Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Centralasien

Index Centralasien

Centralasien enligt en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare definition (gulbrunt). Det politiska Centralasien. Centralasien är en geografisk region i centrala Asien.

77 relationer: Afghanistan, Altaj, Amu-Darja, Aralsjön, Armenien, Asien, Azerbajdzjan, Östasien, Östturkestan, Balchasjsjön, Buchara, Buddhism, Endorheisk sjö, Eurasien, Eurasiska nomader, Europa, Geografi, Georgien, Hindukush, Hunner, Husdjur, Ili, Indien, Indiska subkontinenten, Indoeuropeiska språk, Inre Mongoliet, Iran, Islam, Jablonovbergen, Karakorum, Kaspiska havet, Kaukasien, Kazakstan, Kina, Kirgizistan, Mongoler, Mongoliet, Nomader, Nordasien, Ob, Pakistan, Pamir, Persiska, Politik, Region, Ryska, Ryssar, Ryssland, Sajanbergen, Sibirien, ..., Sidenvägen, Slaget vid Talas, Sovjetrepublik, Sovjetunionen, Stäpp, Stora Hinggan, Sydasien, Sydostasien, Sydvästasien, Syr-Darja, Tadzjikiska, Tadzjikistan, Tasjkent, Tianshan, Tibet, Transhimalaya, Turkar, Turkestan, Turkmenistan, Turkspråk, Ukrainare, Ukrainska, Unesco, Uzbekistan, Xinjiang, 1800-talet, 751. Förläng index (27 mer) »

Afghanistan

Afghanistan är ett land i södra Asien.

Ny!!: Centralasien och Afghanistan · Se mer »

Altaj

Karta med nationsgränser. Berget ''Belucha''. Altaj i Kazakstan. Altaj eller Altai (av äldre turkiska Alytau av al, "guld", och tau, "berg") är ett komplex av bergskedjor i Centralasien, på gränsen mellan Ryssland, Mongoliet, Kina och Kazakstan.

Ny!!: Centralasien och Altaj · Se mer »

Amu-Darja

Amu-Darja (persiska: آمودریا, Amu darya (darya betyder flod på dari); uzbekiska: Amudaryo), antikens Oxus, är en flod i Centralasien med källor i Pamir och Hindukush.

Ny!!: Centralasien och Amu-Darja · Se mer »

Aralsjön

Sjöns minskning över tid. satellitfoto 1985 (norr är nedåt). Aralsjön i augusti 2009, med strandlinjen år 1960 inritad som jämförelse. Aral i Kazakstan (2003). Övergivna fartyg i Aral i Kazakstan (2006). Aralsjön (Аральское море, Araljskoje more, "Aral-havet", från kazakiskans Арал теңізі/Aral tengisi - sjön med öarna) var en endorheisk saltsjö på Turanlåglandet i Centralasien.

Ny!!: Centralasien och Aralsjön · Se mer »

Armenien

Armenien (Հայաստան, Hajastan), formellt Republiken Armenien (armeniska: Հայաստանի Հանրապետություն, Hajastani Hanrapetutiun), är en republik i södra Kaukasien i Sydvästasien.

Ny!!: Centralasien och Armenien · Se mer »

Asien

Asien är jordens största och mest folkrika världsdel.

Ny!!: Centralasien och Asien · Se mer »

Azerbajdzjan

Azerbajdzjan (Azərbaycan), formellt Republiken Azerbajdzjan, alternativt Azerbajdzjanska republiken (Azərbaycan Respublikası), är en republik i sydöstra Kaukasien som geografiskt ligger till största del i Asien men med en liten landremsa i Europa.

Ny!!: Centralasien och Azerbajdzjan · Se mer »

Östasien

Östasien Östasien eller Ostasien, de östra delarna av Asien, brukar anses bestå av åtminstone staterna Kina, Japan, Sydkorea och Nordkorea.

Ny!!: Centralasien och Östasien · Se mer »

Östturkestan

Östturkestan (uighuriska: Sherqiy Türkistan) var två stater i Centralasien som existerade åren 1932-1934 respektive 1944-1949 och gränsade till Kina, Mongoliet, Ryssland, Afghanistan, Pakistan och Indien.

Ny!!: Centralasien och Östturkestan · Se mer »

Balchasjsjön

Balchasjsjön (kazakiska: Балқаш көлi, Balqasj köli; ryska: озеро Балхаш) är en endorheisk sjö (saknar utlopp) i Kazakstan med tillflöde från floden Ili.

Ny!!: Centralasien och Balchasjsjön · Se mer »

Buchara

Nadir Divanbegi Buchara (även Bukhara; Бухоро på tadzjikiska, Buxoro på uzbekiska; بُخارا på persiska; Бухара på ryska) är en stad vid floden Zeravsjan i södra Uzbekistan med 247 661 invånare (januari 2005).

Ny!!: Centralasien och Buchara · Se mer »

Buddhism

Buddhism är en religion baserad på den undervisning och den lära som tillskrivs Siddharta Gautama Buddha.

Ny!!: Centralasien och Buddhism · Se mer »

Endorheisk sjö

En endorheisk sjö är en insjö som saknar naturliga utlopp.

Ny!!: Centralasien och Endorheisk sjö · Se mer »

Eurasien

Eurasien är den sammanhängande landmassa som utgörs av de två världsdelarna Europa och Asien, som tillsammans har 73 procent av världens befolkning.

Ny!!: Centralasien och Eurasien · Se mer »

Eurasiska nomader

Den eurasiska stäppen (i ljusblått), med halvöken i söder eller sydöst, hemvist för de eurasiska nomaderna. Eurasiska nomader eller ryttarfolk är lösa benämningar för beridna nomadiska folk, som genom historien bott på den eurasiska stäppen mellan Östeuropa och Centralasien.

Ny!!: Centralasien och Eurasiska nomader · Se mer »

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Ny!!: Centralasien och Europa · Se mer »

Geografi

Världskarta Geografi är den vetenskap som beskriver hur jordytan ser ut, förklarar varför den ser ut som den gör och sätter detta i relation till hur mänsklig aktivitet påverkar och påverkas av jorden.

Ny!!: Centralasien och Geografi · Se mer »

Georgien

Georgien (Sakartvelo) är en republik på gränsen mellan Europa och Asien. Georgien utropade sin självständighet från Sovjetunionen den 9 april 1991 och är medlemsland i Förenta nationerna (sedan 1992), Europarådet (sedan 1999), Eurocontrol (sedan 2012), och arbetar för närvarande för att bli fullvärdig medlem i EU och militäralliansen Nato. Georgien gränsar i väst till Svarta havet, i norr och nordost till Ryssland, i söder till Turkiet och Armenien, och i sydöst till Azerbajdzjan. Huvudstad är Tbilisi. I Georgien finns två utbrytarrepubliker: Abchazien och Sydossetien. Georgien anser att de två områdena är ockuperade av Ryssland.

Ny!!: Centralasien och Georgien · Se mer »

Hindukush

Hindukush (هندوکُش) är en bergskedja i Centralasien, väster om Himalaya.

Ny!!: Centralasien och Hindukush · Se mer »

Hunner

Hunnernas rike sträckte sig år 450 från Centralasiens stäpper i öster till nuvarande Tyskland i väster, från Östersjön i norr till Svarta havet i söder. Hunnerna var en centralasiatisk befolkningsgrupp som ingick i de eurasiska nomaderna.

Ny!!: Centralasien och Hunner · Se mer »

Husdjur

Husdjur är de djur som människan tagit under sin vård och skötsel och som regelbundet fortplantar sig i tamt tillstånd och låter underkasta sig en med konst ledd förädling.

Ny!!: Centralasien och Husdjur · Se mer »

Ili

Ili är en autonom prefektur i provinsen Xinjiang i Kina.

Ny!!: Centralasien och Ili · Se mer »

Indien

Indien (hindi: भारत, Bhārat), officiellt Republiken Indien (hindi: भारत गणराज्य, Bhārat Gaṇarājya), är en förbundsrepublik i södra Asien.

Ny!!: Centralasien och Indien · Se mer »

Indiska subkontinenten

Indiska halvön Den indiska subkontinenten (även Indiska halvön eller Främre Indien) är den landmassa som ligger mellan Arabiska havet och Bengaliska viken.

Ny!!: Centralasien och Indiska subkontinenten · Se mer »

Indoeuropeiska språk

De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).

Ny!!: Centralasien och Indoeuropeiska språk · Se mer »

Inre Mongoliet

Inre Mongoliet är en mongolisk autonom region i norra delen av Kina med en befolkning på 24,7 miljoner och en yta på 1,17 miljoner km².

Ny!!: Centralasien och Inre Mongoliet · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.

Ny!!: Centralasien och Iran · Se mer »

Islam

99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.

Ny!!: Centralasien och Islam · Se mer »

Jablonovbergen

Jablonovbergens läge Jablonovbergen (Jablonoi chrebet eller Jablonovyj chrebet) är en bergskedja som ingår i den naturgeorafiska regionen Sydsibiriska bergen i Ryssland.

Ny!!: Centralasien och Jablonovbergen · Se mer »

Karakorum

En av flera sköldpaddsstatyer i det gamla Karakorum. Karakorum (med flera stavningsvarianter) var under en period huvudorten i Mongolväldet, belägen i Harhorin vid floden Orchon i det nordöstra hörnet av provinsen Övörchangaj i nuvarande Mongoliet, sydväst om Ulan Bator, och nära den nutida staden Charchorin.

Ny!!: Centralasien och Karakorum · Se mer »

Kaspiska havet

Karta över Kaspiska havet med omgivande länder, från 1726. Kaspiska havet vid Türkmenbaşy. Oljefält vid Baku. Baku, med Kaspiska havet i bakgrunden. Stenka Razin (Vasilij Surikov) Kaspiska havet eller Kaspiska sjön (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariaye Xazar); azerbajdzjanska: Xəzər dənizi; turkmeniska: Hazar deňzi; kazakiska: Каспий теңізі (Kaspij tenizi) och kurdiska: Deriyaya Xazer), är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km² och en volym på 78 200 km3.

Ny!!: Centralasien och Kaspiska havet · Se mer »

Kaukasien

Kaukasien är ett mycket bergigt område Kaukasien är ett geopolitiskt område på gränsen mellan Europa och Asien.

Ny!!: Centralasien och Kaukasien · Se mer »

Kazakstan

Kazakstan, formellt Republiken Kazakstan (kazakiska Қазақстан eller Qazaqstan/Qazaqstan Respyblikasy, uttalat /qɑzɑqˈstɑn/; på ryska Казахстан, uttalat /kəzɐxˈstan/), är ett land i Centralasien med en liten del i östra Europa.

Ny!!: Centralasien och Kazakstan · Se mer »

Kina

Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och var fram till 2023 världens folkrikaste land med drygt 1,4 miljarder invånare.

Ny!!: Centralasien och Kina · Se mer »

Kirgizistan

Kirgizistan (kirgiziska: Кыргызстан, Kyrgyzstan; ryska: Киргизия, Kirgizija och Кыргызстан, Kyrgyzstan), officiellt Republiken Kirgizistan, är ett land i Centralasien. Det kustlösa och kuperade landet gränsar till Kazakstan, Kina, Tadzjikistan och Uzbekistan. Huvudstad är Bisjkek. Området införlivades med Kejsardömet Ryssland 1867 och kom sedan att vara en delrepublik i Sovjetunionen fram till självständigheten 1991. Under 1990-talet var landet relativt demokratiskt och stabilt, men tilltagande korruption ledde till den oblodiga Tulpanrevolutionen 2005. Sedan dess har den demokratiska situationen i landet försämrats och oppositionen förtryckts. Sedan den världsomspännande finanskrisen 2008 har mycket av de pengar som skickades hem av kirgiser som arbetat i Ryssland sinat och fattigdomen brett ut sig.

Ny!!: Centralasien och Kirgizistan · Se mer »

Mongoler

Mongoler är ett folkslag som bor främst i dagens Mongoliet (2,7 miljoner) samt i Inre Mongoliet i Kina (5,8 miljoner).

Ny!!: Centralasien och Mongoler · Se mer »

Mongoliet

Mongoliet (mongoliska: Монгол улс) är en stat belägen i det inre av Asien, mellan Ryssland i norr och Kina i söder.

Ny!!: Centralasien och Mongoliet · Se mer »

Nomader

Nomader i Tibet. Nomader är de folkgrupper vars samhällsorganisation och försörjningsmönster är förbundna med ett icke bofast levnadssätt.

Ny!!: Centralasien och Nomader · Se mer »

Nordasien

Sydöstra Asien Nordasien eller Norra Asien definieras ibland som en underregion till Asien bestående av Rysslands asiatiska del.

Ny!!: Centralasien och Nordasien · Se mer »

Ob

Ob (Обь) är en flod i västra Sibirien i Ryssland.

Ny!!: Centralasien och Ob · Se mer »

Pakistan

Pakistan, formellt Islamiska republiken Pakistan (Islamic Republic of Pakistan; اسلامی ﺟﻤﻬﻭرﻳہ پاکستان), är ett land i Sydasien.

Ny!!: Centralasien och Pakistan · Se mer »

Pamir

Pik Ismoil Somoni, 7 495 m ö h Pamir ("Världens tak") (persiska: پامیر) är ett 120 000 km² stort bergslandskap i Centralasien beläget mellan Hindukush, Karakorum och Tian Shan.

Ny!!: Centralasien och Pamir · Se mer »

Persiska

Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Centralasien och Persiska · Se mer »

Politik

Politik (från grekiska: πόλις) betyder ursprungligen 'statskonst', och avser som regel alla de åtgärder och handlingar som hör till det allmänna livet (kommuner, stater, mellanstater), och inrymmer allt från diskussioner om offentliga angelägenheter till statlig verksamhet och organisation.

Ny!!: Centralasien och Politik · Se mer »

Region

FN:s geografiska subregioner. En region, från latinets regio, är ett geografiskt område.

Ny!!: Centralasien och Region · Se mer »

Ryska

Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.

Ny!!: Centralasien och Ryska · Se mer »

Ryssar

Ryssar (russkiye) är ett östslaviskt folk som har ryska som modersmål.

Ny!!: Centralasien och Ryssar · Se mer »

Ryssland

Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.

Ny!!: Centralasien och Ryssland · Se mer »

Sajanbergen

Vy över den högsta toppen, Munku-Sardyk. Karta över Sajanbergen. Sajanbergen (även: Sajanska bergen; Саяны, Sajany; Соёны нуруу, Soyonï nurû) är en bergskedja i södra Sibirien, Ryssland och norra Mongoliet.

Ny!!: Centralasien och Sajanbergen · Se mer »

Sibirien

Sibirien (ryska: Сибирь, Sibirʹ) är ett vidsträckt geografiskt område som utgör större delen av norra Asien.

Ny!!: Centralasien och Sibirien · Se mer »

Sidenvägen

Sidenvägen var under medeltiden ett nätverk av handelsvägar mellan Europa och Kina genom Centralasien.

Ny!!: Centralasien och Sidenvägen · Se mer »

Slaget vid Talas

Karta över Tangdynastin ca år 700 e.Kr. Kärnterritorierna förbinds med de erövrade västliga områdena genom den smala Hexikorridoren Slaget vid Talas (怛羅斯會戰, dáluósī huìzhàn; معركة نهر طلاس, maerakat nahr talas) var ett stort fältslag år 751 mellan det arabiska Abbasidkalifatet och den kinesiska Tangdynastin under Gao Xianzhi för kontrollen över Centralasien och speciellt handelsvägarna mellan öst och väst.

Ny!!: Centralasien och Slaget vid Talas · Se mer »

Sovjetrepublik

Sovjetrepublik (även rådsrepublik) syftar oftast på en republik som ingick som delstat i Sovjetunionen (1922–91).

Ny!!: Centralasien och Sovjetrepublik · Se mer »

Sovjetunionen

Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.

Ny!!: Centralasien och Sovjetunionen · Se mer »

Stäpp

Vår på stäppen i västra Kazakstan. Stäpp (av ryskans степь, step), eller grässavann, är en biom vars ekosystem karaktäriseras av gräsmark eller slättland nästan helt utan träd eller större buskar.

Ny!!: Centralasien och Stäpp · Se mer »

Stora Hinggan

Stora Hinggan är en vulkanisk bergskedja i nordöstra Kina som är cirka 1200 km från norr till söder.

Ny!!: Centralasien och Stora Hinggan · Se mer »

Sydasien

Artikeln behandlar en del av Asien.

Ny!!: Centralasien och Sydasien · Se mer »

Sydostasien

Sydostasien. Sydostasien är en region i den sydöstra delen av Asien.

Ny!!: Centralasien och Sydostasien · Se mer »

Sydvästasien

Gröna områden är Sydvästasien i de flesta sammanhang. Sydvästasien eller Sydvästra Asien (ofta ihopblandad med Mellanöstern) är den sydvästra regionen av Asien.

Ny!!: Centralasien och Sydvästasien · Se mer »

Syr-Darja

Qyzylorda i Kazakstan. Syr-Darja (uzbekiska: Sirdaryo; tadzjikiska: Сирдарё, Sirdarjo; kazakiska: Сырдария, Syrdarija; persiska: سیردریا, Sir darya (darya är dari för flod)), antikens Jaxartes (grekiska: ὁ Ιαξάρτης), är en 2 212 kilometer lång flod i Centralasien.

