Innehållsförteckning
115 relationer: Absolut magnitud, Acceleration, Ariel (måne), Asteroid, Asteroidbälte, Asteroidbältet, Astronom, Astronomisk enhet, Atmosfär, Axellutning, Banlutning, Banresonanta objekt i Kuiperbältet, Callisto, Ceres (dvärgplanet), Charon (måne), Cubewano, Dawn (rymdsond), Definition av planet, Densitet, Dione (måne), Dubbelplanet, E-SDO, Empiri, Enceladus, Eris (dvärgplanet), Europa (måne), Excentricitet, Fart, Flykthastighet, Galileiska månar, Ganymedes (måne), Gravitation, Haumea (dvärgplanet), Himlakropp, History (TV-kanal), Hubbleteleskopet, Hydrostatisk jämvikt, Internationella astronomiska unionen, Io (måne), Japetus, Jorden, Jupiter, Kelvin, Komet, Kuiperbältet, Lowell Observatory, Makemake (dvärgplanet), Mars (planet), Massa, Masscentrum, ... Förläng index (65 mer) »
- Dvärgplaneter
- Småplaneter
- Typer av planeter
Absolut magnitud
Absolut magnitud är ett mått på en stjärnas verkliga ljusstyrka oavsett dess avstånd från jorden.
Se Dvärgplanet och Absolut magnitud
Acceleration
Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.
Se Dvärgplanet och Acceleration
Ariel (måne)
Ariel är en av Uranus månar.
Se Dvärgplanet och Ariel (måne)
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Asteroidbälte
Ett asteroidbälte är en samling asteroider, det vill säga himlakroppar som kretsar i en gemensam omloppsbana runt en stjärna, där ingen är tillräckligt dominerande i sin bana för att klassas som planet; se definition av planet.
Se Dvärgplanet och Asteroidbälte
Asteroidbältet
Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.
Se Dvärgplanet och Asteroidbältet
Astronom
En astronom är en forskare i astronomi, studiet av himlakroppar i rymden.
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Se Dvärgplanet och Astronomisk enhet
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
Axellutning
Jorden roterande runt sin lutande rotationsaxel. Axellutning eller oblikvitet kallas den vinkel som en tänkt eller verklig axel har mot en tänkt linje som är vinkelrät mot ett referensplan.
Se Dvärgplanet och Axellutning
Banlutning
Banlutningen eller inklinationen, betecknat ι, är vinkeln mellan ett objekts omloppsbana och ett referensplan.
Banresonanta objekt i Kuiperbältet
Fördelning av transneptunska objekt. Objekt i resonans är färgade i rött. Med banresonanta objekt menas här objekt som har medelrörelseresonans med Neptunus omloppsbana.
Se Dvärgplanet och Banresonanta objekt i Kuiperbältet
Callisto
Callisto är den åttonde av Jupiters kända månar och den näst största, endast något mindre än Merkurius men bara en tredjedel av dess massa.
Ceres (dvärgplanet)
Ceres (officiell beteckning 1 Ceres, latin Cerēs; symbol) var den första asteroiden som upptäcktes, vilket skedde den 1 januari 1801 av Giuseppe Piazzi.
Se Dvärgplanet och Ceres (dvärgplanet)
Charon (måne)
Bild på Charon tagen 14 juli 2015 på 74 176 km höjd sådan den skulle te sig för det mänskliga ögat. Charon är den största av Plutos fem kända månar.
Se Dvärgplanet och Charon (måne)
Cubewano
En cubewano är ett astronomiskt objekt i Kuiperbältet som kretsar kring solen utanför Neptunus i en bana som har halva storaxeln i storleksordning 40–50 astronomiska enheter och inte är under påverkan av någon av de stora planeternas gravitation.
Dawn (rymdsond)
Dawn är en obemannad rymdsond som den 27 september 2007 klockan 13:34, svensk tid, lyfte från Cape Canaveral Air Force Station, Florida i USA.
Se Dvärgplanet och Dawn (rymdsond)
Definition av planet
Definitionen av vad som är en planet har varit ämne för en intensiv debatt inom astronomin.
Se Dvärgplanet och Definition av planet
Densitet
Densitet, volymmassa är (enligt ISO 31) ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet.
Dione (måne)
Dione (grekiska Διώνη) är en av Saturnus månar.
Se Dvärgplanet och Dione (måne)
Dubbelplanet
Två tänkbara planeter i omloppsbana runt samma gravitationscenter (röd färg). Jorden och Månen kallas ibland informellt för dubbelplanet. Begreppet dubbelplanet eller binär planet är en informell term som används för att beskriva en planet med en måne som är tillräckligt stor för att betraktas som en planet.
Se Dvärgplanet och Dubbelplanet
E-SDO
En konstnärs bild av Sedna E-SDO en förkortning för: Extended Scattered Disc Object är en del av den övergripande gruppen av Transneptunska objekt.
Empiri
Empiri (av grekiska ἐμπειρία, erfarenhet) innefattar erfarenheter och sinnesintryck som ligger till grund för upplevelse, tolkning eller slutledning.
Enceladus
sydpol. Enceladus (från grekiskans) är en av Saturnus månar.
Eris (dvärgplanet)
Eris (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet upptäckt 5 januari 2005 av Chad Trujillo, David L Rabinowitz och Michael E. Brown med hjälp av foton tagna 21 oktober 2003.
Se Dvärgplanet och Eris (dvärgplanet)
Europa (måne)
Europa är Jupiters fjärde största måne.
Se Dvärgplanet och Europa (måne)
Excentricitet
Excentricitet för några kägelsnitt. Excentricitet är inom matematiken ett tal som karaktäriserar ett kägelsnitt.
Se Dvärgplanet och Excentricitet
Fart
Svensk trafikskylt för högsta tillåtna hastigheten 90 km/h. Fart anger hur snabbt något förflyttas, alltså avståndsförändring per tidsenhet.
Flykthastighet
Isaac Newtons analys av flykthastighet. Projektilerna A och B faller tillbaka mot jorden medan projektil C uppnår en cirkulär omloppsbana, projektil D en elliptisk och projektil E flyr jordens gravitation. Flykthastigheten är den hastighet som ett föremål som befinner sig på ett visst avstånd från en himlakropp måste ges för att det ska kunna röra sig ifrån himlakroppen utan att dras tillbaka av himlakroppens gravitation.
Se Dvärgplanet och Flykthastighet
Galileiska månar
Ganymedes och Callisto. De galileiska månarna är ett samlingsnamn för Jupiters fyra stora månar Callisto, Ganymedes, Europa och Io, vilka beskrevs av Galileo Galilei i början av 1600-talet under namnet de "Mediceiska stjärnorna".
Se Dvärgplanet och Galileiska månar
Ganymedes (måne)
Ganymedes är den största av Jupiters många månar och den största månen i hela solsystemet.
Se Dvärgplanet och Ganymedes (måne)
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Se Dvärgplanet och Gravitation
Haumea (dvärgplanet)
Haumea (symbol), tidigare känd som 2003 EL61 med smeknamnet "Santa", är en dvärgplanet i Kuiperbältet, med ungefär en tredjedel av Plutos massa.
Se Dvärgplanet och Haumea (dvärgplanet)
Himlakropp
En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.
History (TV-kanal)
History HD (tidigare The History Channel) är en ursprungligen amerikansk TV-kanal som inriktat sig på dokumentärer, reality och underhållning kopplat till historiska händelser, föremål och personer.
Se Dvärgplanet och History (TV-kanal)
Hubbleteleskopet
Hubble:s huvudspegel. Foto: NASA Hubbleteleskopet är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990.
Se Dvärgplanet och Hubbleteleskopet
Hydrostatisk jämvikt
Hydrostatisk jämvikt, alternativt hydrostatisk balans, uppstår när kompression på grund av tyngdkraften av en gas eller vätska balanseras av en tryckgradient som skapar en tryckkraft i den motsatta riktningen.
Se Dvärgplanet och Hydrostatisk jämvikt
Internationella astronomiska unionen
Möte 2006 Internationella astronomiska unionen (IAU), som grundades 1919, är en sammanslutning av de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.
Se Dvärgplanet och Internationella astronomiska unionen
Io (måne)
Io är den tredje största av Jupiters månar.
Japetus
Japetus (även kallad Saturnus VIII) eller Iapetus (bägge stavningarna förekommer i svenska texter), är den tredje största av Saturnus månar, uppkallad efter titanen Iapetos i den grekiska mytologin.
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Komet
En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.
Kuiperbältet
En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Kuiperbältet eller Edgeworth-Kuiperbältet är ett bälte av en stor mängd små himlakroppar i banor runt solen, som är beläget bortom Neptunus bana och 20 astronomiska enheter utåt.
Se Dvärgplanet och Kuiperbältet
Lowell Observatory
Lowell Observatory Lowell Observatory är ett observatorium i Flagstaff i delstaten Arizona i USA.
Se Dvärgplanet och Lowell Observatory
Makemake (dvärgplanet)
Makemake, officiell beteckning 136472 Makemake (symbol), är den tredje största kända dvärgplaneten i Solsystemet och ett av de två största klassiska kuiperbältsobjekten (cubewanos).
Se Dvärgplanet och Makemake (dvärgplanet)
Mars (planet)
Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.
Se Dvärgplanet och Mars (planet)
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Masscentrum
Leksak med lägsta lägesenergi i stående position Inom fysiken och dess tillämpningar är en kropps masscentrum positionen för det med avseende på delarnas massa viktade medelvärdet av beståndsdelarnas positioner.
Se Dvärgplanet och Masscentrum
Måne
vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Merkurius
Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.
Michael E. Brown
Michael E. Brown, född 5 juni 1965 i Huntsville, Alabama, är en amerikansk astronom och professor i astronomi vid California Institute of Technology sedan 2002.
Se Dvärgplanet och Michael E. Brown
Mimas
Mimas (från grekiskans Μίμας) är en av Saturnus månar.
Miranda (måne)
Miranda (även Uranus V) är en av Uranus månar.
Se Dvärgplanet och Miranda (måne)
My
My (av äldre grekiska μυmy) (versal: Μ, gemen: μ) är den tolfte bokstaven i det grekiska alfabetet.
NASA
NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.
Nature
Nature är en framstående brittisk vetenskaplig veckotidskrift som började utges 4 november 1869 och grundades av Norman Lockyer.
Nedslagskrater
Tycho på månen. En nedslagskrater, även kallad meteoritkrater eller krater, är en fördjupning som bildats på en större himlakropp där en mindre himlakropp har kolliderat med den.
Se Dvärgplanet och Nedslagskrater
Neptunus
Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.
New Horizons
New Horizons är en obemannad rymdsond som NASA sänt iväg mot Pluto, dess månar och andra himlakroppar i Kuiperbältet.
Se Dvärgplanet och New Horizons
Oberon (måne)
Oberon är en av Uranus månar.
Se Dvärgplanet och Oberon (måne)
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Planetesimal
En planetesimal är en asteroidliknande himlakropp, en byggsten till planeter.
Se Dvärgplanet och Planetesimal
Pluto
Pluto (symbol: eller) är en dvärgplanet av typen plutoid i de yttre delarna av solsystemet.
Plutoid
Pluto är en plutoid. En plutoid eller isdvärg är en transneptunisk dvärgplanet, det vill säga en dvärgplanet som kretsar kring solen utanför Neptunus bana, i det så kallade kuiperbältet.
Resolution
En resolution (lat. resolu'tio, upplösning, av lat. reso'lvo, åter lösa upp, åter lossa) är en motion som antas av medlemmarna i en organisation eller i exempelvis en internationell organisation med medlemsstater och en generalförsamling, exempelvis Förenta nationerna.
Rhea (måne)
Rhea (grekiska ‘Ρέα) är näst störst av Saturnus månar.
Se Dvärgplanet och Rhea (måne)
Rotationsellipsoid
Konstruktion av en rotationsellipsoid En rotationsellipsoid eller sfäroid är den rotationskropp som uppstår då en ellips roterar kring den ena av sina axlar och är således ett specialfall av en ellipsoid.
Se Dvärgplanet och Rotationsellipsoid
Rotationsperiod
Rotationsperioden eller Siderisk rotationsperiod hos ett astronomiskt objekt är den tid det tar för objektet att genomföra ett varv runt dess rotationsaxel relativt bakgrundsstjärnorna.
Se Dvärgplanet och Rotationsperiod
Rymdfart
Buzz Aldrin på månen 1969. Sputnik 1 Jurij Gagarin Valentina Teresjkova Rymdteleskopet Hubble Sojourner på Mars Mir och Atlantis Med rymdfart avses framdrivning av människotillverkade föremål i rymden.
Satellit
Sputnik En satellit. En satellit är ett mindre objekt som roterar runt ett annat större objekt, till exempel Jorden.
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Scattered disc
banresonanta objekt och SDO. 136199 Eris, det mest kända SDO:t. Scattered disc är en avlägsen del av solsystemet som består av mindre isplaneter kända som scattered disc-objekt (SDO).
Se Dvärgplanet och Scattered disc
Science
Science är en amerikansk fackvetenskaplig tidskrift som ges ut av American Association for the Advancement of Science (AAAS) sedan 1880 och idag är en av världens mest prestigefyllda vetenskapliga tidskrifter.
Siderisk omloppstid
Siderisk omloppstid är den tid det tar för en himlakropp att gå ett varv runt en central kropp, exempelvis för en planet att gå runt solen eller en satellit att göra ett varv runt en planet, sett i förhållande till stjärnornas positioner (som tänks markera fasta positioner i rymden).
Se Dvärgplanet och Siderisk omloppstid
Småplanet
En småplanet eller planetoid (Small Solar System Body (SSSB)) är en mindre himlakropp i bana runt solen men med betydligt mindre dimensioner än de vanliga planeterna.
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Solsystem
En konstnärs uppfattning av en protoplanetär skiva Även solen rör sig, när planeten cirkulerar kring den. Ett solsystem eller planetsystem är en eller flera stjärnor (solar) med en eller flera planeter och andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer och månar kring planeter) som kretsar kring denna eller dessa.
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Se Dvärgplanet och Solsystemet
Stel kropp
En stel kropp har sex frihetsgrader En stel kropp är inom klassisk mekanik en kropp som ej kan deformeras.
Stenplanet
De inre planeterna, Merkurius, Venus, jorden och Mars, skalenligt. En stenplanet, eller en jordlik planet är en planet som har en fast yta i form av en skorpa av sten.
Temperatur
Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.
Tethys (måne)
Tethys (av grekiska Τηθύς) är en av Saturnus månar.
Se Dvärgplanet och Tethys (måne)
The New York Times
The New York Times (NYT, på engelska The New York Times) är en amerikansk dagstidning, grundad i New York 1851 av Henry Jarvis Raymond.
Se Dvärgplanet och The New York Times
Titan (måne)
Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i solsystemet, efter Jupiters måne Ganymedes.
Se Dvärgplanet och Titan (måne)
Titania
Titania är den största av Uranus månar.
Transneptunskt objekt
Storleksjämförelse mellan de största transneptunska objekten. Ett transneptunskt objekt (TNO) är en himlakropp i solsystemet, som kretsar kring solen på ett större medelavstånd från den än planeten Neptunus.
Se Dvärgplanet och Transneptunskt objekt
Triton (måne)
Triton (grekiska Τρίτων), eller Neptunus I) är den största av Neptunus månar och den enda kända större månen som har en retrograd omloppsbana. Med 2 707 km i diameter är det den sjunde största månen i solsystemet. På grund av egenskaper som liknar dvärgplaneten Pluto så tror man att Triton är ett objekt infångat från Kuiperbältet; den har den kallaste kända ytan i solsystemet.
Se Dvärgplanet och Triton (måne)
Umbriel
Umbriel är en av Uranus månar.
Uranus
Uranus (symbol: ⛢ eller ♅) är den sjunde planeten från solen.
Variabel stjärna
Variabla stjärnor, eller variabler, är stjärnor vars ljusstyrka varierar.
Se Dvärgplanet och Variabel stjärna
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Vetenskapsåret 1801
En Jacquard-vävstol vid Museum of Science and Industry in Manchester.
