Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Carl Gustaf Rehnskiöld och Dragon (soldat)

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Carl Gustaf Rehnskiöld och Dragon (soldat)

Carl Gustaf Rehnskiöld vs. Dragon (soldat)

Carl Gustaf Rehnskiöld (skrev sig Rehnschiöldt), född 6 augusti 1651 i Stralsund, död 29 januari 1722 i Läggesta gästgivaregård utanför Mariefred, var en svensk greve och militär. Svenska dragoner från olika tider. Från vänster: 1676, 1714, 1802 (Västgöta linjedragonregemente; till häst), 1784 (officer vid Lätta dragonerna av livgardet), 1806 (officer vid Västgöta dragonregemente), 1844 (Livregementets dragonkår; till häst) och 1906. Dragon (av dragon, "drake") var ursprungligen en infanterisoldat som förflyttade sig till häst men stred till fots.

Likheter mellan Carl Gustaf Rehnskiöld och Dragon (soldat)

Carl Gustaf Rehnskiöld och Dragon (soldat) har 10 saker gemensamt (i Unionpedia): Falkon, Fredrik I, Gustav II Adolf, Infanteri, Karl XI, Karl XII, Kavalleri, Livdragonregementet (1700–1721), Musköt, Stora nordiska kriget.

Falkon

Falkon är en typ av artilleripjäser som användes under 1500- och 1600-talet och hade en projektil som vägde ungefär 2 kg, medan den lättare falkonettens projektil vägde ungefär 1 kg, men pjäserna kunde även laddas med druvhagel.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Falkon · Dragon (soldat) och Falkon · Se mer »

Fredrik I

Fredrik I, Friedrich av Hessen, född 17 april enl.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Fredrik I · Dragon (soldat) och Fredrik I · Se mer »

Gustav II Adolf

Gustav II Adolf, född 9 december (enl. g.s.) 1594 på Tre Kronor i Stockholm, död 6 november (enl. g.s.) 1632 i Lützen, var Sveriges kung 1611–1632.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Gustav II Adolf · Dragon (soldat) och Gustav II Adolf · Se mer »

Infanteri

250x250px Västerbottens infanteriregemente, på Gumboda hed cirka 1860. Infanteriet eller, ålderdomligare, fotfolket eller fotsoldat är det truppslag inom en armé som traditionellt strider till fots.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Infanteri · Dragon (soldat) och Infanteri · Se mer »

Karl XI

Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Karl XI · Dragon (soldat) och Karl XI · Se mer »

Karl XII

Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Karl XII · Dragon (soldat) och Karl XII · Se mer »

Kavalleri

Kavalleri eller rytteri är ett beridet truppslag som historiskt använde hästar för förflyttning och strid.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Kavalleri · Dragon (soldat) och Kavalleri · Se mer »

Livdragonregementet (1700–1721)

Livdragonregementet var ett dragonregemente inom svenska armén som verkade i olika former åren 1700–1721.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Livdragonregementet (1700–1721) · Dragon (soldat) och Livdragonregementet (1700–1721) · Se mer »

Musköt

Musköt med ''muskötgaffel''. Bild från 1664. Kopior av modeller av musköter från det trettioåriga kriget avfyras under ett historiskt återskapande. En musköt är ett slätborrat, mynningsladdat handeldvapen som hanteras med båda händerna.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Musköt · Dragon (soldat) och Musköt · Se mer »

Stora nordiska kriget

Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Stora nordiska kriget · Dragon (soldat) och Stora nordiska kriget · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Carl Gustaf Rehnskiöld och Dragon (soldat)

Carl Gustaf Rehnskiöld har 353 relationer, medan Dragon (soldat) har 57. Eftersom de har gemensamt 10, är Jaccard index 2.44% = 10 / (353 + 57).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Carl Gustaf Rehnskiöld och Dragon (soldat). För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »