Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Dvärgplanet och Solsystemet
Dvärgplanet och Solsystemet har 66 saker gemensamt (i Unionpedia): Ariel (måne), Asteroid, Asteroidbältet, Astronomisk enhet, Axellutning, Banlutning, Banresonanta objekt i Kuiperbältet, Callisto, Ceres (dvärgplanet), Charon (måne), Cubewano, Densitet, Dysnomia (måne), E-SDO, Enceladus, Eris (dvärgplanet), Europa (måne), Excentricitet, Ganymedes (måne), Gravitation, Haumea (dvärgplanet), Himlakropp, Hydrostatisk jämvikt, Internationella astronomiska unionen, Io (måne), Jorden, Jupiter, Komet, Kuiperbältet, Makemake (dvärgplanet), ..., Mars (planet), Massa, Masscentrum, Måne, Månen, Merkurius, Michael E. Brown, Miranda (måne), NASA, Nedslagskrater, Neptunus, Oberon (måne), Planet, Planetesimal, Pluto, Plutoid, Saturnus, Scattered disc, Småplanet, Solen, Solsystem, Stenplanet, Titan (måne), Titania, Transneptunskt objekt, Triton (måne), Umbriel, Uranus, Venus, Vulkan, 10 Hygiea, 20000 Varuna, 4 Vesta, 50000 Quaoar, 90377 Sedna, 90482 Orcus. Förläng index (36 mer) »
Ariel (måne)
Ariel är en av Uranus månar.
Ariel (måne) och Dvärgplanet · Ariel (måne) och Solsystemet ·
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Asteroid och Dvärgplanet · Asteroid och Solsystemet ·
Asteroidbältet
Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.
Asteroidbältet och Dvärgplanet · Asteroidbältet och Solsystemet ·
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Astronomisk enhet och Dvärgplanet · Astronomisk enhet och Solsystemet ·
Axellutning
Jorden roterande runt sin lutande rotationsaxel. Axellutning eller oblikvitet kallas den vinkel som en tänkt eller verklig axel har mot en tänkt linje som är vinkelrät mot ett referensplan.
Axellutning och Dvärgplanet · Axellutning och Solsystemet ·
Banlutning
Banlutningen eller inklinationen, betecknat ι, är vinkeln mellan ett objekts omloppsbana och ett referensplan.
Banlutning och Dvärgplanet · Banlutning och Solsystemet ·
Banresonanta objekt i Kuiperbältet
Fördelning av transneptunska objekt. Objekt i resonans är färgade i rött. Med banresonanta objekt menas här objekt som har medelrörelseresonans med Neptunus omloppsbana.
Banresonanta objekt i Kuiperbältet och Dvärgplanet · Banresonanta objekt i Kuiperbältet och Solsystemet ·
Callisto
Callisto är den åttonde av Jupiters kända månar och den näst största, endast något mindre än Merkurius men bara en tredjedel av dess massa.
Callisto och Dvärgplanet · Callisto och Solsystemet ·
Ceres (dvärgplanet)
Ceres (officiell beteckning 1 Ceres, latin Cerēs; symbol) var den första asteroiden som upptäcktes, vilket skedde den 1 januari 1801 av Giuseppe Piazzi.
Ceres (dvärgplanet) och Dvärgplanet · Ceres (dvärgplanet) och Solsystemet ·
Charon (måne)
Bild på Charon tagen 14 juli 2015 på 74 176 km höjd sådan den skulle te sig för det mänskliga ögat. Charon är den största av Plutos fem kända månar.
Charon (måne) och Dvärgplanet · Charon (måne) och Solsystemet ·
Cubewano
En cubewano är ett astronomiskt objekt i Kuiperbältet som kretsar kring solen utanför Neptunus i en bana som har halva storaxeln i storleksordning 40–50 astronomiska enheter och inte är under påverkan av någon av de stora planeternas gravitation.
Cubewano och Dvärgplanet · Cubewano och Solsystemet ·
Densitet
Densitet, volymmassa är (enligt ISO 31) ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet.
Densitet och Dvärgplanet · Densitet och Solsystemet ·
Dysnomia (måne)
Ingen beskrivning.
Dvärgplanet och Dysnomia (måne) · Dysnomia (måne) och Solsystemet ·
E-SDO
En konstnärs bild av Sedna E-SDO en förkortning för: Extended Scattered Disc Object är en del av den övergripande gruppen av Transneptunska objekt.
Dvärgplanet och E-SDO · E-SDO och Solsystemet ·
Enceladus
sydpol. Enceladus (från grekiskans) är en av Saturnus månar.
Dvärgplanet och Enceladus · Enceladus och Solsystemet ·
Eris (dvärgplanet)
Eris (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet upptäckt 5 januari 2005 av Chad Trujillo, David L Rabinowitz och Michael E. Brown med hjälp av foton tagna 21 oktober 2003.
Dvärgplanet och Eris (dvärgplanet) · Eris (dvärgplanet) och Solsystemet ·
Europa (måne)
Europa är Jupiters fjärde största måne.
Dvärgplanet och Europa (måne) · Europa (måne) och Solsystemet ·
Excentricitet
Excentricitet för några kägelsnitt. Excentricitet är inom matematiken ett tal som karaktäriserar ett kägelsnitt.
Dvärgplanet och Excentricitet · Excentricitet och Solsystemet ·
Ganymedes (måne)
Ganymedes är den största av Jupiters många månar och den största månen i hela solsystemet.
Dvärgplanet och Ganymedes (måne) · Ganymedes (måne) och Solsystemet ·
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Dvärgplanet och Gravitation · Gravitation och Solsystemet ·
Haumea (dvärgplanet)
Haumea (symbol), tidigare känd som 2003 EL61 med smeknamnet "Santa", är en dvärgplanet i Kuiperbältet, med ungefär en tredjedel av Plutos massa.
Dvärgplanet och Haumea (dvärgplanet) · Haumea (dvärgplanet) och Solsystemet ·
Himlakropp
En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.
Dvärgplanet och Himlakropp · Himlakropp och Solsystemet ·
Hydrostatisk jämvikt
Hydrostatisk jämvikt, alternativt hydrostatisk balans, uppstår när kompression på grund av tyngdkraften av en gas eller vätska balanseras av en tryckgradient som skapar en tryckkraft i den motsatta riktningen.
Dvärgplanet och Hydrostatisk jämvikt · Hydrostatisk jämvikt och Solsystemet ·
Internationella astronomiska unionen
Möte 2006 Internationella astronomiska unionen (IAU), som grundades 1919, är en sammanslutning av de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.
Dvärgplanet och Internationella astronomiska unionen · Internationella astronomiska unionen och Solsystemet ·
Io (måne)
Io är den tredje största av Jupiters månar.
Dvärgplanet och Io (måne) · Io (måne) och Solsystemet ·
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Dvärgplanet och Jorden · Jorden och Solsystemet ·
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Dvärgplanet och Jupiter · Jupiter och Solsystemet ·
Komet
En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.
Dvärgplanet och Komet · Komet och Solsystemet ·
Kuiperbältet
En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Kuiperbältet eller Edgeworth-Kuiperbältet är ett bälte av en stor mängd små himlakroppar i banor runt solen, som är beläget bortom Neptunus bana och 20 astronomiska enheter utåt.
Dvärgplanet och Kuiperbältet · Kuiperbältet och Solsystemet ·
Makemake (dvärgplanet)
Makemake, officiell beteckning 136472 Makemake (symbol), är den tredje största kända dvärgplaneten i Solsystemet och ett av de två största klassiska kuiperbältsobjekten (cubewanos).
Dvärgplanet och Makemake (dvärgplanet) · Makemake (dvärgplanet) och Solsystemet ·
Mars (planet)
Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.
Dvärgplanet och Mars (planet) · Mars (planet) och Solsystemet ·
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Dvärgplanet och Massa · Massa och Solsystemet ·
Masscentrum
Leksak med lägsta lägesenergi i stående position Inom fysiken och dess tillämpningar är en kropps masscentrum positionen för det med avseende på delarnas massa viktade medelvärdet av beståndsdelarnas positioner.
