Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Filosofins historia och Politik
Filosofins historia och Politik har 44 saker gemensamt (i Unionpedia): Amerikanska revolutionen, Anarkism, Aristoteles, Aten, Augustinus, De politiska idéernas historia, Demokrati, Edmund Burke, Epistemologi, Etik, Etnisk grupp, Franska revolutionen, Idéhistoria, Idévärlden, Ideologi, Jean-Jacques Rousseau, John Locke, Kommunism, Konservatism, Kontraktualism, Latin, Liberalism, Makt, Marxism, Mänskliga rättigheter, Medeltiden, Metafysik, Monarki, Nattväktarstat, Naturrätt, ..., Oligarki, Platon, Platons grottliknelse, Politisk filosofi, Republik, Samhälle (sociologi), Socialism, Sokrates, Stat, Thomas av Aquino, Thomas Hobbes, Totalitarism, Upplysningstiden, Voltaire. Förläng index (14 mer) »
Amerikanska revolutionen
''Oavhängighetsförklaringen'' av John Trumbull föreställer den kommitté med fem medlemmar som hade i uppgift att skriva utkastet till självständighetsdeklarationen 1776 när den visar upp sitt arbete inför den andra kontinentala kongressen i Philadelphia. Amerikanska revolutionen var det händelseförlopp under andra hälften av 1700-talet som ledde till att de tretton kolonierna på Nordamerikas östkust uppnådde självständighet från Brittiska imperiet och kom att utgöra Amerikas förenta stater.
Amerikanska revolutionen och Filosofins historia · Amerikanska revolutionen och Politik ·
Anarkism
Anarkism, vanligen av grekiskans ἀν (utan) + ἄρχειν (att styra) + ισμός (från stammen -ιζειν), "an archos", "utan härskare/herrar"), är en idéströmning med syfte att skapa ett samhälle fritt från stat, kapitalism och alla andra hierarkiska system och auktoritära strukturer. Det finns många olika varianter av anarkism – bl.a. med utgångspunkt i vad som ses som huvudfienden: Staten, även eventuellt staten som kapital och kapitalismen eller båda. Förenklat kan man säga att anarkisterna vill att samhället organiseras horisontellt, inte vertikalt, med allas jämlika medverkan i ett samhälle som styrs genom direkt demokrati och där upprätthållandet av samhället sköts på lokal nivå, snarare än genom privategendom eller ett kapitalsamhälle med en byråkratisk modell av realsocialistiskt snitt. Det finns många olika teorier för hur denna övergång skulle ske. Vissa förespråkar en mer eller mindre omedelbar förändring genom en social revolution, andra tror att "smarta lösningar" som alternativa valutasystem, kooperativt och idealistisk verksamhet, och spridande av kunskap och medel vilka ska underminera och helt enkelt bygga bort staten, kapitalet och ibland även politiken. Det som är gemensamt för all anarkism är att förändringen ska komma nerifrån och inte är något som kan växa fram genom gradvisa reformer (reformsocialism) eller genom att ett parti tar monopol på statsmakten och därmed våldet, för att under en längre övergångsperiod tvinga fram förändrade (politiska) förhållanden, attityder och dygder (proletariatets diktatur, förespråkas inom Marxism–leninism). På fackföreningssidan har anarkismen en nära släkting i syndikalismen. Kortfattat brukar anarkismen delas i social anarkism, som står den ursprungliga utopiska socialismen nära och söker en icke-auktoritär övergång till ett statslöst och klasslöst samhälle, och individualanarkism, som betonar individens egenvärde och okränkbarhet och delar många filosofiska punkter med klassisk liberalism. Inom den senare tankeskolan är Max Stirner en central figur. Båda formerna märker emellertid ut sig från de gängse politiska teorierna socialism och liberalism genom att förespråka statens ovillkorliga och fullständiga avskaffande. Se även anarkokommunism eller frihetlig socialism.
Anarkism och Filosofins historia · Anarkism och Politik ·
Aristoteles
Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.