Ny!!: Centralasien och Syr-Darja · Se mer »

Tadzjikiska

Tadzjikiska eller galacha är ett språk, alternativt persisk dialekt, som tillhör den iranska språkgruppen bland de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Centralasien och Tadzjikiska · Se mer »

Tadzjikistan

Karta över Tadzjikistan Försäljning av torkad frukt och nötter på en marknad i Tadzjikistan Tadzjikistan, (tadzjikiska: Тоҷикистон, Todzjikiston uttal), formellt Republiken Tadzjikistan, är en stat i Centralasien som gränsar till Afghanistan i söder, Uzbekistan i väster, Kirgizistan i norr och Kina i öster. Dess huvudstad och största stad är Dusjanbe. Tadzjikistan är medlem i Förenta nationerna, Oberoende staters samvälde, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Islamiska konferensorganisationen och Shanghai Co-operation Organisation.

Ny!!: Centralasien och Tadzjikistan · Se mer »

Tasjkent

Tasjkent är huvudstaden i Uzbekistan.

Ny!!: Centralasien och Tasjkent · Se mer »

Tianshan

Tianshan, Tian Shan eller Tien Shan (på kirgiziska Тянь-шаня, Tian-sjanja; kinesiska: 天山, Tiānshān; uiguriska: تهڭرىتاغ, Tangri Tagh), är ett stort bergsområde väster om Takla Makanöknen i Centralasien i gränsområdet mellan Kazakstan, Kirgizistan och den autonoma regionen Xinjiang i Kina.

Ny!!: Centralasien och Tianshan · Se mer »

Tibet

Tibet (tibetanska: བོད་, Phö) är en region och historisk stat i Centralasien.

Ny!!: Centralasien och Tibet · Se mer »

Transhimalaya

Transhimalaya ("bortom Himalaya") var den svenske upptäcktsresanden Sven Hedins namn på bergskedjan norr om Himalaya, där Tibet ligger.

Ny!!: Centralasien och Transhimalaya · Se mer »

Turkar

Turkar (Türkler) är officiellt en etnisk grupp av den oghuziska gruppen av turkfolken, i majoritet talande turkiska.

Ny!!: Centralasien och Turkar · Se mer »

Turkestan

Turkestan är en historisk benämning på en region i Centralasien som till stor del bebos av turkfolk.

Ny!!: Centralasien och Turkestan · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Ny!!: Centralasien och Turkmenistan · Se mer »

Turkspråk

Autonoma områden med ett officiellt turkspråk Turkspråk är en språkfamilj som talas totalt av cirka 150 miljoner människor.

Ny!!: Centralasien och Turkspråk · Se mer »

Ukrainare

Ukrainska flickor som bär vysjyvanka. Ukrainare i Ryska SFSR, 1926. Ukrainare (українці, ukraintsi), historiskt kallade rutener och ''lillryssar''(Kejsardömet Ryssland), är en östslavisk etnisk grupp om 37–45 miljoner människor.

Ny!!: Centralasien och Ukrainare · Se mer »

Ukrainska

Ukrainska (украї́нська мо́ва, ukrajínska móva) är ett östslaviskt språk.

Ny!!: Centralasien och Ukrainska · Se mer »

Unesco

Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, som brukar förkortas Unesco (av det engelska namnet United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) bildades 1945 och är ett av Förenta nationernas 15 fackorgan.

Ny!!: Centralasien och Unesco · Se mer »

Uzbekistan

Engelskspråkig karta över Uzbekistan. Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston), formellt Republiken Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston Respublikasi), är en kustlös stat i Centralasien som gränsar till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan.

Ny!!: Centralasien och Uzbekistan · Se mer »

Xinjiang

, med äldre transkribering Sinkiang, stundom Östturkestan, officiellt Uiguriska autonoma regionen Xinjiang är en autonom region i nordvästra Kina.

Ny!!: Centralasien och Xinjiang · Se mer »

1800-talet

'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.

Ny!!: Centralasien och 1800-talet · Se mer »

751

751 (DCCLI) var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Centralasien och 751 · Se mer »

Omdirigerar här:

Central-Asien, Centralasiatisk, Centralasiatiska.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »