Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Finland och Vinterkriget
Finland och Vinterkriget har 25 saker gemensamt (i Unionpedia): Andra världskriget, Östersjön, Åbo, Belgien, Christian Günther, Estland, Finska inbördeskriget, Finska kriget, Finska viken, Fortsättningskriget, Frankrike, Gustaf Mannerheim, Helsingfors, Karelska näset, Kvarken, Kyösti Kallio, Lapplandskriget, Lettland, Litauen, Risto Ryti, Sovjetunionen, Storbritannien, Torneå, Vjatjeslav Molotov, Yle.
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Andra världskriget och Finland · Andra världskriget och Vinterkriget ·
Östersjön
Östersjön, även kallad Baltiska havet eller Baltiska sjön, är ett cirka kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten, beläget i norra Europa.
Östersjön och Finland · Östersjön och Vinterkriget ·
Åbo
Åbo (Turku) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland.
Åbo och Finland · Åbo och Vinterkriget ·
Belgien
Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.
Belgien och Finland · Belgien och Vinterkriget ·
Christian Günther
Christian Ernst Günther, född 5 december 1886 i Stockholm, död 6 mars 1966 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk diplomat.
Christian Günther och Finland · Christian Günther och Vinterkriget ·
Estland
Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Estland och Finland · Estland och Vinterkriget ·
Finska inbördeskriget
Finska inbördeskriget (även frihetskrig, medborgarkrig, revolution) var en väpnad konflikt i det nyligen självständiga Finland, som pågick från den 27 januari till den 15 maj 1918, mellan den "röda" sidan och den "vita" sidan.
Finland och Finska inbördeskriget · Finska inbördeskriget och Vinterkriget ·
Finska kriget
Finska kriget (Suomen sota; Финляндская война), även kallat 1808–1809 års krig, utkämpades mellan Sverige och Kejsardömet Ryssland.
Finland och Finska kriget · Finska kriget och Vinterkriget ·
Finska viken
Finska viken Satellitbild över Finska viken. Karta över Finska viken. Finska viken (Suomenlahti; Soome laht; Финский залив Finskij zaliv) är den östligaste viken i Östersjön, belägen mellan Finland och Estland.
Finland och Finska viken · Finska viken och Vinterkriget ·
Fortsättningskriget
Fortsättningskriget (jatkosota, Советско-финская война 1941–1944: Sovetsko-finskaja vojna 1941–1944) utkämpades av Finland och Nazityskland mot Sovjetunionen mellan den 25 juni 1941 och den 19 september 1944 under andra världskriget.
Finland och Fortsättningskriget · Fortsättningskriget och Vinterkriget ·
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Finland och Frankrike · Frankrike och Vinterkriget ·
Gustaf Mannerheim
Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.
Finland och Gustaf Mannerheim · Gustaf Mannerheim och Vinterkriget ·
Helsingfors
Helsingfors (Helsinki) är Finlands huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.
Finland och Helsingfors · Helsingfors och Vinterkriget ·
Karelska näset
Karelska näset. Vuoksa-sjön nära Kexholm. Karelska näset (Карельский перешеек, Karelskij peresjejek; Karjalankannas) är landområdet mellan sjön Ladoga och Finska viken.
Finland och Karelska näset · Karelska näset och Vinterkriget ·
Kvarken
Kvarken Kvarken (i äldre litteratur stavat Qvarken, Merenkurkku, "Havshals"; kvark är en äldre synonym till strupe/hals) är det vattenområde som skiljer Bottenviken från Bottenhavet, ungefär mellan svenska Umeå och finska staden Vasa, vilket även benämns Norra Kvarken för att undvika förväxling med Södra Kvarken (Ahvenanrauma, "Ålands sund"), det sistnämnda är den smalaste och nordligaste delen av Ålands hav mellan Åland och Öregrunds skärgård och skiljer Ålands hav från Bottenhavet.
Finland och Kvarken · Kvarken och Vinterkriget ·
Kyösti Kallio
Kyösti Kallio, ursprungligen Gustaf Kalliokangas, född 10 april 1873 i Ylivieska, död 19 december 1940 på Helsingfors järnvägsstation, var Finlands president 1937–1940.
Finland och Kyösti Kallio · Kyösti Kallio och Vinterkriget ·
Lapplandskriget
Lapplandskriget (finska: Lapin sota, tyska: Lapplandkrieg) var Finlands tredje krig under andra världskriget och fördes mot Nazitysklands trupper i Lappland i norra Finland från september 1944 till april 1945.
Finland och Lapplandskriget · Lapplandskriget och Vinterkriget ·
Lettland
Lettland (Latvija), officiellt Republiken Lettland (Latvijas Republika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa med kust mot Östersjön och gräns mot Estland, Ryssland, Belarus och Litauen.
Finland och Lettland · Lettland och Vinterkriget ·
Litauen
Litauen (Lietuva), formellt Republiken Litauen (Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Finland och Litauen · Litauen och Vinterkriget ·
Risto Ryti
Ryti tillsammans med Adolf Hitler och Gustaf Mannerheim i Finland 4 juni 1942. Risto Heikki Ryti, född 3 februari 1889 i Vittis, död 25 oktober 1956 i Helsingfors, var en finländsk politiker och president i Finland 1940–1944.
Finland och Risto Ryti · Risto Ryti och Vinterkriget ·
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Finland och Sovjetunionen · Sovjetunionen och Vinterkriget ·
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Finland och Storbritannien · Storbritannien och Vinterkriget ·
Torneå
Hallituskatu (Regeringsgatan), Torneå. Torneå (Tornio, Duortnus) är en stad i landskapet Lappland (historiskt sett dock i finska Västerbotten) i Finland, och ligger längst upp i Bottenviken.
Finland och Torneå · Torneå och Vinterkriget ·
Vjatjeslav Molotov
Vjatjeslav Michajlovitj Molotov (Вячесла́в Миха́йлович Мо́лотов), ursprungligen Skrjabin, född 9 mars 1890 (25 februari enligt g.s.) i Kukarka i guvernementet Vjatka, död 8 november 1986 i Moskva, var en sovjetisk kommunistisk politiker.
Finland och Vjatjeslav Molotov · Vinterkriget och Vjatjeslav Molotov ·
Yle
Yle huvudkvarteret, Stora Smedjan, i Västra Böle, Helsingfors. Rundradion Ab (finska: Yleisradio Oy, förkortat till: Yle) är Finlands public servicebolag för radio och TV, som är känt för sina nyheter, dokumentärer, drama, filmer och diskussionsprogram.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Finland och Vinterkriget
- Vad har gemensamt Finland och Vinterkriget
- Likheter mellan Finland och Vinterkriget
Jämförelse mellan Finland och Vinterkriget
Finland har 443 relationer, medan Vinterkriget har 107. Eftersom de har gemensamt 25, är Jaccard index 4.55% = 25 / (443 + 107).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Finland och Vinterkriget. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