Aristoteles och Filosofins historia · Aristoteles och Politik ·
Aten
Aten, även Athen, (uttal /aˈteːn/; grekisk stavning Αθήνα, Athína) är huvudstaden i Grekland.
Aten och Filosofins historia · Aten och Politik ·
Augustinus
Aurelius Augustinus (Augustinus av Hippo), född 13 november 354 i Tagaste i Numidien (nuvarande Souk Ahras i Algeriet), död 28 augusti 430 i Hippo Regius (nuvarande Annaba i Algeriet), var biskop i Hippo Regius och filosof, teolog, retoriker och kyrkofader.
Augustinus och Filosofins historia · Augustinus och Politik ·
De politiska idéernas historia
Politisk filosofi har alltid varit en viktig del av filosofin.
De politiska idéernas historia och Filosofins historia · De politiska idéernas historia och Politik ·
Demokrati
Demokratins de jure-status i världen. De gröna länderna hävdar själva att de är demokratier, medan de röda inte gör det. Ej liberala demokratier genomskinlig valurna. Valsedel i Bayern. Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk och κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre eller folkmakt) är ett styrelseskick där makten i en stat eller annan organisation utgår från dess medborgare, invånare, deltagare eller medlemmar.
Demokrati och Filosofins historia · Demokrati och Politik ·
Edmund Burke
Edmund Burke, född 12 januari 1729 i Dublin på Irland, död 9 juli 1797 i Beaconsfield i Storbritannien, var en anglo-irländsk statsman, filosof och politisk teoretiker.
Edmund Burke och Filosofins historia · Edmund Burke och Politik ·
Epistemologi
Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott. Epistemologi (eller kunskapsteori) är läran om kunskap.
Epistemologi och Filosofins historia · Epistemologi och Politik ·
Etik
Etik (från gr. ethos, 'etos', 'sed') är en vetenskaplig gren som studerar frågor kopplade till vår moral.
Etik och Filosofins historia · Etik och Politik ·
Etnisk grupp
En etnisk grupp (från grekiskans ethnos, 'folk') är en grupp människor med samhörighet och gemensam historia.
Etnisk grupp och Filosofins historia · Etnisk grupp och Politik ·
Franska revolutionen
Franska revolutionen (Révolution française) inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799, Brumairekuppen.
Filosofins historia och Franska revolutionen · Franska revolutionen och Politik ·
Idéhistoria
Idéhistoria eller lärdomshistoria är ett akademiskt ämne som i första hand är en nordisk företeelse, men förekommer även i andra länder, företrädesvis i Tyskland där Ideengeschichte är en del av filosofihistoria och i USA, där History of Ideas (idag mer vanligen Intellectual history) har studerats sedan 1930-talet då det grundades av Arthur Lovejoy.
Filosofins historia och Idéhistoria · Idéhistoria och Politik ·
Idévärlden
Platon utvecklade läran om idévärlden. Idévärlden är en filosofisk term, som kan anses ha utgjort grunden för idealismen.
Filosofins historia och Idévärlden · Idévärlden och Politik ·
Ideologi
En ideologi är en uppsättning sammanhängande idéer om hur exempelvis ett samhälle ska organiseras och styras.
Filosofins historia och Ideologi · Ideologi och Politik ·
Jean-Jacques Rousseau
Jean-Jacques Rousseau, född 28 juni 1712 i Genève, död 2 juli 1778 i Ermenonville, Oise, var en schweizisk-fransk författare, upplysningsfilosof och autodidakt kompositör.
Filosofins historia och Jean-Jacques Rousseau · Jean-Jacques Rousseau och Politik ·
John Locke
John Locke, född 29 augusti 1632 i Wrington i Somerset, död 28 oktober 1704 i High Laver i Essex, var en engelsk filosof och politisk tänkare.
Filosofins historia och John Locke · John Locke och Politik ·
Kommunism
Kommunism (från franskan: communisme och ytterst av latin: communis, gemensam) är en grupp närbesläktade idéer om att produktionsmedlen i ett samhälle är gemensamt ägda och där sociala klasser, pengar, samt staten inte längre finns.
