Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Dareios I och Persiska krigen
Dareios I och Persiska krigen har 51 saker gemensamt (i Unionpedia): Aischylos, Akemeniderna, Antikens Grekland, Artafernes, Artaxerxes II, Assyrien, Aten, Athos, Babylonien, Bosporen, Byzantion, Cypern, Datis, Donau, Egeiska havet, Egypten, Eretria, Greker, Herodotos, Jonien, Joniska upproret, Kambyses II, Kyrene, Kyros II, Lydien, Makedonien (historisk region), Marathon, Mardonios, Mary Boyce, Medien, ..., Memfis, Miletos, Miltiades den yngre, Nilen, Partien, Perser, Persiska riket, Pierre Briant, Romerska riket, Samos, Sardes, Sasaniderna, Satrap, Sigill, Slaget vid Marathon, Susa, Svarta havet, Thrakien, Xenofon, Xerxes I, 540-talet f.Kr.. Förläng index (21 mer) »
Aischylos
Aischylos, född 525 f.Kr. i Eleusis, död 456 f.Kr. i Gela på Sicilien, var en betydande grekisk dramatiker (tragöd) i Aten.
Aischylos och Dareios I · Aischylos och Persiska krigen ·
Akemeniderna
Akemeniderna (fornpersiska: Hakhāmanishiya) var en persisk dynasti.
Akemeniderna och Dareios I · Akemeniderna och Persiska krigen ·
Antikens Grekland
Akropolis i Aten är en av de mest representativa symbolerna för det antika Greklands kultur och sofistikerade samhälle. Templet är ägnat åt gudinnan Athena. Antikens Grekland eller Antikens Hellas är en samlande benämning på den kultur i östra medelhavsområdet som hade sin storhetstid under antiken från 700-talet f.Kr.
Antikens Grekland och Dareios I · Antikens Grekland och Persiska krigen ·
Artafernes
Artafernes eller Artafrenes, var bror till Dareios I av Persien och satrap över Sardis.
Artafernes och Dareios I · Artafernes och Persiska krigen ·
Artaxerxes II
Artaxerxes II:s grav i Persepolis Artaxerxes II, av grekerna kallad Μνήμων (Mnemon, "Den minnesgode"), var kung över det Persiska riket från år 404 f.Kr.
Artaxerxes II och Dareios I · Artaxerxes II och Persiska krigen ·
Assyrien
Assyrien var ett forntida rike och ett imperium med centrum vid floden Tigris i Mesopotamien i det nuvarande norra Irak.
Assyrien och Dareios I · Assyrien och Persiska krigen ·
Aten
Aten, även Athen, (uttal /aˈteːn/; grekisk stavning Αθήνα, Athína) är huvudstaden i Grekland.
Aten och Dareios I · Aten och Persiska krigen ·
Athos
Athos (grekiska: Άγιο Ὄρος Agio Oros, (Det) Heliga Berget) är ett berg och en halvö belägen i norra Grekland.
Athos och Dareios I · Athos och Persiska krigen ·
Babylonien
Babylonien var ett forntida semitiskt rike vars centrum låg vid floden Eufrat och Tigris i södra Mesopotamien i det nuvarande södra Irak.
Babylonien och Dareios I · Babylonien och Persiska krigen ·
Bosporen
Första bosporenbron. Bosporen markerad i rött, mellan Svarta havet och Marmarasjön. Bosporen. Bosporen (från grekiskans Βόσπορος, Bósporos, "boskapsvadstället", turkiska İstanbul Boğazı, "Istanbulsundet" eller Boğaziçi) är ett sund i Turkiet som, tillsammans med Marmarasjön och Dardanellerna, skiljer europeiska Balkan och asiatiska Anatolien från varandra och utgör Svarta havets förbindelse med Medelhavet.
Bosporen och Dareios I · Bosporen och Persiska krigen ·
Byzantion
Byzantion (grekiska: Βυζάντιον), på svenska ofta Bysans, var en grekisk stad vid det sydliga inloppet till Bosporen.