Se Dvärgplanet och Vetenskapsåret 1801
Vulkan
Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
X (hypotetisk planet)
Planet X är en hypotetisk större planet i solsystemet, utanför Neptunus omloppsbana.
Se Dvärgplanet och X (hypotetisk planet)
1 januari
1 januari är den 1:a dagen på året i den gregorianska kalendern.
10 Hygiea
10 Hygiea är en asteroid i Asteroidbältet. Det är den 10:e asteroiden som upptäcktes, och upptäckaren var A. de Gasparis den 12 april, 1849. Denna asteroid tror man tar upp 3 % av all massa i asteroidbältet. 10 Hygiea är den dominerande asteroiden i Hygieagruppen (med ungefär 90 % av massan i hela gruppen).
11 juli
11 juli är den 192:a dagen på året i den gregorianska kalendern (193:e under skottår).
13 september
13 september är den 256:e dagen på året i den gregorianska kalendern (257:e under skottår).
Se Dvärgplanet och 13 september
17 september
17 september är den 260:e dagen på året i den gregorianska kalendern (261:a under skottår).
Se Dvärgplanet och 17 september
18 februari
18 februari är den 49:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Se Dvärgplanet och 18 februari
2 Pallas
2 Pallas är den andra asteroiden som upptäckts (efter Ceres).
20000 Varuna
20000 Varuna eller 2000 WR106 är ett objekt i Kuiperbältet.
Se Dvärgplanet och 20000 Varuna
21 oktober
21 oktober är den 294:e dagen på året i den gregorianska kalendern (295:e under skottår).
24 augusti
24 augusti är den 236:e dagen på året i den gregorianska kalendern (237:e under skottår).
28 december
28 december är den 362:a dagen på året i den gregorianska kalendern (363:e under skottår).
Se Dvärgplanet och 28 december
28978 Ixion
28978 Ixion är ett stort objekt i Kuiperbältet.
Se Dvärgplanet och 28978 Ixion
31 mars
31 mars är den 90:e dagen på året i den gregorianska kalendern (91:a under skottår).
38628 Huya
38628 Huya (2000 EB173) är ett transneptunskt objekt i Kuiperbältet.
4 Vesta
4 Vesta är den fjärde asteroiden som upptäcktes.
50000 Quaoar
50000 Quaoar eller 2002 LM60 är en dvärgplanet i Kuiperbältet, upptäckt i juni 2002 av Chad Trujillo och Michael E. Brown, men har kunnat spåras på ett fotografi taget redan 25 maj 1954 av Palomarobservatoriet.
Se Dvärgplanet och 50000 Quaoar
90377 Sedna
Sedna (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet, uppkallad efter inuiternas vattengudinna Sedna.
Se Dvärgplanet och 90377 Sedna
90482 Orcus
90482 Orcus (fick när den upptäcktes den tillfälliga beteckningen 2004 DW) är en dvärgplanet i Kuiperbältet som upptäcktes den 17 februari, 2004 av M. Brown, C. Trujillo, och D. Rabinowitz vid Palomarobservatoriet.
Se Dvärgplanet och 90482 Orcus
Se även
Dvärgplaneter
- 225088 Gonggong
- 50000 Quaoar
- 90377 Sedna
- 90482 Orcus
- Ceres (dvärgplanet)
- Dvärgplanet
- Eris (dvärgplanet)
- Haumea (dvärgplanet)
- Makemake (dvärgplanet)
- Mesoplanet
- Pluto
Småplaneter
- Asteroid
- Dvärgplanet
- Oorts kometmoln
- Provisoriska beteckningar på småplaneter
- Små solsystemsobjekt
- Småplanet
Typer av planeter
- Brun dvärg
- Dubbelplanet
- Dvärgplanet
- Exoplanet
- Fri planet
- Gasjätte
- Het Jupiter
- Het Neptunus
- Isplanet
- Järnplanet
- Jordliknande planet
- Lavaplanet
- Megajord
- Mesoplanet
- Protoplanet
- Pulsarplanet
- Stenplanet
- Superjord
- Superjupiter
- Utomgalaktisk planet
- Vattenplanet
Även känd som Dvärgplaneter.