Snabbare tillgång än webbläsare!
67 relationer: Amperemeter, Antimateria, Atom, Atomkärna, Atommassenhet, Betasönderfall, Bohrmagnetonen, Charles Glover Barkla, Coulomb, Effekt, Elektricitet, Elektrisk laddning, Elektrisk ledare, Elektrisk spänning, Elektrisk ström, Elektriskt fält, Elektromagnetism, Elektrometer, Elektronkonfiguration, Elektronvolt, Elementarladdning, Elementarpartikel, Excitation, Faradays lag, Fermi–Dirac-statistik, Fermion, Galvanometer, Gravitation, Gyrofrekvens, Hendrik Lorentz, Hermann von Helmholtz, Internationella byrån för mått och vikt, J.J. Thomson, Jon, Joule, Kemi, Kemisk förening, Kemisk reaktion, Kilogram, Kol, Kvantelektrodynamik, Lepton, Magnetisk dipol, Metall, Michael Faraday, Molekyl, National Institute of Standards and Technology, Neutrino, Ny Teknik, Physical Review, ..., Pieter Zeeman, Positron, Proton, Resistans, Sekund, Spinn, Statisk elektricitet, Subatomär fysik, Subatomär partikel, Svag växelverkan, Syre, Tesla (enhet), Thomsonspridning, Valenselektron, Väte, Wilhelm Eduard Weber, Zeemaneffekten. Förläng index (17 mer) »
Amperemeter
Analog amperemeter Amperemeter är ett instrument som mäter elektrisk ström.
Ny!!: Elektron och Amperemeter · Se mer »
Antimateria
Partiklar från vänster uppifrån och ner: elektron, proton, neutron.Antipartiklar från höger uppifrån och ner: positron, antiproton, antineutron. Antimateria är motsatsen till den vanliga materia, som vår galax och resten av vårt synliga universum består av.
Ny!!: Elektron och Antimateria · Se mer »
Atom
En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
Ny!!: Elektron och Atom · Se mer »
Atomkärna
Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.
Ny!!: Elektron och Atomkärna · Se mer »
Atommassenhet
Atommassenhet (u, unified atomic mass unit) är den måttenhet som används för att ange atomers och elementarpartiklars massa.
Ny!!: Elektron och Atommassenhet · Se mer »
Betasönderfall
Betasönderfall innebär att den radioaktiva kärnan avger en betapartikel. Betasönderfall, även β-sönderfall, är inom kärnfysiken ett radioaktivt sönderfall som innebär att en atomkärna sönderfaller genom att avge en betapartikel, det vill säga en elektron eller positron.
Ny!!: Elektron och Betasönderfall · Se mer »
Bohrmagnetonen
Magnetiskt moment '''m''' av en ringström ''I'' med area ''a'' Bohrmagnetonen (efter Niels Bohr) är ett mått på det magnetiska moment som en elektron med rörelsemängdsmoment |\mathbf|.
Ny!!: Elektron och Bohrmagnetonen · Se mer »
Charles Glover Barkla
Charles Glover Barkla, född 7 juni 1877, död 23 oktober 1944, var en brittisk fysiker som fick 1917 års Nobelpris i fysik, utdelat 1918, för "sin upptäckt av grundämnenas karakteristiska röntgenstrålning".
Ny!!: Elektron och Charles Glover Barkla · Se mer »
Coulomb
Coulomb (C; svenskt uttal /kulɔ'mb/) alternativt amperesekund (As) är SI-enheten för elektrisk laddning och definieras utifrån ampere.
Ny!!: Elektron och Coulomb · Se mer »
Effekt
Effekt anger inom fysiken den mängd energi som omvandlas per tidsenhet.
Ny!!: Elektron och Effekt · Se mer »
Elektricitet
Blixtar tillhör de mest dramatiska uttrycken för elektricitet. Elektricitet, från grekiska "elektron", 'bärnsten', är ett fysikaliskt fenomen.
Ny!!: Elektron och Elektricitet · Se mer »
Elektrisk laddning
AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.
