Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Bysantinsk konst och Kristendom
Bysantinsk konst och Kristendom har 33 saker gemensamt (i Unionpedia): Alexandria, Anatolien, Antiokia, Apostel, Basilika (arkitektur), Församling, Grekland, Gud, Guds moder, Helgon, Humanism, Ikon (religion), Ikonoklasm, Ikonostas, Islam, Italien, Jesus, Judendom, Jungfru Maria, Konstantin den store, Konstantinopel, Kristendom, Kristus, Kyrka, Martyr, Mosaik, Nubien, Ortodoxa kyrkor, Patriark (kyrkligt ämbete), Rom, ..., Romersk-katolska kyrkan, Romerska riket, Symbol. Förläng index (3 mer) »
Alexandria
Alexandria (arabiska الأسكندرية, transkriberat al-Iskandarīyah, grekiska Αλεξάνδρεια, Alexándria) är med sina fem miljoner invånare Egyptens näst största stad, Statliga Turistbyrån Tour egypt och en viktig hamnstad och industristad, LookLex Encyclopaedia men även en betydande turiststad och badort.
Alexandria och Bysantinsk konst · Alexandria och Kristendom ·
Anatolien
Anatolien (turkiska: Anadolu; från grekiska Ανατολή, Anatolē eller Anatolí, 'soluppgång', jämför Orienten) är den halvö i västra Asien som upptar större delen av Turkiet.
Anatolien och Bysantinsk konst · Anatolien och Kristendom ·
Antiokia
Karta över dagens Turkiet med Antiokia utmärkt. Historisk karta över Syrien under korstågen med furstendömet Antiokia utmärkt. Antiokia eller Antiochia (grekiska: Αντιόχεια, Antiocheia), var en forntida stad i norra delen av den romerska provinsen Syria vid floden Orontes, omkring 30 km från Medelhavet.
Antiokia och Bysantinsk konst · Antiokia och Kristendom ·
Apostel
Jesus tvättar apostlarnas fötter, av Giotto di Bondone Apostel är ett ord som vanligen i första hand åsyftar tolv av Jesu lärjungar samt Paulus, och betyder i det sammanhanget Guds utsände.
Apostel och Bysantinsk konst · Apostel och Kristendom ·
Basilika (arkitektur)
bysantinsk basilikal kyrka från 400-talet i nordvästligaste Syrien, nära den turkiska gränsen och den gamla staden Antiokia vid Medelhavet.Detta enligt nederländska Wikipedia::nl:Mushabbak. romansk basilika. Fresk som visar den gamla Peterskyrkan i Rom med dess fem skepp. Basilikan Santa Sabina i Rom 2008. Mittskeppet är högre än de bägge sidoskeppen och ljus släpps in från fönster ovanför mittskeppet. Överst på högväggen i klosterkyrkan i Malmesbury i England ses här ett klerestorium, fönsterraden som släpper in ljus i mittskeppet. Nedanför klerestoriet finns ett rundbågat triforium (ett pelargalleri). En basilika med klerestorium syns här utifrån på Sankt Nikolai kyrka i Stralsund i Nordtyskland. Basilika är i arkitektonisk mening en typ av byggnad som är av halltyp (en salsbyggnad), i form av en stor, ofta monumental samt långsträckt pelarhall delad av kolonnader i flera skepp.
Basilika (arkitektur) och Bysantinsk konst · Basilika (arkitektur) och Kristendom ·
Församling
Gudstjänstfirande församling i Glimåkra kyrka. Jesu död samlades. Sankt Kyrillos och Methodios kyrka i Prag, Tjeckien. En församling är inom kristna samfund en grupp som regelbundet firar gudstjänst och bedriver olika verksamheter tillsammans.
Bysantinsk konst och Församling · Församling och Kristendom ·
Grekland
Grekland (Ελλάδα/Elláda, alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Bysantinsk konst och Grekland · Grekland och Kristendom ·
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Bysantinsk konst och Gud · Gud och Kristendom ·
Guds moder
Guds moder är bland trinitariska kristna en vanlig titel på Jungfru Maria.
Bysantinsk konst och Guds moder · Guds moder och Kristendom ·
Helgon
gloria. Helgon är heliga personer som är föremål för vördnad (douleia), särskilt efter sin död.
Bysantinsk konst och Helgon · Helgon och Kristendom ·
Humanism
Humanism (från italienska umanista → umano, "mänsklig", jämför latin humanus, "mänsklig") är en idéströmning – vanligen andlig eller kulturell – som utgår från en livsåskådning som bygger på den enskilda människans värde och bildningens vikt.
Bysantinsk konst och Humanism · Humanism och Kristendom ·
Ikon (religion)
Kristus Pantokrator. Ikon (av grekiska εἰκών, eikōn: "bild") är en kultbild som föreställer Jesus, Jungfru Maria eller något helgon.
Bysantinsk konst och Ikon (religion) · Ikon (religion) och Kristendom ·
Ikonoklasm
arkivdatum.
Bysantinsk konst och Ikonoklasm · Ikonoklasm och Kristendom ·
Ikonostas
Sankt Savas kyrka i Belgrad, Serbien. Närbild på en ikonostas i Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna i Kubinka, Ryssland.Ikonostas (av grekiska ikon och stasisː "ställande") är en skärmliknande vägg som är täckt med ikoner och som är placerad mellan koret och församlingen inne i östortodoxa och östkatolska kyrkor.
Bysantinsk konst och Ikonostas · Ikonostas och Kristendom ·
Islam
99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.
Bysantinsk konst och Islam · Islam och Kristendom ·
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Bysantinsk konst och Italien · Italien och Kristendom ·
Jesus
Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.