Dvärgplanet och Masscentrum · Masscentrum och Solsystemet ·
Måne
vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.
Dvärgplanet och Måne · Måne och Solsystemet ·
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Dvärgplanet och Månen · Månen och Solsystemet ·
Merkurius
Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.
Dvärgplanet och Merkurius · Merkurius och Solsystemet ·
Michael E. Brown
Michael E. Brown, född 5 juni 1965 i Huntsville, Alabama, är en amerikansk astronom och professor i astronomi vid California Institute of Technology sedan 2002.
Dvärgplanet och Michael E. Brown · Michael E. Brown och Solsystemet ·
Miranda (måne)
Miranda (även Uranus V) är en av Uranus månar.
Dvärgplanet och Miranda (måne) · Miranda (måne) och Solsystemet ·
NASA
NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.
Dvärgplanet och NASA · NASA och Solsystemet ·
Nedslagskrater
Tycho på månen. En nedslagskrater, även kallad meteoritkrater eller krater, är en fördjupning som bildats på en större himlakropp där en mindre himlakropp har kolliderat med den.
Dvärgplanet och Nedslagskrater · Nedslagskrater och Solsystemet ·
Neptunus
Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.
Dvärgplanet och Neptunus · Neptunus och Solsystemet ·
Oberon (måne)
Oberon är en av Uranus månar.
Dvärgplanet och Oberon (måne) · Oberon (måne) och Solsystemet ·
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Dvärgplanet och Planet · Planet och Solsystemet ·
Planetesimal
En planetesimal är en asteroidliknande himlakropp, en byggsten till planeter.
Dvärgplanet och Planetesimal · Planetesimal och Solsystemet ·
Pluto
Pluto (symbol: eller) är en dvärgplanet av typen plutoid i de yttre delarna av solsystemet.
Dvärgplanet och Pluto · Pluto och Solsystemet ·
Plutoid
Pluto är en plutoid. En plutoid eller isdvärg är en transneptunisk dvärgplanet, det vill säga en dvärgplanet som kretsar kring solen utanför Neptunus bana, i det så kallade kuiperbältet.
Dvärgplanet och Plutoid · Plutoid och Solsystemet ·
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Dvärgplanet och Saturnus · Saturnus och Solsystemet ·
Scattered disc
banresonanta objekt och SDO. 136199 Eris, det mest kända SDO:t. Scattered disc är en avlägsen del av solsystemet som består av mindre isplaneter kända som scattered disc-objekt (SDO).
Dvärgplanet och Scattered disc · Scattered disc och Solsystemet ·
Småplanet
En småplanet eller planetoid (Small Solar System Body (SSSB)) är en mindre himlakropp i bana runt solen men med betydligt mindre dimensioner än de vanliga planeterna.
Dvärgplanet och Småplanet · Småplanet och Solsystemet ·
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Dvärgplanet och Solen · Solen och Solsystemet ·
Solsystem
En konstnärs uppfattning av en protoplanetär skiva Även solen rör sig, när planeten cirkulerar kring den. Ett solsystem eller planetsystem är en eller flera stjärnor (solar) med en eller flera planeter och andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer och månar kring planeter) som kretsar kring denna eller dessa.
Dvärgplanet och Solsystem · Solsystem och Solsystemet ·
Stenplanet
De inre planeterna, Merkurius, Venus, jorden och Mars, skalenligt. En stenplanet, eller en jordlik planet är en planet som har en fast yta i form av en skorpa av sten.
Dvärgplanet och Stenplanet · Solsystemet och Stenplanet ·
Titan (måne)
Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i solsystemet, efter Jupiters måne Ganymedes.
Dvärgplanet och Titan (måne) · Solsystemet och Titan (måne) ·
Titania
Titania är den största av Uranus månar.
Dvärgplanet och Titania · Solsystemet och Titania ·
Transneptunskt objekt
Storleksjämförelse mellan de största transneptunska objekten. Ett transneptunskt objekt (TNO) är en himlakropp i solsystemet, som kretsar kring solen på ett större medelavstånd från den än planeten Neptunus.
Dvärgplanet och Transneptunskt objekt · Solsystemet och Transneptunskt objekt ·
Triton (måne)
Triton (grekiska Τρίτων), eller Neptunus I) är den största av Neptunus månar och den enda kända större månen som har en retrograd omloppsbana. Med 2 707 km i diameter är det den sjunde största månen i solsystemet. På grund av egenskaper som liknar dvärgplaneten Pluto så tror man att Triton är ett objekt infångat från Kuiperbältet; den har den kallaste kända ytan i solsystemet. Triton har en komplex geologisk historia och den tros ha en relativt ung yta. Den upptäcktes av den brittiske astronomen William Lassell den 10 oktober 1846, endast 17 dagar efter att själva planeten Neptunus upptäcktes av den tyske astronomen Johann Gottfried Galle (efter beräkningar av fransmannen Urbain Le Verrier och engelsmannen John Couch Adams, vilka båda studerade oregelbundenheterna i Uranus rörelse och lyckades bestämma banan för en dittills okänd planet).
Dvärgplanet och Triton (måne) · Solsystemet och Triton (måne) ·
Umbriel
Umbriel är en av Uranus månar.
Dvärgplanet och Umbriel · Solsystemet och Umbriel ·
Uranus
Uranus (symbol: ⛢ eller ♅) är den sjunde planeten från solen.
Dvärgplanet och Uranus · Solsystemet och Uranus ·
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Dvärgplanet och Venus · Solsystemet och Venus ·
Vulkan
Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
Dvärgplanet och Vulkan · Solsystemet och Vulkan ·
10 Hygiea
10 Hygiea är en asteroid i Asteroidbältet. Det är den 10:e asteroiden som upptäcktes, och upptäckaren var A. de Gasparis den 12 april, 1849. Denna asteroid tror man tar upp 3 % av all massa i asteroidbältet. 10 Hygiea är den dominerande asteroiden i Hygieagruppen (med ungefär 90 % av massan i hela gruppen). 10 Hygiea är namngiven efter den grekiska gudinnan Hygieia för hälsa, dotter till Asclepius.
10 Hygiea och Dvärgplanet · 10 Hygiea och Solsystemet ·
20000 Varuna
20000 Varuna eller 2000 WR106 är ett objekt i Kuiperbältet.
20000 Varuna och Dvärgplanet · 20000 Varuna och Solsystemet ·
4 Vesta
4 Vesta är den fjärde asteroiden som upptäcktes.
4 Vesta och Dvärgplanet · 4 Vesta och Solsystemet ·
50000 Quaoar
50000 Quaoar eller 2002 LM60 är en dvärgplanet i Kuiperbältet, upptäckt i juni 2002 av Chad Trujillo och Michael E. Brown, men har kunnat spåras på ett fotografi taget redan 25 maj 1954 av Palomarobservatoriet.
50000 Quaoar och Dvärgplanet · 50000 Quaoar och Solsystemet ·
90377 Sedna
Sedna (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet, uppkallad efter inuiternas vattengudinna Sedna.
90377 Sedna och Dvärgplanet · 90377 Sedna och Solsystemet ·
90482 Orcus
90482 Orcus (fick när den upptäcktes den tillfälliga beteckningen 2004 DW) är en dvärgplanet i Kuiperbältet som upptäcktes den 17 februari, 2004 av M. Brown, C. Trujillo, och D. Rabinowitz vid Palomarobservatoriet.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Dvärgplanet och Solsystemet
- Vad har gemensamt Dvärgplanet och Solsystemet
- Likheter mellan Dvärgplanet och Solsystemet
Jämförelse mellan Dvärgplanet och Solsystemet
Dvärgplanet har 122 relationer, medan Solsystemet har 259. Eftersom de har gemensamt 66, är Jaccard index 17.32% = 66 / (122 + 259).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Dvärgplanet och Solsystemet. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