Byzantion och Dareios I · Byzantion och Persiska krigen ·
Cypern
Cypern (Κύπρος, Kýpros; Kıbrıs), formellt Republiken Cypern (Κυπριακή Δημοκρατία, Kypriakī́ Dīmokratía; Kıbrıs Cumhuriyeti), är en östat i östra Medelhavet, öster om Grekland, söder om Turkiet, väster om Syrien och norr om Egypten.
Cypern och Dareios I · Cypern och Persiska krigen ·
Datis
Datis eller Datos var en medisk amiral som tjänade perserna under Dareios I. Han är mest känd för att ha delat befälet med Artafernes under de persiska krigens första fälttåg.
Dareios I och Datis · Datis och Persiska krigen ·
Donau
Vy över Ulm, uppifrån tornet i Ulmer Münster. Vy över där Donau svänger vid Visegrád, ett populärt turistmål. Donau vid Budapest. Sava flyter ihop med Donau i Belgrad. Satellitbild över Donaudeltats norra del. Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på kroatiska Dunav, på bulgariska och serbiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer.
Dareios I och Donau · Donau och Persiska krigen ·
Egeiska havet
Satellitfoto över Egeiska havet. Fransk topografisk karta över Egeiska havet. Egeiska havet (grekiska: Αιγαίον Πέλαγος, Aigaíon Pélagos; turkiska: Ege Denizi) är den del av Medelhavet som ligger mellan grekiska halvön och Anatoliens västkust.
Dareios I och Egeiska havet · Egeiska havet och Persiska krigen ·
Egypten
Egypten (مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: Kīmi; fornegyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten (جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet.
Dareios I och Egypten · Egypten och Persiska krigen ·
Eretria
Eretrias läge Eretria (grekiska: Ερέτρια) var en stad i Antikens Grekland på ön Euboias västkust (nuvarande Évvoia eller Évia), vid Attikas kust vid den smala Euboiska viken.
Dareios I och Eretria · Eretria och Persiska krigen ·
Greker
Greker (Έλληνες) är en nation och en etnisk grupp som befolkat Grekland och området kring Egeiska havet i över 4000 år.
Dareios I och Greker · Greker och Persiska krigen ·
Herodotos
Herodotos, född 484 f.Kr. i Halikarnassos (dagens Bodrum) i Mindre Asien (nuvarande Turkiet), död 425 f.Kr. i en grekisk koloni i Kalabrien, i den sydvästra delen av Apenninska halvön (dagens Italien) vid cirka 60 års ålder, var en grekisk historiker som tillhörde kretsen runt Perikles i Aten.
Dareios I och Herodotos · Herodotos och Persiska krigen ·
Jonien
Lägeskarta Detaljerad karta Jonien (grekiska: Ἰωνία eller Ἰωνίη) var ett område i antikens Grekland, beläget vid medelhavskusten i Mindre Asien (nuvarande Turkiet).
Dareios I och Jonien · Jonien och Persiska krigen ·
Joniska upproret
Joniska upproren utlöstes genom handlingar av Aristagoras, tyrann över den joniska staden Miletos i slutet av 500- och början av 400-talet f.Kr.
Dareios I och Joniska upproret · Joniska upproret och Persiska krigen ·
Kambyses II
Kambyses betvingar farao Psammetikus III.Bild från ett persiskt sigill, 500-talet f.Kr. Kambyses II (persiska Kabuija), död 522 f.Kr., var en storkonung i Persien mellan 529 och 522 f.Kr.
Dareios I och Kambyses II · Kambyses II och Persiska krigen ·
Kyrene
Ruinerna av Apollontemplet i Kyrene. Kyrene eller Cyrene var en forntida stad i Nordafrika i nuvarande Libyen.
Dareios I och Kyrene · Kyrene och Persiska krigen ·
Kyros II
Kyros II, kallad den store (fornpersiska: Τνρ, Kūruš, modern persiska: کورش بزرگ, Kourosh-e Bozorg, latiniserat Cyrus), född oklart årtal kring 580 f.Kr i Anshan, i dagens södra Iran, död i juli 530 f.Kr. i Sogdien, var den förste av de persiska storkungarna och grundare av Persiska riket under akemeniderdynastin.
Dareios I och Kyros II · Kyros II och Persiska krigen ·
Lydien
Karta över det ursprungliga Lydien. Lydien när det var som störst. Lydien, i äldre tider även kallat Meonien, var i antiken namnet på ett vidsträckt landskap i västra delen av Mindre Asien.
Dareios I och Lydien · Lydien och Persiska krigen ·
Makedonien (historisk region)
Makedonien (grekiska: Μακεδονία) är det hos Herodotos först förekommande, Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, 17.
Dareios I och Makedonien (historisk region) · Makedonien (historisk region) och Persiska krigen ·
Marathon
Slättlandet vid Marathon Marathon (modern grekiska: Μαραθώνας, antik grekiska: Μαραθών) är en stad i kommunen Dimos Marathon i regionen Attika i Grekland.
Dareios I och Marathon · Marathon och Persiska krigen ·
Mardonios
Mardonios (död 479 f.Kr.) var persisk befälhavare under de persiska krigen mot Grekland under 400-talet f.Kr. Han var son till Gobryas och svärson till den persiske kungen Dareios I, vars dotter Artozostra han gifte sig med.
Dareios I och Mardonios · Mardonios och Persiska krigen ·
Mary Boyce
Mary Boyce, född 2 augusti 1920 i Darjeeling i Västbengalen, död 4 april 2006, var en brittisk religionsvetare och världens ledande autkoritet på zoroastrismen.
Dareios I och Mary Boyce · Mary Boyce och Persiska krigen ·
Medien
Medien (fornpersiska: Mada; i Bibeln Madai; latin: Media) var under forntiden ett område som låg i nuvarande nordvästra Iran.
Dareios I och Medien · Medien och Persiska krigen ·
Memfis
Hieroglyfer i Memphis med en staty av Ramses II i bakgrunden. Det historiska området Memfis eller Memphis (fornegyptiska Men-nefer) är en arkeologisk plats i Egypten längs med Nilens västra strand, ungefär 19 kilometer söder om centrala Kairo i guvernementet (provins) Al-Jizah nära orten Saqqara.
Dareios I och Memfis · Memfis och Persiska krigen ·
Miletos
Miletos läge i Mindre Asien Miletos (grekiska Μίλητος, latin Miletus) var en grekisk forntida stad i det antika landskapet Karien på Mindre Asiens västra medelhavskust, där floden Meandros rinner ut i Egeiska havet (i den nuvarande provinsen Aydın i Turkiet).
Dareios I och Miletos · Miletos och Persiska krigen ·
Miltiades den yngre
Miltiades den yngre (cirka 550-489 f.Kr.) var styvbrorson till Miltiades d.ä. Han gjorde sig själv till tyrann över de grekiska kolonierna i thrakiska Chersonesos omkring 516 f.Kr., då han med våld tog makten från sina rivaler och lät fängsla dem.
Dareios I och Miltiades den yngre · Miltiades den yngre och Persiska krigen ·
Nilen
Nilen (av grekiska: Νειλος Neilos, på arabiska: النيل an-nīl) är en flod i östra Afrika.
Dareios I och Nilen · Nilen och Persiska krigen ·
Partien
Partien (persiska: اشکانیان, Ashkâniân; grekiska: Παρθία; latin: Parthia) var i forntiden namnet på ett land, som ungefär motsvarade persiska provinsen Khorasan, sålunda öster om Medien och sydöst om Kaspiska havet, skilt därifrån av Hyrkaniens fruktbara slätt.
Dareios I och Partien · Partien och Persiska krigen ·
Perser
Perser (även persier eller farser) är en västiransk folkgrupp som utgör majoritetsbefolkningen i Iran (61 % av landets befolkning).
