskap av generalsekreterare för det statsbärande partiet SED. Till skillnad från många andra öststater var Östtyskland inte en enpartistat, utan det fanns så kallade stödpartier till SED som medborgarna enligt lagen hade rätt att engagera sig i. Det politiska livet dominerades dock av SED, som var statsparti. I maj 1971 ersattes Ulbricht som ledare för DDR av Erich Honecker. Han höll fast vid sin marxist-leninistiska övertygelse in i slutet, trots internt tryck på reformbehov och ställde sig avvisande till Sovjetunionens nya linje under andra halvan av 1980-talet med Michail Gorbatjovs glasnost och perestrojka. Honecker avsattes slutligen i oktober 1989, i samband med den politiska omvälvningen, och månaden därpå föll Berlinmuren. Efter turbulensen kring Berlinmurens fall i november 1989 tillträdde en ny regering, med Hans Modrow som regeringschef. SED förlorade snart sin position som statsbärande parti och företrädare för oppositionsgrupperingar togs via rundabordssamtal in i regeringen, tills det första demokratiska valet kunde hållas i mars 1990. Östtyskland upplöstes i samband med Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då dess nybildade förbundsländer anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland, som tidigare informellt även kallades Västtyskland.
Ny!!: Berlinfrågan och Östtyskland · Se mer »
Östtysklands gränstrupper
Östtysklands gränstrupper (Grenztruppen der Deutsche Demokratische Republik) var den uniformerade styrka som bemannade den östtyska gränsbevakningen från 1949 till Tysklands återförening 1990.
Ny!!: Berlinfrågan och Östtysklands gränstrupper · Se mer »
Bahnhof Berlin Friedrichstrasse
Bahnhof Berlin Friedrichstrasse (med tysk stavning Friedrichstraße), är en av Berlins största järnvägsstationer och knutpunkt för Berlins pendeltåg (S-Bahn), Berlins tunnelbana (U-Bahn) och regionaltåg.
Ny!!: Berlinfrågan och Bahnhof Berlin Friedrichstrasse · Se mer »
Berlin
Berlin är huvudstad såväl som största stad i Tyskland, med mer än 3,6 miljoner invånare (2021) och utgör även förbundslandet Berlin och, enligt 2022 års beräkning av Demographia, 4 miljoner i tätorten, som är den näst folkrikaste tyska tätorten efter Düsseldorf i Rhen-Ruhr-regionen, och omkring 6,2 miljoner i storstadsområdet.
Ny!!: Berlinfrågan och Berlin · Se mer »
Berlinblockaden
Ett flygplan landar på Tempelhof-flygplatsen under blockaden (1948). Douglas DC-3 kallades ”Rosinenbomber” av Berlins invånare under luftbron. Monumentet ''Luftbrückendenkmal'' till minne av luftbron vid Platz der Luftbrücke i Berlin. Berlinblockaden var Sovjetunionens försök 24 juni 1948–12 maj 1949 att tvinga västmakterna att överlämna Västberlin.
Ny!!: Berlinfrågan och Berlinblockaden · Se mer »
Berlinkonfrontationen
Amerikanska stridsvagnar (närmast) öga mot öga med sovjetiska. Gränspassage med militäreskort Amerikanska stridsvagnar vid ett av tillfällena de sattes in vid gränsövergången. Notera schaktbladet som monterats i fronten. Sovjetisk enhet Pressfolk och amerikansk militär vid gränsen (bilden är tagen från den östtyska sidan). Sovjetiska stridsvagnar som retirerar. Minnesmärke Berlinkonfrontationen (engelska Standoff at Checkpoint Charlie, Rare Historical Photos.com (läst 5 maj 2020), tyska Konfrontation am Checkpoint Charlie, DW.com (läst 5 maj 2020)) var en incident under Berlinkrisen 1961, Populär Historia.se (läst 5 maj 2020), History.com (läst 5 maj 2020) under Kalla kriget.
Ny!!: Berlinfrågan och Berlinkonfrontationen · Se mer »
Berlinmuren
date.
