Snabbare tillgång än webbläsare!
16 relationer: Administrativ enhet, Österrikes distrikt, Östtyskland, Östtysklands distrikt, Berlin, Berlins stadsdelsområden, Delstat, Distrikt, Förbundslandsregering (Österrike), Hamburg, Schweiz, Schweiz kantoner, Stadsdel, Tyska, Västtyskland, Wien.
Administrativ enhet
En administrativ enhet eller geopolitisk enhet är en del av en stat eller annan politisk enhet skapad för myndighetsutövande, i regel med visst självstyre och offentlig förvaltning över ett begränsat geografiskt territorium.
Ny!!: Bezirk och Administrativ enhet · Se mer »
Österrikes distrikt
Österrike är indelat i 79 distrikt och 15 städer med egen statut, det vill säga städer som inte tillhör något distrikt.
Ny!!: Bezirk och Österrikes distrikt · Se mer »
Östtyskland
Östtyskland, officiellt Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische Republik, förkortat DDR, under tidigt 1950-tal på svenska även TDR), på engelska GDR (German Democratic Republic)) var en stat som existerade mellan 7 oktober 1949 och 3 oktober 1990. Den bildades ur den tidigare sovjetiska ockupationszonen av Tyskland efter andra världskriget. Landet, som betecknade sig som marxist-leninistiskt, var medlem av både Warszawapakten och Comecon. Från bildandet i oktober 1949 och fram till juli 1960 var Wilhelm Pieck president. Därefter övertogs statschefskapet av statsrådet med Walter Ulbricht som ordförande. Ulbricht var de facto landets ledare sedan 1950 i egenskap av generalsekreterare för det statsbärande partiet SED. Till skillnad från många andra öststater var Östtyskland inte en enpartistat, utan det fanns så kallade stödpartier till SED som medborgarna enligt lagen hade rätt att engagera sig i. Det politiska livet dominerades dock av SED, som var statsparti. I maj 1971 ersattes Ulbricht som ledare för DDR av Erich Honecker. Han höll fast vid sin marxist-leninistiska övertygelse in i slutet, trots internt tryck på reformbehov och ställde sig avvisande till Sovjetunionens nya linje under andra halvan av 1980-talet med Michail Gorbatjovs glasnost och perestrojka. Honecker avsattes slutligen i oktober 1989, i samband med den politiska omvälvningen, och månaden därpå föll Berlinmuren. Efter turbulensen kring Berlinmurens fall i november 1989 tillträdde en ny regering, med Hans Modrow som regeringschef. SED förlorade snart sin position som statsbärande parti och företrädare för oppositionsgrupperingar togs via rundabordssamtal in i regeringen, tills det första demokratiska valet kunde hållas i mars 1990. Östtyskland upplöstes i samband med Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då dess nybildade förbundsländer anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland, som tidigare informellt även kallades Västtyskland.
Ny!!: Bezirk och Östtyskland · Se mer »
Östtysklands distrikt
Östtysklands förvaltningsenheter kallades mellan 1952 och 1990 Bezirk.
Ny!!: Bezirk och Östtysklands distrikt · Se mer »
Berlin
Berlin är huvudstad såväl som största stad i Tyskland, med mer än 3,6 miljoner invånare (2021) och utgör även förbundslandet Berlin och, enligt 2022 års beräkning av Demographia, 4 miljoner i tätorten, som är den näst folkrikaste tyska tätorten efter Düsseldorf i Rhen-Ruhr-regionen, och omkring 6,2 miljoner i storstadsområdet.
Ny!!: Bezirk och Berlin · Se mer »
Berlins stadsdelsområden
Berlins stadsdelsområden. heraldiska vapen. Den murkrona som används ovanpå vapnens sköldar är röd och belagd med Berlins vapen. Berlins stadsdelsområden är Berlins administrativa indelning i 12 olika områden (Bezirke).
Ny!!: Bezirk och Berlins stadsdelsområden · Se mer »
Delstat
USA:s delstater. En delstat är en delvis självstyrande stat som tillsammans med andra stater utgör en del av en federal statsbildning eller federation (förbundsstat).
Ny!!: Bezirk och Delstat · Se mer »
Distrikt
Distrikt är ett begrepp som används i skilda sammanhang för att beteckna en del av en större, oftast geografisk, helhet.
Ny!!: Bezirk och Distrikt · Se mer »
Förbundslandsregering (Österrike)
Förbundslandsregeringen (ty. Landesregierung) är förbundslandets högsta verkställande myndighet i Österrike.
Ny!!: Bezirk och Förbundslandsregering (Österrike) · Se mer »
Hamburg
Kontainerterminal i Hamburgs hamn. Hamburg (lågtyska:, danska: Hamborg), officiellt Freie und Hansestadt Hamburg, är både ett tyskt förbundsland och Tysklands näst största stad.
Ny!!: Bezirk och Hamburg · Se mer »
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Ny!!: Bezirk och Schweiz · Se mer »
Schweiz kantoner
Gamla schweiziska edsförbundet (1513–1798). Schweiz kantoner (tyska: Kantone eller, traditionellt i Schweiz, Stände, franska: cantons, italienska: cantoni, rätoromanska: chantuns) är den traditionellt högsta nivån i Schweiz administrativa indelning.
Ny!!: Bezirk och Schweiz kantoner · Se mer »
Stadsdel
En stadsdel är en väl avgränsad del av en stad eller annan tätort.
Ny!!: Bezirk och Stadsdel · Se mer »
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Ny!!: Bezirk och Tyska · Se mer »
Västtyskland
Västtyskland är den gängse beteckningen på Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland) under tiden för kalla kriget, från den 23 maj 1949 fram till Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då det tidigare Östtyskland uppgick i det tidigare Västtyskland, varefter behovet för denna särskiljning i öst och väst bortföll.
Ny!!: Bezirk och Västtyskland · Se mer »
Wien
Wien Wien är huvudstad i förbundsrepubliken Österrike samt ett eget förbundsland.
Ny!!: Bezirk och Wien · Se mer »