Filosofins historia och Kommunism · Kommunism och Politik ·
Konservatism
Konservatism är en social, kulturell och politisk filosofi, som befrämjar traditionella samhällsinstitutioner och förespråkar traditionella värderingar.
Filosofins historia och Konservatism · Konservatism och Politik ·
Kontraktualism
Kontraktualism, kontraktsteori eller "kontraktarianism", är en morallära och ett politiskt begrepp enligt vilken det moderna samhället huvudsakligen bygger på samhällskontrakt, dvs överenskommelser som individer ingår i för att lättare kunna tillvarata ömsesidiga värden och intressen.
Filosofins historia och Kontraktualism · Kontraktualism och Politik ·
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Filosofins historia och Latin · Latin och Politik ·
Liberalism
340x340px Liberalismen är en politisk ideologi med rötter i 1700-talets frihetsrevolutioner, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen.
Filosofins historia och Liberalism · Liberalism och Politik ·
Makt
Angela Merkel och George W. Bush, två personer som hade verkställande makt som regeringschefer i sina länder. Det finns känslomässiga störningar som påverkar dem som utövar makt i någon av dess former, bland vilka hybris syndrom, storhetskänsla, hamartia eller narcissism sticker ut. Makt är ett sociologiskt, teologiskt, organisationsteoriskt och filosofiskt begrepp som beskriver förmågan att driva igenom sin vilja, det vill säga tillgången till maktresurser, eller handlingen att driva igenom sin vilja, det vill säga maktutövning.
Filosofins historia och Makt · Makt och Politik ·
Marxism
Marxism är en grupp samhällsåskådningar som bygger på Karl Marx och Friedrich Engels teorier och är det paraplybegrepp där socialism, socialdemokrati och kommunism ingår.
Filosofins historia och Marxism · Marxism och Politik ·
Mänskliga rättigheter
Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, antagen av Frankrikes nationalförsamling 1789 De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och övrig internationell rätt, och preciseras i internationella överenskommelser.
Filosofins historia och Mänskliga rättigheter · Mänskliga rättigheter och Politik ·
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Filosofins historia och Medeltiden · Medeltiden och Politik ·
Metafysik
den geocentriska världsbilden befinner sig jorden i centrum av universum. Bild från 1493 (''Nürnbergkrönikan''). Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och försöker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande.
Filosofins historia och Metafysik · Metafysik och Politik ·
Monarki
Länder som har monarki som statsskick Monarki (från grekiska monos, 'en', och archein, 'att härska') är ett statsskick i vilket statschefen är en monark.
Filosofins historia och Monarki · Monarki och Politik ·
Nattväktarstat
En nattväktarstat (även kallad minimal stat) är inom politisk filosofi ett statsskick där statens uppgift är begränsad till att upprätthålla fundamental säkerhet, såväl inre sådan som yttre.
Filosofins historia och Nattväktarstat · Nattväktarstat och Politik ·
Naturrätt
konstitutioner, däribland Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, antagen i Frankrike 1789. Naturrätt (latin: ius naturale, lex naturalis) är ett grundläggande begrepp inom politiska ideologier och filosofi.
Filosofins historia och Naturrätt · Naturrätt och Politik ·
Oligarki
Oligarki är ett politiskt begrepp som syftar på fåmannavälde, det vill säga att ett fåtal personer styr genom att ha tillgång till kapital eller ärvd titel.
Filosofins historia och Oligarki · Oligarki och Politik ·
Platon
Platon (grekiska: Πλάτων, Plátōn), född 428 f.Kr. i Aten, död 348 f.Kr. i Aten, var en klassisk grekisk filosof, matematiker och författare.
Filosofins historia och Platon · Platon och Politik ·
Platons grottliknelse
Illustration av Platons grottliknelse. Platons grottliknelse (Staten, Bok 7, 514a–521b) är en liknelse i Platons dialog Staten.