Ny!!: Berlinfrågan och Berlinmuren · Se mer »
Berlins luftbro
Berlins luftbrons flygkorridorer inflygning till Tempelhof en landning en urlastning plan på kö efter landning plan på kö inför start Minnesmonumentet i Frankfurt med en ”Russinbombare” Berlins luftbro (tyska Berliner Luftbrücke, engelska Berlin Airlift) var en hjälpoperation, History.com (läst 15 april 2020), Thf-Berlin.de (läst 15 april 2020) under Berlinblockaden, Populär Historia.se (läst 15 april 2020), Office of the Historian, State.gov (läst 15 april 2020) åren 1948-1949 i Kalla krigets början.
Ny!!: Berlinfrågan och Berlins luftbro · Se mer »
Bizonen
Bizonen innebar en sammanläggning av den brittiska och amerikanska zonen. Bizonen (Bizone) kallades den zon som skapades då Storbritannien och USA lade samman sina ockupationszoner i Tyskland efter andra världskriget.
Ny!!: Berlinfrågan och Bizonen · Se mer »
Brandenburger Tor
Brandenburger Tor Fyrspannet Napoleon i Berlin. Brandenburger Tor är en kombinerad stadsport och propylé, som har kommit att bli en symbol för Berlin.
Ny!!: Berlinfrågan och Brandenburger Tor · Se mer »
Checkpoint Charlie
Checkpoint Charlie i mars 1970 Checkpoint Charlie var en gränsstation vid en av de mest kända övergångarna mellan Öst- och Västberlin under Berlinmurens tid 1961 till 1990.
Ny!!: Berlinfrågan och Checkpoint Charlie · Se mer »
D-mark
D-Mark, tyska mark eller även Deutsche Mark (DM) var den valuta som användes i Västtyskland och det återförenade Tyskland fram till införandet av euron år 2002.
Ny!!: Berlinfrågan och D-mark · Se mer »
De allierade under andra världskriget
”De tre stora”: Josef Stalin, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill under Teherankonferensen 1943. Generalissimo Chiang Kai-shek, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill vid Kairokonferensen, 25 november 1943. Förändringarna av territorium som kontrollerades av de allierade (grönt) respektive axelmakterna (brandgult) under krigets gång. De allierade under andra världskriget avsåg inledningsvis Frankrike, Polen och Storbritannien där Frankrike och Storbritannien lovat stödja Polen vid ett eventuellt angrepp från Nazityskland under andra världskriget.
Ny!!: Berlinfrågan och De allierade under andra världskriget · Se mer »
Embargo
Ordet embargo kommer från spanskans embargar och innebär att man lägger beslag på något.
Ny!!: Berlinfrågan och Embargo · Se mer »
Enklav
C tillhör landet B, och är därför en enklav i A och exklav till B En enklav är ett landområde som ligger innanför en stats gränser men hör till en annan stat, eller i sig själv är en egen stat.
Ny!!: Berlinfrågan och Enklav · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Berlinfrågan och Frankrike · Se mer »
Friedrichstrasse
Friedrichstrasse Friedrichstrasse (tyska: Friedrichstraße) är en av Berlins mest kända huvudgator.
Ny!!: Berlinfrågan och Friedrichstrasse · Se mer »
Fyrmaktsavtalet
Utrikesministrarna från de fyra segrarmakterna anländer till ''Kontrollratsgebäude'' för att underteckna slutprotokollet 3 juni 1972. Fyrmaktsavtalet, tyska Viermächteabkommen über Berlin, i dagligt tal även Berlinabkommen, är ett avtal mellan de tre västmakterna (USA, Storbritannien, Frankrike) och Sovjetunionen rörande Berlins status, som slöts den 3 september 1971 och trädde i kraft med undertecknandet av slutprotokollet den 3 juni 1972.
Ny!!: Berlinfrågan och Fyrmaktsavtalet · Se mer »
Grundfördraget mellan Västtyskland och Östtyskland
Presskonferensen i samband med undertecknandet i Berlin med Egon Bahr och Michael Kohl. Grundfördraget, tyska Grundlagenvertrag, officiellt Vertrag über die Grundlagen der Beziehungen zwischen der Bundesrepublik Deutschland und der Deutschen Demokratischen Republik, är ett traktat som upprättades 1972 mellan Förbundsrepubliken Tyskland (dåvarande Västtyskland) och Tyska demokratiska republiken (även kallat Östtyskland, DDR).
Ny!!: Berlinfrågan och Grundfördraget mellan Västtyskland och Östtyskland · Se mer »
Inflation
M3 från SCB Med inflation menas vanligtvis att penningvärdet minskar.
Ny!!: Berlinfrågan och Inflation · Se mer »
Jaltakonferensen
Jaltakonferensen var ett politiskt toppmöte mellan de allierade under andra världskriget, hållen i Livadiapalatset vid Jalta på halvön Krim i dåvarande Sovjetunionen den 4-11 februari 1945.
Ny!!: Berlinfrågan och Jaltakonferensen · Se mer »
John F. Kennedy
John Fitzgerald ”Jack” Kennedy, ofta känd under sina initialer JFK, född 29 maj 1917 i Brookline i Massachusetts, död 22 november 1963 i Dallas i Texas (mördad), var en amerikansk politiker och USA:s 35:e president åren 1961–1963.
Ny!!: Berlinfrågan och John F. Kennedy · Se mer »
Kalla kriget
Det kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, deras respektive huvudsakliga ideologiska övertygelser (kommunism och kapitalism) och deras respektive allierade stater, från omkring 1945, precis efter andra världskrigets slut, till omkring 1990.
Ny!!: Berlinfrågan och Kalla kriget · Se mer »
Kärnvapen
atombomben över Nagasaki, Japan 1945. Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission, eller från olika kombinationer av fission och fusion, av atomkärnor.
Ny!!: Berlinfrågan och Kärnvapen · Se mer »
Kommunism
Kommunism (från franskan: communisme och ytterst av latin: communis, gemensam) är en grupp närbesläktade idéer om att produktionsmedlen i ett samhälle är gemensamt ägda och där sociala klasser, pengar, samt staten inte längre finns.
Ny!!: Berlinfrågan och Kommunism · Se mer »
Konflikt
Konflikt innebär ett möte mellan sådant som inte är förenligt.
Ny!!: Berlinfrågan och Konflikt · Se mer »
Konrad Adenauer
Konrad Hermann Joseph Adenauer, född 5 januari 1876 i Köln, död 19 april 1967 i Rhöndorf i Bad Honnef, Nordrhein-Westfalen, var en tysk jurist och politiker.
Ny!!: Berlinfrågan och Konrad Adenauer · Se mer »
Kuba
Kuba, officiellt Republiken Kuba (República de Cuba), är en östat i Karibien.
Ny!!: Berlinfrågan och Kuba · Se mer »
Kubakrisen
Kubakrisen var en 13 dagar lång konfrontation i oktober 1962 mellan USA och Sovjetunionen över sovjetiska ballistiska robotar utplacerade på Kuba.
Ny!!: Berlinfrågan och Kubakrisen · Se mer »
Londonprotokollet (1944)
Londonprotokollet (engelska: London protocol; tyska: Londoner Protokoll eller Zonenprotokoll) trädde i kraft vid Nazitysklands villkorslösa kapitulation vid andra världskrigets slut, och definierade segrarmakternas inbördes uppdelning av Efterkrigstyskland i ockupationszoner, förutom Berlin, som fick en särskild status som en gemensamt ockuperad del, men för förvaltningen indelad i sektorer.
Ny!!: Berlinfrågan och Londonprotokollet (1944) · Se mer »
Lucius D. Clay
Lucius Dubignon Clay, född 23 april 1897 i Marietta, Georgia, död 16 april 1978 i Chatham, Massachusetts, var general i USA:s armé.
Ny!!: Berlinfrågan och Lucius D. Clay · Se mer »
Mark (Östtyskland)
20 DDM Johann Wolfgang von Goethe 100 DDM Karl Marx Aluminiummynt från 1978 Mark var den valuta som användes i Östtyskland.
Ny!!: Berlinfrågan och Mark (Östtyskland) · Se mer »
Marknadsliberalism
Marknadsliberalism eller ekonomisk liberalism är en ekonomisk teori som utvecklades under upplysningstiden på 1700-talet av tänkare som Adam Smith.
Ny!!: Berlinfrågan och Marknadsliberalism · Se mer »
Marxism–leninism
Marxism-leninism är en form av marxism, som analyserar det kapitalistiska samhällets utveckling och påvisar hur arbetarklassen ska kunna erövra statsmakten och bygga det socialistiska samhället.
Ny!!: Berlinfrågan och Marxism–leninism · Se mer »
Moskvafördraget
Moskvafördraget var ett fördrag som undertecknades mellan Västtyskland och Sovjetunionen den 12 augusti 1970.