Bysantinsk konst och Jesus · Jesus och Kristendom ·
Judendom
Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanakh) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter.
Bysantinsk konst och Judendom · Judendom och Kristendom ·
Jungfru Maria
ikon. Ärkeängeln Gabriel ger Maria beskedet. Målning av El Greco (1575). Mosaik av Jungru Maria och Jesusbarnet inne i Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna i Kubinka, Ryssland. Persisk miniatyrmålning föreställande Jungfru Maria (Maryam) och Jesusbarnet (Isa). Jungfru Maria (hebreiska: Miriam, arameiska: ܡܪܝܡ (Maryam) och grekiskaː Μαριαμ eller Μαρια), även Jungfrun, Heliga Guds moder och sedan medeltiden även kallad Madonna (Vår Fru), känd i Nya testamentet som en galileisk invånare och mor till Jesus från Nasaret, och det främsta helgonet inom den romersk-katolska- och de ortodoxa kyrkorna.
Bysantinsk konst och Jungfru Maria · Jungfru Maria och Kristendom ·
Konstantin den store
Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.
Bysantinsk konst och Konstantin den store · Konstantin den store och Kristendom ·
Konstantinopel
Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.
Bysantinsk konst och Konstantinopel · Konstantinopel och Kristendom ·
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Bysantinsk konst och Kristendom · Kristendom och Kristendom ·
Kristus
Kristus Allhärskaren (Pantokrator). Den vanligaste framställningen av Kristus inom Ortodoxa kyrkan. Det så kallade Kristusmonogrammet, bestående av de två första bokstäverna i Kristus på grekiska - χριστος. Här flankerat av den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet - Gud (Fadern), enligt trinitarisk teologi likställd med Sonen (Jesus), är den förste och den siste, begynnelsen och ändenUpp. 1:8; 17-18; 21:6. Kristus betyder den smorde, och är en titel som de troende kristna har givit Jesus från Nasaret.
Bysantinsk konst och Kristus · Kristendom och Kristus ·
Kyrka
Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Förbönskatedralen i Moskva, Ryssland som tillhör den ryska gammal-ortodoxa kyrkan. Nödinge kyrka i Nödinge-Nol, Ale kommun. Byggd 1727. Själevads kyrka i Själevad, Ångermanland är en av Sveriges tjugotal åttkantiga kyrkor. 213x213px En kyrka (från grekiskans Κυριάων/Kyriakon, som betyder "det som hör Herren till", underförstått "Herrens hus") eller kyrkobyggnad är en byggnad avsedd för kristna gudstjänster och religiösa studier.
Bysantinsk konst och Kyrka · Kristendom och Kyrka ·
Martyr
målning av Dirk Bouts (1458). Martyr (av grekiska martys, genitiv martyros ’vittne’), blodsvittne eller blodsdop, det vill säga den som med sitt liv fått plikta för sin tro genom martyrdöden.
Bysantinsk konst och Martyr · Kristendom och Martyr ·
Mosaik
Pan och en hamadryad, mosaik påträffad i Pompeji. Tronande Kristus, mosaik i Santa Prassede, Rom (800-talet). Mosaik på husgavel i Malmö. En mosaik är en bildkomposition av olikfärgade små bitar (porslin, sten eller glas) som fästs på ett hårt underlag med murbruk, kitt eller cement så att bitarna bildar ett mönster eller en bild.
Bysantinsk konst och Mosaik · Kristendom och Mosaik ·
Nubien
Karta över dagens Nubien. Nubien är ett landområde kring Nilen i norra Afrika: södra Egypten och norra Sudan.
Bysantinsk konst och Nubien · Kristendom och Nubien ·
Ortodoxa kyrkor
Ortodoxa kyrkor, också kallat Östortodoxa kyrkor eller Bysantinskt ortodoxa kyrkor, officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan, är den näst största kristna kyrkan/inriktningen i världen, med uppemot 225-300 miljoner anhängare.
Bysantinsk konst och Ortodoxa kyrkor · Kristendom och Ortodoxa kyrkor ·
Patriark (kyrkligt ämbete)
Patriark (från grekiskans πατήρ, "fader" och ἀρχή "herradöme, ursprung, makt") är en biskoplig hederstitel (bundet till vissa biskopsstolar) av varierande ställning inom antingen romersk-katolska, östortodoxa eller orientaliskt ortodoxa kyrkorna.
Bysantinsk konst och Patriark (kyrkligt ämbete) · Kristendom och Patriark (kyrkligt ämbete) ·
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Bysantinsk konst och Rom · Kristendom och Rom ·
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Bysantinsk konst och Romersk-katolska kyrkan · Kristendom och Romersk-katolska kyrkan ·
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Bysantinsk konst och Romerska riket · Kristendom och Romerska riket ·
Symbol
Symbol, från grekiska σύμβολον, symbolon - "tecken". En symbol är en representation av en (annan) sak, ett abstrakt begrepp, en idé eller egenskap. Symboler används bland annat inom matematik, kemi och heraldik, och för logotyper, Vissa symboler förändrar betydelse över tid, såsom religiösa symboler som senare anammas inom andra områden. Studiet av symboler och andra tecken kallas semiotik.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Bysantinsk konst och Kristendom
- Vad har gemensamt Bysantinsk konst och Kristendom
- Likheter mellan Bysantinsk konst och Kristendom
Jämförelse mellan Bysantinsk konst och Kristendom
Bysantinsk konst har 146 relationer, medan Kristendom har 715. Eftersom de har gemensamt 33, är Jaccard index 3.83% = 33 / (146 + 715).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Bysantinsk konst och Kristendom. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