Filosofins historia och Platons grottliknelse · Platons grottliknelse och Politik ·
Politisk filosofi
Politisk filosofi är det filosofiska studiet av grundläggande frågor kring stat, styrelseskick, politik, frihet, jämlikhet, rättvisa, egendom, rättigheter, samt lagar och upprätthållandet av dem, vad de är samt varför och om de behövs.
Filosofins historia och Politisk filosofi · Politik och Politisk filosofi ·
Republik
Republik (av latin res publica, allmän sak) innebär i dess mest generella betydelse en stat vars politiska makt innehas av eller utgår från en statschef som företräder folket, som regel genom att denne är folkvald.
Filosofins historia och Republik · Politik och Republik ·
Samhälle (sociologi)
En fotbollspublik. Deltagarna vid fotbollsmatcher består typiskt sett av en mängd individer från samma samhälle. Ett samhälle är en grupp av människor som förenas av ett nätverk av sociala relationer med viss varaktighet och kontinuitet.
Filosofins historia och Samhälle (sociologi) · Politik och Samhälle (sociologi) ·
Socialism
Socialism är benämningen på ett antal olika men besläktade samhälleliga ideal och politiska teorier och betecknar även olika praktiska politiska lösningar för att förverkliga dessa ideal.
Filosofins historia och Socialism · Politik och Socialism ·
Sokrates
miniatyr ''Sokrates död'' av Jacques-Louis David Sokrates (grekiska Σωκράτης, Sōkrátēs), född cirka 469 f.Kr., död 399 f.Kr. var en klassisk grekisk filosof från Aten.
Filosofins historia och Sokrates · Politik och Sokrates ·
Stat
Leviathan'', tecknad av Abraham Bosse. I boken målas bilden upp av naturtillståndet, ett tillstånd som mänskligheten skulle vara i om det inte fanns någon stat. Stat (av lat. status, ställning, fast ordning) (äldre benämning på den svenska staten: kronan) är en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett land eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.
Filosofins historia och Stat · Politik och Stat ·
Thomas av Aquino
Thomas av Aquino (latin: Thomas Aquinas), född omkring 1225 i Roccasecca i Lazio, död 7 mars 1274 på Fossanova-klostret nära Priverno i Lazio, var en italiensk dominikanbroder, katolsk präst, teolog och filosof.
Filosofins historia och Thomas av Aquino · Politik och Thomas av Aquino ·
Thomas Hobbes
Thomas Hobbes (/hɒbz/), född 5 april 1588 i Westport (idag en del av Malmesbury), Wiltshire, död 4 december 1679 på Hardwick Hall i Derbyshire,Fredriksson (1994), s. 48 var en engelsk konservativ filosof och politisk teoretiker.
Filosofins historia och Thomas Hobbes · Politik och Thomas Hobbes ·
Totalitarism
Josef Stalin och Adolf Hitler betraktas ofta som två tidiga ledare för regimer som blivit stilbildande för sina totalitära drag. Totalitarism är ett politiskt system i vilket en stat endast tillåter ett maktägande parti och att detta parti ser sig självt som staten.
Filosofins historia och Totalitarism · Politik och Totalitarism ·
Upplysningstiden
Encyclopedins utgivning 1751–1777, en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv snarare än ett kristet. Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under 1700-talet.
Filosofins historia och Upplysningstiden · Politik och Upplysningstiden ·
Voltaire
François-Marie Arouet (mer känd under författarnamnet Voltaire), född 21 november 1694 i Paris, död 30 maj 1778 i Paris, var en fransk författare, deist och upplysningsfilosof.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Filosofins historia och Politik
- Vad har gemensamt Filosofins historia och Politik
- Likheter mellan Filosofins historia och Politik
Jämförelse mellan Filosofins historia och Politik
Filosofins historia har 429 relationer, medan Politik har 106. Eftersom de har gemensamt 44, är Jaccard index 8.22% = 44 / (429 + 106).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Filosofins historia och Politik. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