Ny!!: Berlinfrågan och Moskvafördraget · Se mer »
Nato
Natos högkvarter i Bryssel, Belgien. Jens Stoltenberg är Natos generalsekreterare. Supreme Headquarters Allied Powers Europe (SHAPE) utanför Mons i Belgien är det militära högkvarteret för SACEUR och Allied Command Operations (ACO). Nordatlantiska fördragsorganisationen (förkortat Nato efter det engelska namnet North Atlantic Treaty Organization), även känd som Atlantpakten eller Atlantpaktsorganisationen, är en mellanstatlig militär allians mellan 31 stater i Europa och Nordamerika.
Ny!!: Berlinfrågan och Nato · Se mer »
Nazityskland
Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942. Hitler. Höga partifunktionärer 1938. Koncentrationslägervakter i Mauthausen. Ett tjänsterum hos Gestapo (modern rekonstruktion). fördrag. Panzer IV 1941. Nazityskland (formellt Tyska riket (Deutsches Reich): 1933–1943, senare Stortyska riket (Großdeutsches Reich): 1943–1945, ibland kallat Tredje riket (Drittes Reich)), är den vanliga benämningen på Tyskland den period i Tysklands historia mellan 1933 och 1945 då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).
Ny!!: Berlinfrågan och Nazityskland · Se mer »
Nikita Chrusjtjov
Nikita Chrusjtjov och Tage Erlander i Harpsund i juni 1964 Nikita Sergejevitj Chrusjtjov (ryska), född 17 april (5 april (g.s.) 1894 i Kalinovka i guvernementet Kursk i Kejsardömet Ryssland, död 11 september 1971 i Moskva i Sovjetunionen (i nuvarande Ryssland), var en sovjetisk politiker, parti- och regeringschef. Han var generalsekreterare i Sovjetiska kommunistpartiets centralkommittés politbyrå och därmed Sovjetunionens ledare från 7 september 1953 till 14 oktober 1964.
Ny!!: Berlinfrågan och Nikita Chrusjtjov · Se mer »
Ockupationen av Tyskland efter andra världskriget
Efter Nazitysklands nederlag i andra världskriget, och dess upplösning efteråt, ockuperades landet av de fyra segrarmakterna, Storbritannien, USA, Frankrike och Sovjetunionen.
Ny!!: Berlinfrågan och Ockupationen av Tyskland efter andra världskriget · Se mer »
Ockupationsstatuten
Ockupationsstatuten i original, utställd på Haus der Geschichte i Bonn. Ockupationsstatuten (Besatzungsstatut), eller ockupationsstadgan, ikraftträdd 21 september 1949, definierade relationen mellan den nybildade Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) och ockupationsmakterna USA, Storbritannien och Frankrike.
Ny!!: Berlinfrågan och Ockupationsstatuten · Se mer »
Parlamentarism
Parlamentariska republiker där regeringschefen och statschefen kombineras i person. Parlamentarism är ett statsskick där en regering är beroende av ett stöd ifrån ett parlament.
Ny!!: Berlinfrågan och Parlamentarism · Se mer »
Politik
Politik (från grekiska: πόλις) betyder ursprungligen 'statskonst', och avser som regel alla de åtgärder och handlingar som hör till det allmänna livet (kommuner, stater, mellanstater), och inrymmer allt från diskussioner om offentliga angelägenheter till statlig verksamhet och organisation.
Ny!!: Berlinfrågan och Politik · Se mer »
Potsdamkonferensen
Winston Churchill, Harry S. Truman och Josef Stalin. Deltagare vid konferensbordet var bland andra Clement Attlee, Ernest Bevin, Molotov, Josef Stalin, William Daniel Leahy, James F. Byrnes och Harry S. Truman. Potsdamkonferensen var en konferens som hölls den 17 juli–2 augusti 1945 på slottet Cecilienhof i Potsdam.
Ny!!: Berlinfrågan och Potsdamkonferensen · Se mer »
Röda armén
Röda armén, egentligen Arbetarnas och böndernas röda armé (RKKA) (ryska: Красная армия, Krasnaja armija eller Рабоче-крестьянская Красная армия, Rabotje-krestjanskaja Krasnaja armija, ry. förkortning РККА), var bolsjevikernas armé, skapad under ryska inbördeskriget av Lev Trotskij 1918, även benämning på Sovjetunionens armé fram till efter stora fosterländska kriget (vilket var en del av andra världskriget), då dess namn 1946 ändrades till Sovjetarmén (ryska: Советская армия, Sovetskaja armija).
Ny!!: Berlinfrågan och Röda armén · Se mer »
Relationer mellan Västtyskland och Östtyskland
Montreals olympiastadion Relationer mellan Västtyskland och Östtyskland eller tysk-tyska relationer, tyska innerdeutsche Beziehungen eller deutsch-deutsche Beziehungen, är ett samlingsnamn för de politiska, ekonomiska, kulturella och mänskliga kontakterna mellan Västtyskland (Förbundsrepubliken Tyskland) och Östtyskland (Tyska demokratiska republiken, DDR) under Tysklands delning i två separata stater 1949-1990.
Ny!!: Berlinfrågan och Relationer mellan Västtyskland och Östtyskland · Se mer »
Republikflykt
Deutsche Reichsbahn inspekterar en flykttunnel under Berlin Wollankstraße station i januari 1962 Östtyske soldaten Conrad Schumann flyr till Västberlin under byggandet av Berlinmuren i augusti 1961 Republikflykt (Republikflucht) var en av det tidigare Östtysklands statsmakter och media använd benämning för att lämna landet utan utresetillstånd, i realiteten ett avhopp till väst.
Ny!!: Berlinfrågan och Republikflykt · Se mer »
Riksmark
Riksmark eller Reichsmark (valutatecken: ℛℳ) var den valuta som användes i Tyskland från 1924 fram till införandet 21 juni 1948 av ''Deutsche Mark'' i västzonerna och 23 juli 1948 av ''Deutsche Mark (der Deutschen Notenbank)'' i den sovjetiska ockupationszonen.
Ny!!: Berlinfrågan och Riksmark · Se mer »
Sovjetiska ockupationszonen
Den sovjetiska ockupationszonen och Berlinsektorn, 8 juni 1947 – 22 april 1949. Ockupationsmakternas sektorer i Berlin. Den Sovjetiska ockupationszonen var en av de fyra ockupationszoner som bildades efter Nazitysklands villkorslösa kapitulation och upplösning i slutet av andra världskriget 1945.
Ny!!: Berlinfrågan och Sovjetiska ockupationszonen · Se mer »
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Ny!!: Berlinfrågan och Sovjetunionen · Se mer »
Stalinism
Stalinism är en form av totalitär ideologi som stiftades av Josef Stalin.
Ny!!: Berlinfrågan och Stalinism · Se mer »
Status quo
Status quo (latin) är ett tillstånd vari någonting befinner sig och status quo ante är ett tillstånd i vilket någonting befann sig före viss tidpunkt eller händelse.
Ny!!: Berlinfrågan och Status quo · Se mer »
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Berlinfrågan och Storbritannien · Se mer »
Supermakt
USA och Sovjetunionen var under kalla kriget två supermakter. Här ses Ronald Reagan och Michail Gorbatjov 1985. Supermakt är en stat med möjligheten att påverka världshändelser och manifestera sin makt i stor skala.
Ny!!: Berlinfrågan och Supermakt · Se mer »
Transitavtalet
Transitavtalet undertecknas av Egon Bahr och Michael Kohl 1971. Checkpoint Drewitz-Dreilinden Transitavtalet, tyska das Transitabkommen, avtal mellan Västtyskland och DDR gällande transittrafiken mellan Västberlin och Västtyskland.
Ny!!: Berlinfrågan och Transitavtalet · Se mer »
Trizonen
Ockupationszonerna i Tyskland. Trizonen (Trizone) kallades det område som skapades när Frankrike anslöt sig till Bizonen som skapats av USA och Storbritannien genom sammanslagning av deras zoner.
Ny!!: Berlinfrågan och Trizonen · Se mer »
Trumandoktrinen
Den amerikanska presidenten Harry S. Truman meddelar sin nya doktrin Trumandoktrinen var en avsiktsförklaring från amerikansk sida, offentliggjord i mars 1947 av USA:s president Harry S. Truman.
Ny!!: Berlinfrågan och Trumandoktrinen · Se mer »
Två plus fyra-fördraget
Två plus fyra-fördraget (Treaty on the Final Settlement with Respect to Germany) är det fördrag som slutligt reglerade andra världskrigets segrarmakters relation till de två dåvarande tyska staterna och som banade väg för den tyska återföreningen den 3 oktober 1990.
Ny!!: Berlinfrågan och Två plus fyra-fördraget · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Berlinfrågan och Tyskland · Se mer »
Tysklands återförening
Tysklands återförening avser det tidigare Östtysklands (DDR:s) anslutning till Förbundsrepubliken Tyskland (BRD), som tidigare även kallats Västtyskland.
Ny!!: Berlinfrågan och Tysklands återförening · Se mer »
Tysklands förbundsländer
Tyskland är en förbundsrepublik som består av delstater som kallas förbundsländer (ty. Bundesland, formellt enbart Land).
Ny!!: Berlinfrågan och Tysklands förbundsländer · Se mer »
Ultimatum
Ett ultimatum (latin för den sista) är ett krav som lämnas med en viss tidsfrist utan intention att förhandla.
Ny!!: Berlinfrågan och Ultimatum · Se mer »
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Ny!!: Berlinfrågan och USA · Se mer »
Världen
plattkartsprojektion. Topografisk karta av ''världen''. Världen är planeten jorden sedd från en antropocentristisk, eller mänsklig världssyn, en plats bebodd av människor.
Ny!!: Berlinfrågan och Världen · Se mer »
Västberlin
Västberlin var från 1949 till 1990 västmakternas del av staden Berlin.
Ny!!: Berlinfrågan och Västberlin · Se mer »
Västberlins luftkorridorer
Schematisk karta över luftkorridorna under Berlinblockaden. De tre taggarna på ''Luftbrückendenkmal'' symboliserar Västberlins tre luftkorridorer som spelade en avgörande roll för västberlinarnas överlevnad 1948–1949. Västberlins luftkorridor (Berliner Luftkorridor, West Berlin Air Corridor) var tre luftkorridorer som förband Västberlin med Västtyskland 1945–1990.
Ny!!: Berlinfrågan och Västberlins luftkorridorer · Se mer »
Västmakterna
Västmakterna eller västblocket är ett samlingsord för de mestadels västerländska länderna som under kalla kriget officiellt förespråkade representativ demokrati, vilka främst innefattade andra världskrigets segrarmakter förutom Sovjetunionen, inklusive dåtidens medlemsländer i Nato.
Ny!!: Berlinfrågan och Västmakterna · Se mer »
Västtyskland
Västtyskland är den gängse beteckningen på Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland) under tiden för kalla kriget, från den 23 maj 1949 fram till Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då det tidigare Östtyskland uppgick i det tidigare Västtyskland, varefter behovet för denna särskiljning i öst och väst bortföll.
Ny!!: Berlinfrågan och Västtyskland · Se mer »
Veto
Veto (latin 'jag förbjuder') är möjligheten för en part att ensidigt stoppa ett beslut.
Ny!!: Berlinfrågan och Veto · Se mer »
Walter Ulbricht
Walter Ernst Paul Ulbricht, född 30 juni 1893 i Leipzig, död 1 augusti 1973 nära Templin i Brandenburg, var en tysk politiker (kommunist), Tyska socialistiska enhetspartiets förstesekreterare och därmed DDR:s politiske ledare från 1950 till 1971 (därefter ceremoniell "ordförande" till sin död).
Ny!!: Berlinfrågan och Walter Ulbricht · Se mer »
Wende
Berlinmuren vid Brandenburger Tor, november 1989 Wende (IPA: ˈvɛndə) (tyska för vändpunkt, kursändring) kallas ofta den politiska omvälvningen i Östtyskland under dess sista år 1989-1990, då man vände sig från den auktoritära enpartistaten och dess statssocialism till parlamentarisk demokrati och närmande till Västtyskland och dess marknadsliberalism.
Ny!!: Berlinfrågan och Wende · Se mer »
Willy Brandt
Willy Brandt, född Herbert Ernst Karl Frahm den 18 december 1913 i Lübeck, Kejsardömet Tyskland, död 8 oktober 1992 i Unkel (nära Bonn), Landkreis Neuwied, Rheinland-Pfalz, var en tysk socialdemokratisk politiker.
Ny!!: Berlinfrågan och Willy Brandt · Se mer »
1945
1945 (MCMXLV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Berlinfrågan och 1945 · Se mer »
1990
1990 (MCMXC) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Berlinfrågan och 1990 · Se mer »
Omdirigerar här:
Andra Berlinkrisen, Den andra Berlinkrisen.
