Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn

Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter

Index Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter

''Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter'' Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter (franska: Déclaration des droits de l'homme et du citoyen), även kallad augustirättigheterna, antogs av Frankrikes nationalförsamling 27 augusti (vissa källor säger 26 augusti) 1789 i samband med Franska revolutionen, som den första deklarationen om mänskliga rättigheter antagen av en stat.

Innehållsförteckning

  1. 19 relationer: Bill of Rights (England), Bill of Rights (USA), Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter, Europakonventionen, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Frankrikes nationalförsamling, Franska, Franska revolutionen, Maktdelningsprincipen, Mänskliga rättigheter, Naturrätt, Olympe de Gouges, Rättssäkerhet, Stat, Unesco, Världsminne, 1789, 1793, 27 augusti.

Bill of Rights (England)

Bill of Rights är i England en lag från 16 december 1689, antagen efter den ärorika revolutionen.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Bill of Rights (England)

Bill of Rights (USA)

George Mason James Madison, USA:s fjärde president. Originaldokumenten finns utställda i National Archives Building i Washington, D.C. Bill of Rights, rättighetsförklaringen, betecknar i USA de första tio tilläggen till landets konstitution och anger bland annat de rättigheter som den enskilda individen har gentemot statsmakterna, såväl den federala som delstatsstyren.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Bill of Rights (USA)

Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter

Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter (franska: Déclaration des droits de la femme et de la citoyenne) skrevs 5 september år 1791 av Marie Gouze under pseudonymenNationalencyklopedin,, besökt 12 december 2009, uppslagsord: Olympe de, Gouges Olympe de Gouges som en protest mot den nya franska författningen som hade antagits 1791 utan att ha gett kvinnor politiska rättigheter i Frankrike.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter

Europakonventionen

Europakonventionen, formellt europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, är Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Europakonventionen

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, officiellt allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, antogs 1948 av FN:s generalförsamling i Palais de Chaillot, Paris.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

Frankrikes nationalförsamling

Nationalförsamlingen (Assemblée nationale) är det franska parlamentets andra kammare och har 577 ledamöter (på franska kända som députés).

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Frankrikes nationalförsamling

Franska

Franska (français) är ett av de romanska språken och räknas som ett världsspråk.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Franska

Franska revolutionen

Franska revolutionen (Révolution française) inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799, Brumairekuppen.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Franska revolutionen

Maktdelningsprincipen

Maktdelningsprincipen, maktfördelningsläran, är en doktrin som innebär att den offentliga makten i en stat konstitutionellt fördelas på olika maktpoler, för att dessa ska uppväga och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Maktdelningsprincipen

Mänskliga rättigheter

Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, antagen av Frankrikes nationalförsamling 1789 De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och övrig internationell rätt, och preciseras i internationella överenskommelser.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Mänskliga rättigheter

Naturrätt

konstitutioner, däribland Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, antagen i Frankrike 1789. Naturrätt (latin: ius naturale, lex naturalis) är ett grundläggande begrepp inom politiska ideologier och filosofi.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Naturrätt

Olympe de Gouges

Olympe de Gouges, ursprungligen Marie Gouze, född 7 maj 1748 i Montauban, död genom avrättning 3 november 1793, var en fransk revolutionär.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Olympe de Gouges

Rättssäkerhet

Rättssäkerhet innebär att det finns en rättsordning som ger individen skydd mot övergrepp från samhället och andra individer och kan känna rättstrygghet.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Rättssäkerhet

Stat

Leviathan'', tecknad av Abraham Bosse. I boken målas bilden upp av naturtillståndet, ett tillstånd som mänskligheten skulle vara i om det inte fanns någon stat. Stat (av lat. status, ställning, fast ordning) (äldre benämning på den svenska staten: kronan) är en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett land eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Stat

Unesco

Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, som brukar förkortas Unesco (av det engelska namnet United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) bildades 1945 och är ett av Förenta nationernas 15 fackorgan.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Unesco

Världsminne

Sedan 2003 är Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter upptagen i Unescos register över världsminnen. Stockholms stads äldsta bevarade bygglovsritning som ingår i världsminnet "Stockholms stads byggnadsritningar" avser ett privathus vid Bastugatan.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och Världsminne

1789

1789 (MDCCLXXXIX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och 1789

1793

1793 (MDCCXCIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och 1793

27 augusti

27 augusti är den 239:e dagen på året i den gregorianska kalendern (240:e under skottår).

Se Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter och 27 augusti

Även känd som Deklaration om människans och medborgarens rättigheter, Deklarationen om mänskliga och medborgerliga rättigheter, Franska nationalförsamlingens deklaration om de mänskliga rättigheterna, Förklaring av människans och medborgarens rättigheter, Förklaringen av människans och medborgarens rättigheter, Förklaringen om människans och medborgarens rättigheter.