Centralasien och Iran

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Centralasien och Iran

Centralasien vs. Iran

Centralasien enligt en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare definition (gulbrunt). Det politiska Centralasien. Centralasien är en geografisk region i centrala Asien. Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.

Afghanistan

Afghanistan är ett land i södra Asien.

Afghanistan och Centralasien · Afghanistan och Iran · Se mer »

Armenien

Armenien (Հայաստան, Hajastan), formellt Republiken Armenien (armeniska: Հայաստանի Հանրապետություն, Hajastani Hanrapetutiun), är en republik i södra Kaukasien i Sydvästasien.

Armenien och Centralasien · Armenien och Iran · Se mer »

Asien

Asien är jordens största och mest folkrika världsdel.

Asien och Centralasien · Asien och Iran · Se mer »

Azerbajdzjan

Azerbajdzjan (Azərbaycan), formellt Republiken Azerbajdzjan, alternativt Azerbajdzjanska republiken (Azərbaycan Respublikası), är en republik i sydöstra Kaukasien som geografiskt ligger till största del i Asien men med en liten landremsa i Europa.

Azerbajdzjan och Centralasien · Azerbajdzjan och Iran · Se mer »

Eurasien

Eurasien är den sammanhängande landmassa som utgörs av de två världsdelarna Europa och Asien, som tillsammans har 73 procent av världens befolkning.

Centralasien och Eurasien · Eurasien och Iran · Se mer »

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Centralasien och Europa · Europa och Iran · Se mer »

Indien

Indien (hindi: भारत, Bhārat), officiellt Republiken Indien (hindi: भारत गणराज्य, Bhārat Gaṇarājya), är en förbundsrepublik i södra Asien.

Centralasien och Indien · Indien och Iran · Se mer »

Indoeuropeiska språk

De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).

Centralasien och Indoeuropeiska språk · Indoeuropeiska språk och Iran · Se mer »

Islam

99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.

Centralasien och Islam · Iran och Islam · Se mer »

Kaspiska havet

Karta över Kaspiska havet med omgivande länder, från 1726. Kaspiska havet vid Türkmenbaşy. Oljefält vid Baku. Baku, med Kaspiska havet i bakgrunden. Stenka Razin (Vasilij Surikov) Kaspiska havet eller Kaspiska sjön (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariaye Xazar); azerbajdzjanska: Xəzər dənizi; turkmeniska: Hazar deňzi; kazakiska: Каспий теңізі (Kaspij tenizi) och kurdiska: Deriyaya Xazer), är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km² och en volym på 78 200 km3.

Centralasien och Kaspiska havet · Iran och Kaspiska havet · Se mer »

Kazakstan

Kazakstan, formellt Republiken Kazakstan (kazakiska Қазақстан eller Qazaqstan/Qazaqstan Respyblikasy, uttalat /qɑzɑqˈstɑn/; på ryska Казахстан, uttalat /kəzɐxˈstan/), är ett land i Centralasien med en liten del i östra Europa.

Centralasien och Kazakstan · Iran och Kazakstan · Se mer »

Kina

Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och var fram till 2023 världens folkrikaste land med drygt 1,4 miljarder invånare.

Centralasien och Kina · Iran och Kina · Se mer »

Mongoler

Mongoler är ett folkslag som bor främst i dagens Mongoliet (2,7 miljoner) samt i Inre Mongoliet i Kina (5,8 miljoner).

Centralasien och Mongoler · Iran och Mongoler · Se mer »

Pakistan

Pakistan, formellt Islamiska republiken Pakistan (Islamic Republic of Pakistan; اسلامی ﺟﻤﻬﻭرﻳہ پاکستان), är ett land i Sydasien.

Centralasien och Pakistan · Iran och Pakistan · Se mer »

Persiska

Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Centralasien och Persiska · Iran och Persiska · Se mer »

Ryssland

Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.

Centralasien och Ryssland · Iran och Ryssland · Se mer »

Sovjetunionen

Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.

Centralasien och Sovjetunionen · Iran och Sovjetunionen · Se mer »

Stäpp

Vår på stäppen i västra Kazakstan. Stäpp (av ryskans степь, step), eller grässavann, är en biom vars ekosystem karaktäriseras av gräsmark eller slättland nästan helt utan träd eller större buskar.

Centralasien och Stäpp · Iran och Stäpp · Se mer »

Sydasien

Artikeln behandlar en del av Asien.

Centralasien och Sydasien · Iran och Sydasien · Se mer »

Sydvästasien

Gröna områden är Sydvästasien i de flesta sammanhang. Sydvästasien eller Sydvästra Asien (ofta ihopblandad med Mellanöstern) är den sydvästra regionen av Asien.

Centralasien och Sydvästasien · Iran och Sydvästasien · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Centralasien och Turkmenistan · Iran och Turkmenistan · Se mer »