Dareios I och Perser · Perser och Persiska krigen ·
Persiska riket
Det persiska riket är historikernas namn på de akemenidiska, parthiska och sasanidiska dynastiernas välden.
Dareios I och Persiska riket · Persiska krigen och Persiska riket ·
Pierre Briant
Pierre Briant, född 30 september 1940 i Angers, Frankrike, är en fransk iranist, historiker och professor i den akemenidernas historia och kulturhistoria och Alexanders rike vid Collège de France.
Dareios I och Pierre Briant · Persiska krigen och Pierre Briant ·
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Dareios I och Romerska riket · Persiska krigen och Romerska riket ·
Samos
Samos (grekiska: Σάμος) är en grekisk ö i Egeiska havet, tillhörande regionen Nordegeiska öarna.
Dareios I och Samos · Persiska krigen och Samos ·
Sardes
Sardes (även Sardis, grekiska Σάρδεις) var en forntida stad i Mindre Asien i nuvarande västra Turkiet och låg cirka sex mil öster om Smyrna och sex mil sydost om Thyatira.
Dareios I och Sardes · Persiska krigen och Sardes ·
Sasaniderna
Historisk karta över kalifatets utbredning år 750 e.Kr. med Sasanidernas rike utmärkt. Sasaniderna var den sista inhemska dynastin att styra Persien före den arabisk-muslimska invasionen.
Dareios I och Sasaniderna · Persiska krigen och Sasaniderna ·
Satrap
Satrap (fornpersiska: khšaçapavan) var titeln för provinsståthållarna i det forntida Persien.
Dareios I och Satrap · Persiska krigen och Satrap ·
Sigill
Dalarnas äldsta kända sigill (från 1435). Ett sigill, eller insegel, är ett märke som ursprungligen syftade till att intyga äktheten hos ett dokument.
Dareios I och Sigill · Persiska krigen och Sigill ·
Slaget vid Marathon
Slaget vid Marathon var ett slag år 490 f.Kr.
Dareios I och Slaget vid Marathon · Persiska krigen och Slaget vid Marathon ·
Susa
Susa (persiska: شوش) är en forntida stad som var huvudstad i det forntida riket Elam.
Dareios I och Susa · Persiska krigen och Susa ·
Svarta havet
Svarta havet är ett bihav till Medelhavet, beläget mellan sydöstra Europa och Mindre Asien.
Dareios I och Svarta havet · Persiska krigen och Svarta havet ·
Thrakien
Thrakien med moderna statsgränser utsatta Thracia som Romersk provins 125 e.Kr. Thrakien (latin Thracia, grekiska Θρᾴκη, Thrákē, bulgariska Trakija, turkiska Trakya) är en historisk och geografisk region på sydöstra Balkanhalvön mellan Svarta havet, Egeiska havet och Marmarasjön.
Dareios I och Thrakien · Persiska krigen och Thrakien ·
Xenofon
Xenofon (grekiska Ξενοφῶν), född omkring 430 f.Kr. i Aten, död omkring 355 f.Kr., var en grekisk historiker, författare och politiker.
Dareios I och Xenofon · Persiska krigen och Xenofon ·
Xerxes I
Xerxes I, (fornpersiska Khshayārsha, grekiska Ξέρξης Xerxēs, hebreiska Aḥashwerosh), född 519 f.Kr., död 465 f.Kr., var en persisk storkonung som tillhörde den akemenidiska dynastin.
Dareios I och Xerxes I · Persiska krigen och Xerxes I ·
540-talet f.Kr.
Ingen beskrivning.
540-talet f.Kr. och Dareios I · 540-talet f.Kr. och Persiska krigen ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Dareios I och Persiska krigen
- Vad har gemensamt Dareios I och Persiska krigen
- Likheter mellan Dareios I och Persiska krigen
Jämförelse mellan Dareios I och Persiska krigen
Dareios I har 151 relationer, medan Persiska krigen har 206. Eftersom de har gemensamt 51, är Jaccard index 14.29% = 51 / (151 + 206).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Dareios I och Persiska krigen. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
