Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Bosnien och Bosnien och Hercegovina
Bosnien och Bosnien och Hercegovina har 45 saker gemensamt (i Unionpedia): Adel, Antiken, Österrike-Ungern, Balkanhalvön, Ban, Ban Kulin, Bosna, Bosniaker, Bosnienkriget, Bosniska, Bosniska kyrkan, Brčko (distrikt), Bysantinska riket, Daytonavtalet, Delstat, Drina, Entitet, Eyalet, Första världskriget, Federationen Bosnien och Hercegovina, Hercegovina, Illyrer, Illyrien, Islam, Josip Broz Tito, Jugoslavien, Jugoslaviska partisaner, Kroatiska, Kungariket Jugoslavien, Nazityskland, ..., Osmanska riket, Paschalikat, Romerska riket, Serber, Serbien, Serbiska, Serbiska republiken, Sigismund av Ungern, Slovenernas, kroaternas och serbernas stat, Tomislav I, Tvrtko I av Bosnien, Ungern, Ustaša, 1400-talet, 800-talet. Förläng index (15 mer) »
Adel
Polska adelsmän, tidigt 1600-tal. Adel (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp.
Adel och Bosnien · Adel och Bosnien och Hercegovina ·
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Antiken och Bosnien · Antiken och Bosnien och Hercegovina ·
Österrike-Ungern
Österrike-Ungern (Österreich-Ungarn; Osztrák-Magyar Monarchia), officiellt De i riksrådet företrädda kungarikena och länderna och den heliga ungerska Stefanskronans länder (tyska: Die im Reichsrat vertretenen Königreiche und Länder und die Länder der heiligen ungarischen Stephanskrone; ungerska: A birodalmi tanácsban képviselt királyságok és országok és a magyar Szent Korona országai) även kallat dubbelmonarkin och Donau-monarkin, var en stat som bestod av kejsardömet Österrike och kungariket Ungern, förenade i en personalunion under åren 1867–1918.
Österrike-Ungern och Bosnien · Österrike-Ungern och Bosnien och Hercegovina ·
Balkanhalvön
Balkanhalvön definierad efter Donau-Sava-Kupa-linjen. Balkanhalvön eller enbart Balkan (från turkiskans balkan för "skogklädda berg") är ett historiskt och geografiskt namn som sedan början av 1800-talet används för att beskriva ett område i sydöstra Europa.
Balkanhalvön och Bosnien · Balkanhalvön och Bosnien och Hercegovina ·
Ban
Ban är en titel, möjligtvis av avariskt ursprung, som användes av flera stater i centrala och sydöstra Europa från 600-talet till 1900-talet.
Ban och Bosnien · Ban och Bosnien och Hercegovina ·
Ban Kulin
Ban Kulin, född 5 maj 1163, död 1204, var en ban av Bosnien som regerade mellan åren 1180 och 1204, först som vasall till Bysantinska riket och senare till Kungariket Ungern.
Ban Kulin och Bosnien · Ban Kulin och Bosnien och Hercegovina ·
Bosna
Besökare tar vatten ur Bosnas källa, ''Vrelo Bosna''. Bosnas källa, ''Vrelo Bosna'' i mars 2010. Bosna är en flod i Bosnien-Hercegovina.
Bosna och Bosnien · Bosna och Bosnien och Hercegovina ·
Bosniaker
Bosniaker (bosniska: Bošnjaci) är en sydslavisk folkgrupp som huvudsakligen bor i Bosnien-Hercegovina och i regionen Sandžak, vilken ingår i både Serbien och Montenegro.
Bosniaker och Bosnien · Bosniaker och Bosnien och Hercegovina ·
Bosnienkriget
miniatyr Bosnienkriget var en internationell väpnad konflikt i Bosnien och Hercegovina mellan april 1992 och december 1995.
Bosnien och Bosnienkriget · Bosnien och Hercegovina och Bosnienkriget ·
Bosniska
Bosniska (bosanski, med kyrillisk skrift босански) är ett sydvästslaviskt språk talat av bosniaker huvudsakligen i Bosnien-Hercegovina där det är officiellt språk.
Bosnien och Bosniska · Bosnien och Hercegovina och Bosniska ·
Bosniska kyrkan
Bosniska kyrkan (bosniska: Crkva bosanska; latin: Ecclesia bosnensis) är historiskt sett ansedd att vara en inhemsk version av bogomilismen, vilken existerade mellan 900- och 1400-talet i Bosnien.
Bosnien och Bosniska kyrkan · Bosnien och Hercegovina och Bosniska kyrkan ·
Brčko (distrikt)
Uppdelning av dagens Brčko mellan Serbiska republiken och Federationen Bosnien och Hercegovina före år 2000. Distriktet Brčko (Brčko Distrikt, kyrillisk skrift: Брчко Дистрикт) är en självstyrande administrativ enhet (kondominat) i nordöstra Bosnien och Hercegovina.
Bosnien och Brčko (distrikt) · Bosnien och Hercegovina och Brčko (distrikt) ·
Bysantinska riket
Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.
Bosnien och Bysantinska riket · Bosnien och Hercegovina och Bysantinska riket ·
Daytonavtalet
Uppdelningen av Bosnien och Hercegovina enligt Daytonavtalet. Det blå fältet är Federationen Bosnien och Hercegovina medan det rosa fältet är Republika Srpska. Daytonavtalet (Dayton Agreement), egentligen General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina också känt som Dayton Accords, Paris Protocol eller Dayton-Paris Agreement, är ett fredsavtal mellan Bosnien och Hercegovina, Jugoslavien och Kroatien som satte punkt för kriget i Bosnien och Hercegovina.
Bosnien och Daytonavtalet · Bosnien och Hercegovina och Daytonavtalet ·
Delstat
USA:s delstater. En delstat är en delvis självstyrande stat som tillsammans med andra stater utgör en del av en federal statsbildning eller federation (förbundsstat).
Bosnien och Delstat · Bosnien och Hercegovina och Delstat ·
Drina
Drina (serbisk kyrilliskaː Дрина. Latin: Drinus) är en flod i sydöstra Europa.
Bosnien och Drina · Bosnien och Hercegovina och Drina ·
Entitet
Entitet (av latin entitas, avledning av ens, 'det som är', pres. part. av esse, 'vara') är en i filosofin använd term för någonting överhuvudtaget; det måste alltså inte vara ett fysiskt ting, utan en entitet kan lika gärna utgöras av exempelvis en idé eller en teori, och understundom även mytologiskt väsen.
Bosnien och Entitet · Bosnien och Hercegovina och Entitet ·
Eyalet
Eyalet eller ejalet var i Osmanska riket benämningen på första nivåns administrativa indelningar, län eller provinser, från slutet av 1500-talet till de senare Tanzimatreformerna under 1860-talet när de ersattes av vilâyet.
Bosnien och Eyalet · Bosnien och Hercegovina och Eyalet ·
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Bosnien och Första världskriget · Bosnien och Hercegovina och Första världskriget ·
Federationen Bosnien och Hercegovina
Federationen Bosnien och Hercegovina (bosniska och kroatiska: Federacija Bosne i Hercegovine, serbiska: Федерација Босне и Херцеговине) är den ena av Bosnien och Hercegovinas två entiteter.
Bosnien och Federationen Bosnien och Hercegovina · Bosnien och Hercegovina och Federationen Bosnien och Hercegovina ·
Hercegovina
Hercegovina (bosniska, kroatiska, serbiska: Hercegovina, serbiska kyrilliska: Херцеговина), är en region på Balkanhalvön, numera södra delen av staten Bosnien och Hercegovina.
Bosnien och Hercegovina · Bosnien och Hercegovina och Hercegovina ·
Illyrer
Illyriska stammar under antiken. Illyrer (eller illyrier) är en samlad benämning för de indoeuropeiska stammar som under antiken var bosatta i Illyrien mellan Adriatiska havet och Donau.
Bosnien och Illyrer · Bosnien och Hercegovina och Illyrer ·
Illyrien
Illyrien inom romerska riket. Illyrien (Illyria, Iliria) historisk region på västra Balkanhalvön, då befolkad av illyrer.