Ny!!: Elektron och Elektrisk laddning · Se mer »
Elektrisk ledare
Elektriska ledare burna av en stolpe Inom fysik och elektroteknik, är en elektrisk ledare ett objekt eller typ av material, som möjliggör flödet av elektrisk ström i en eller flera riktningar.
Ny!!: Elektron och Elektrisk ledare · Se mer »
Elektrisk spänning
Elektrisk spänning eller potentialskillnad, väsentligen samma sak som elektromotorisk spänning, är skillnaden i elektrisk potential mellan två punkter i en elektrisk krets.
Ny!!: Elektron och Elektrisk spänning · Se mer »
Elektrisk ström
Elektrisk ström är ett flöde av elektriska laddningar.
Ny!!: Elektron och Elektrisk ström · Se mer »
Elektriskt fält
Ett elektriskt fält alstras av elektriskt laddade partiklar och tidsvarierande magnetfält.
Ny!!: Elektron och Elektriskt fält · Se mer »
Elektromagnetism
elektriskt fenomen Elektriska fältlinjer kring två laddade partiklar. Till vänster har partiklarna samma laddning och till höger har de olika laddning Elektromagnetism är den del av fysiken som förenar elektriska och magnetiska fenomen.
Ny!!: Elektron och Elektromagnetism · Se mer »
Elektrometer
Elektrometer, ett instrument som används för att mäta elektrisk laddningsmängd och elektrisk potentialskillnad.
Ny!!: Elektron och Elektrometer · Se mer »
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom av visst atomnummer är arrangerade.
Ny!!: Elektron och Elektronkonfiguration · Se mer »
Elektronvolt
Elektronvolt är en energienhet med beteckningen eV, som används som enhet för små energier.
Ny!!: Elektron och Elektronvolt · Se mer »
Elementarladdning
Elementarladdningen, betecknad e (observera kursiveringen), är den minsta positiva elektriska laddning som antas förekomma fritt i naturen.
Ny!!: Elektron och Elementarladdning · Se mer »
Elementarpartikel
Standardmodellens elementarpartiklar. Elementarpartiklar är materiens minsta beståndsdelar.
Ny!!: Elektron och Elementarpartikel · Se mer »
Excitation
I fysik innebär excitation (av latin: excitare, egga, stimulera) att energi tillförs till en atom så att en elektron får mer energi och "hoppar upp" (exciterar) till ett skal som motsvarar en högre energinivå.
Ny!!: Elektron och Excitation · Se mer »
Faradays lag
Faradays lag, också kallad Faradays induktionslag, är en grundläggande lag inom elektromagnetismen, upptäckt av och namngiven efter Michael Faraday och formulerad av James Clerk Maxwell.
Ny!!: Elektron och Faradays lag · Se mer »
Fermi–Dirac-statistik
Fermi-Dirac-funktionens temperaturberoende Fermi-Dirac-statistik, uppkallad efter fysikerna Enrico Fermi och Paul Dirac, är en sannolikhetsfördelning för ett stort antal identiska fermioner, med tillämpning inom främst fasta tillståndets fysik.
Ny!!: Elektron och Fermi–Dirac-statistik · Se mer »
Fermion
Standardmodellens elementarpartiklar, av vilka kvarkar och leptoner är fermioner En fermion är en partikel som tar upp volym och har halvtaligt spinn.
Ny!!: Elektron och Fermion · Se mer »
Galvanometer
fjäder (grön) balanserar vridmomentet. William Thomson Kelvin förbättrade galvanometern (bilden) vilket gjorde det möjligt att använda den transatlantiska telegrafkabeln som lades ut 1858. Galvanometern kunde känna av de svaga elektriska signalerna som skickades. En galvanometer (efter Luigi Galvani) är en känslig elektromekanisk anordning för att mäta små elektriska strömmar.
Ny!!: Elektron och Galvanometer · Se mer »
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Ny!!: Elektron och Gravitation · Se mer »
Gyrofrekvens
Gyrofrekvensen eller cyklotronfrekvensen eller Larmor-frekvens är inom plasmafysiken den frekvens med vilken en elektriskt laddad partikel som befinner sig i ett magnetiskt fält rör sig i cirkelrörelse i planet vinkelrätt mot magnetfältet.