Bosnien och Illyrien · Bosnien och Hercegovina och Illyrien ·
Islam
99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.
Bosnien och Islam · Bosnien och Hercegovina och Islam ·
Josip Broz Tito
Josip Broz Tito, egentligen Josip Broz, född 7 maj 1892 i Kumrovec, en by i Zagorje i nordvästra delen av Kungariket Kroatien och Slavonien i Österrike-Ungern (i nuvarande Kroatien), död 4 maj 1980 i Ljubljana, var en jugoslavisk kommunistisk politiker och statschef av kroatisk och slovensk börd.
Bosnien och Josip Broz Tito · Bosnien och Hercegovina och Josip Broz Tito ·
Jugoslavien
Jugoslaviens geografiska utbredning 1918–2003Jugoslavien (makedonska, montenegrinsk och serbisk kyrilliska: Југославија, bosniska, kroatiska, serbiska (latinska), slovenska: Jugoslavija, albanska: Jugosllavia och ungerska: Jugoszlávia) med betydelsen Sydslavien på de sydslaviska språken, var benämningen på en serie statsbildningar som från första världskrigets slut 1918 och fram till 2003 fanns på Balkanhalvön.
Bosnien och Jugoslavien · Bosnien och Hercegovina och Jugoslavien ·
Jugoslaviska partisaner
De jugoslaviska partisanerna eller bara partisanerna (bosniska, kroatiska och slovenska: Partizani, montenegrinska och serbiska: Партизани/Partizani, makedonska: Партизани), officiellt namn Jugoslaviska folkets befrielsearmé och partisanska enheter ("NOV i POЈ"), var en kommunistledd gerilla eller motståndsrörelse i andra världskrigets Jugoslavien.
Bosnien och Jugoslaviska partisaner · Bosnien och Hercegovina och Jugoslaviska partisaner ·
Kroatiska
Kroatiska (hrvatski) är ett sydvästslaviskt språk - Läst 14 maj 2017.
Bosnien och Kroatiska · Bosnien och Hercegovina och Kroatiska ·
Kungariket Jugoslavien
Kungariket Jugoslavien var ett kungadöme i sydöstra Europa som existerade från slutet av första världskriget till andra världskriget.
Bosnien och Kungariket Jugoslavien · Bosnien och Hercegovina och Kungariket Jugoslavien ·
Nazityskland
Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942. Hitler. Höga partifunktionärer 1938. Koncentrationslägervakter i Mauthausen. Ett tjänsterum hos Gestapo (modern rekonstruktion). fördrag. Panzer IV 1941. Nazityskland (formellt Tyska riket (Deutsches Reich): 1933–1943, senare Stortyska riket (Großdeutsches Reich): 1943–1945, ibland kallat Tredje riket (Drittes Reich)), är den vanliga benämningen på Tyskland den period i Tysklands historia mellan 1933 och 1945 då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).
Bosnien och Nazityskland · Bosnien och Hercegovina och Nazityskland ·
Osmanska riket
Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.
Bosnien och Osmanska riket · Bosnien och Hercegovina och Osmanska riket ·
Paschalikat
Paschalikat (turkiska: Paşalık) var en administrativ enhet eyalet (provins) inom det Osmanska riket.
Bosnien och Paschalikat · Bosnien och Hercegovina och Paschalikat ·
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Bosnien och Romerska riket · Bosnien och Hercegovina och Romerska riket ·
Serber
Serber (serbiska: Срби/Srbi) är en sydslavisk folkgrupp på Balkanhalvön som företrädesvis bebor Serbien vars befolkning uppgår till cirka 8 miljoner.
Bosnien och Serber · Bosnien och Hercegovina och Serber ·
Serbien
Serbien, officiellt Republiken Serbien (Република Србија/Republika Srbija), är en kustlös stat belägen på Balkanhalvön i Sydöstra Europa.
Bosnien och Serbien · Bosnien och Hercegovina och Serbien ·
Serbiska
Serbiska (serbiska alfabetet: српски, latinska alfabetet: srpski) är ett sydvästslaviskt språk som är officiellt språk i Serbien, Montenegro, Bosnien och Hercegovina och Kosovo, samt officiellt minoritetsspråk i ett flertal andra länder, bland annat Kroatien och Nordmakedonien.
Bosnien och Serbiska · Bosnien och Hercegovina och Serbiska ·
Serbiska republiken
Serbiska republiken eller Republika Srpska (serbisk kyrilliska: Република Српска) är den ena av Bosnien och Hercegovinas två entiteter.
Bosnien och Serbiska republiken · Bosnien och Hercegovina och Serbiska republiken ·
Sigismund av Ungern
Sigismund, född 15 februari 1368 i Nürnberg, död 9 december 1437 i Znaim, Mähren, av huset Luxemburg, var kurfurste av Brandenburg 1378–1388 och 1411–1415, kung av Ungern från 1387, romersk kung från 1411, kung av Böhmen från 1419, kung av Lombardiet från 1431 samt tysk-romersk kejsare från 1433 till sin död.
Bosnien och Sigismund av Ungern · Bosnien och Hercegovina och Sigismund av Ungern ·
Slovenernas, kroaternas och serbernas stat
Den kortlivade statens enda frimärke. Slovenernas, kroaternas och serbernas stat var en kortvarig statsbildning, varaktig endast under ett par månader efter första världskriget.
Bosnien och Slovenernas, kroaternas och serbernas stat · Bosnien och Hercegovina och Slovenernas, kroaternas och serbernas stat ·
Tomislav I
Staty av kung Tomislav i Zagreb Kung Tomislavs kröning (modern målning av Oton Iveković) Staty av kung Tomislav i Tomislavgrad Tomislav, död cirka 928, var den första kungen av Kroatien.
Bosnien och Tomislav I · Bosnien och Hercegovina och Tomislav I ·
Tvrtko I av Bosnien
Tvrtko Kotromanić, född 1338, död 1391, var den första kungen i kungariket Bosnien.
Bosnien och Tvrtko I av Bosnien · Bosnien och Hercegovina och Tvrtko I av Bosnien ·
Ungern
Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.
Bosnien och Ungern · Bosnien och Hercegovina och Ungern ·
Ustaša
Oberoende staten Kroatiens flagga. Ustaša (kroatiska: "de som reser sig", alternativ svensk stavning: Ustasja) var en kroatisk fascistisk, nationalsocialistisk och ultranationalistisk organisation, grundad år 1929.
Bosnien och Ustaša · Bosnien och Hercegovina och Ustaša ·
1400-talet
'''Europeisk världskarta''' från 1482. Den kända världen nås framförallt landvägen samt längs floder och kuster. Efter att osmanerna har intagit Konstantinopel 1453 är sidenvägens tid som handelsväg mellan Europa och Asien över och de stora upptäcktsresorna på haven börjar med João Vaz Corte Real, Bartolomeu Dias, Vasco da Gama och Christofer Columbus som når Amerika 1492. ''Jeanne d'Arc'', målning från seklets andra hälft. ''Turkarna intar Konstantinopel'', målning 1499. Världens äldsta jordglob - utan Amerika, 1492. ''Den vitruvianske mannen'', da Vinci 1485. ''Makarna Arnolfinis trolovning'', van Eyck 1434. ''Döden spelar schack'', målning av Albertus Pictor i Täby kyrka.
1400-talet och Bosnien · 1400-talet och Bosnien och Hercegovina ·
800-talet
Persien funna i en vikingaskatt från 800-talet. Skatten kallas Sundvedaskatten och upptäcktes 2008. Vid sekelskiftet 800 övergår i Sveriges historia Vendeltiden till Vikingatiden och vi befinner oss i den nordeuropeiska järnåldern.
800-talet och Bosnien · 800-talet och Bosnien och Hercegovina ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Bosnien och Bosnien och Hercegovina
- Vad har gemensamt Bosnien och Bosnien och Hercegovina
- Likheter mellan Bosnien och Bosnien och Hercegovina
Jämförelse mellan Bosnien och Bosnien och Hercegovina
Bosnien har 69 relationer, medan Bosnien och Hercegovina har 328. Eftersom de har gemensamt 45, är Jaccard index 11.34% = 45 / (69 + 328).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Bosnien och Bosnien och Hercegovina. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