Ny!!: Elektron och Gyrofrekvens · Se mer »
Hendrik Lorentz
Hendrik Antoon Lorentz, född 18 juli 1853 i Arnhem, död 4 februari 1928 i Haarlem, var en nederländsk matematiker och fysiker.
Ny!!: Elektron och Hendrik Lorentz · Se mer »
Hermann von Helmholtz
Hermann Ludwig Ferdinand von Helmholtz, född 31 augusti 1821 i Potsdam, död 8 september 1894 i Charlottenburg, var en tysk fysiolog och fysiker.
Ny!!: Elektron och Hermann von Helmholtz · Se mer »
Internationella byrån för mått och vikt
Internationella byrån för mått och vikt (av franska Bureau international des poids et mesures, förkortat BIPM), är en tillsynsorganisation för meterkonventionen inrättad 1876 som arbetar under uppsikt av Allmänna konferensen för mått och vikt (Conférence générale des poids et mesures, CGPM).
Ny!!: Elektron och Internationella byrån för mått och vikt · Se mer »
J.J. Thomson
J.J. Thomson Joseph John Thomson, född 18 december 1856 i Cheetham Hill nära Manchester, död 30 augusti 1940 i Cambridge, var en brittisk fysiker verksam i Cambridge.
Ny!!: Elektron och J.J. Thomson · Se mer »
Jon
Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.
Ny!!: Elektron och Jon · Se mer »
Joule
Joule (J) är den härledda enheten för energi i Internationella måttenhetssystemet (SI) och definieras: Energin en joule motsvaras av följande.
Ny!!: Elektron och Joule · Se mer »
Kemi
kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
Ny!!: Elektron och Kemi · Se mer »
Kemisk förening
En kemisk förening är ett ämne som består av två eller flera olika grundämnen som är kemiskt bundna till varandra i bestämda massproportioner.
Ny!!: Elektron och Kemisk förening · Se mer »
Kemisk reaktion
Ammoniak reagerar i luft med saltsyra till salmiak 389x389px Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.
Ny!!: Elektron och Kemisk reaktion · Se mer »
Kilogram
Kopia av arkivkilogrammet Ett kilogram, förkortat kg, är grundenheten för massa i Internationella måttenhetssystemet (SI) – den enda grundenhet som bär ett SI-prefix.
Ny!!: Elektron och Kilogram · Se mer »
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Ny!!: Elektron och Kol · Se mer »
Kvantelektrodynamik
Kvantelektrodynamik (QED efter engelska Quantum electrodynamics) är en fysikalisk teori grundad på kvantmekanik och elektrodynamik som kan sägas vara en tillämpning av kvantfältteori på elektromagnetiska fält.
Ny!!: Elektron och Kvantelektrodynamik · Se mer »
Lepton
Leptonerna Leptoner är elementarpartiklar enligt kvantfysiken.
Ny!!: Elektron och Lepton · Se mer »
Magnetisk dipol
Magnetiskt moment '''m''' av en ringström ''I'' med area ''a'' En magnetisk dipol är ett fysikaliskt objekt som har ett magnetiskt dipolmoment.
Ny!!: Elektron och Magnetisk dipol · Se mer »
Metall
Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.
Ny!!: Elektron och Metall · Se mer »
Michael Faraday
En äldre Michael Faraday. Faraday i sitt laboratorium någon gång på 1850-talet. Målning av Harriet Moore. Michael Faraday, född 22 september 1791 i Newington Butts, Southwark, London, död 25 augusti 1867 i Hampton, Richmond, London, var en brittisk fysiker och kemist, som kom med viktiga bidrag inom elektromagnetism och elektrokemi.
Ny!!: Elektron och Michael Faraday · Se mer »
Molekyl
En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.
Ny!!: Elektron och Molekyl · Se mer »
National Institute of Standards and Technology
Logotyp. National Institute of Standards and Technology (NIST) är en organisation som drivs av USA:s handelsdepartement.
Ny!!: Elektron och National Institute of Standards and Technology · Se mer »
Neutrino
Den första observationen av en neutrino i en bubbelkammare (1970). En neutrino kommer från höger, träffar en proton, och tre laddade partiklar lämnar spår. En myon uppstår och lämnar det långa spåret till det övre vänstra hörnet; protonen lämnar det korta spåret snett uppåt; det tredje spåret är en pimeson som skapats i kollisionen. Neutrinon är en elementarpartikel som tillhör familjen leptoner och saknar elektrisk laddning.
Ny!!: Elektron och Neutrino · Se mer »
Ny Teknik
Ny Teknik är en tidning med nyheter, debatter och annonser inom teknik och ingenjörsvetenskap.
Ny!!: Elektron och Ny Teknik · Se mer »
Physical Review
Physical Review är en välrenommerad vetenskaplig tidskrift med inriktning mot fysik.
Ny!!: Elektron och Physical Review · Se mer »
Pieter Zeeman
Pieter Zeeman, född 25 maj 1865 i Zonnemaire, Schouwen-Duiveland, Zeeland, död 9 oktober 1943 i Amsterdam, var en nederländsk fysiker.
Ny!!: Elektron och Pieter Zeeman · Se mer »
Positron
En positron (antielektron) är elektronens antipartikel.
Ny!!: Elektron och Positron · Se mer »
Proton
Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.
Ny!!: Elektron och Proton · Se mer »
Resistans
Resistans är ett visst slag av strömbegränsande förmåga hos en elektrisk krets.
Ny!!: Elektron och Resistans · Se mer »
Sekund
Ljus som blinkar ungefär en gång per sekund. Sekund, med beteckningen s, emellanåt förkortat sek, är SI-enheten för tid.
Ny!!: Elektron och Sekund · Se mer »
Spinn
Spinn är en kvantfysikalisk egenskap (frihetsgrad) hos partiklar i mikrokosmos.
Ny!!: Elektron och Spinn · Se mer »
Statisk elektricitet
Uppladdad genom friktion Statisk elektricitet är en obalans mellan positiva och negativa elektriska laddningar inom eller på ytan av ett material.
Ny!!: Elektron och Statisk elektricitet · Se mer »
Subatomär fysik
Subatomär fysik beskriver atomers beståndsdelar och andra partiklar mindre än atomer även om subatomära partiklar kan ha större massa än en del atomer.
Ny!!: Elektron och Subatomär fysik · Se mer »
Subatomär partikel
Subatomära partiklar är ett samlingsbegrepp för fysikaliska partiklar som är mindre än atomer.
Ny!!: Elektron och Subatomär partikel · Se mer »
Svag växelverkan
W- boson. Svag kärnkraft eller svag växelverkan är en av de fyra fundamentala krafterna i naturen.
Ny!!: Elektron och Svag växelverkan · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Elektron och Syre · Se mer »
Tesla (enhet)
Tesla (enhetsförkortning: T), är SI-enheten för det magnetiska B-fältet (magnetisk flödestäthet, magnetfältstyrka) och för intensitet av magnetisering.
Ny!!: Elektron och Tesla (enhet) · Se mer »
Thomsonspridning
Thomsonspridning, en inkommande foton växelverkar med en laddad partikel. Strålningens våglängd påverkas inte. Thomsonspridning är spridning av elektromagnetisk strålning mot en fri laddad partikel i vila, särskilt mot fria elektroner.
Ny!!: Elektron och Thomsonspridning · Se mer »
Valenselektron
En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet).
Ny!!: Elektron och Valenselektron · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Elektron och Väte · Se mer »
Wilhelm Eduard Weber
Wilhelm Eduard Weber, född 24 oktober 1804 i Wittenberg, död 23 juni 1891 i Göttingen, var en tysk fysiker.
Ny!!: Elektron och Wilhelm Eduard Weber · Se mer »
Zeemaneffekten
Zeemans foto av natriumlinjernas uppspaltning i ett magnetfält Zeemaneffekten är en magnetooptisk effekt, där en delning av en spektrallinje uppstår i ett magnetfält.
Ny!!: Elektron och Zeemaneffekten · Se mer »
