Finland under den ryska tiden och Gustaf Mannerheim

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Finland under den ryska tiden och Gustaf Mannerheim

Finland under den ryska tiden vs. Gustaf Mannerheim

Finland under den ryska tiden behandlar Finlands historia som det ryska Storfurstendömet Finland under perioden 1809–1917. Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.

Förenings- och säkerhetsakten

Förenings- och säkerhetsakten var ett tillägg till 1772 års regeringsform som efter riksdagen 1789 infördes i Sverige.

Förenings- och säkerhetsakten och Finland under den ryska tiden · Förenings- och säkerhetsakten och Gustaf Mannerheim · Se mer »

Första världskriget

Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.

Första världskriget och Finland under den ryska tiden · Första världskriget och Gustaf Mannerheim · Se mer »

Finland

Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.

Finland och Finland under den ryska tiden · Finland och Gustaf Mannerheim · Se mer »

Finlands riksdag

Finlands riksdag (Suomen eduskunta), riksdagen, är Finlands lagstiftande församling och enligt grundlagen folkets företrädare.

Finland under den ryska tiden och Finlands riksdag · Finlands riksdag och Gustaf Mannerheim · Se mer »

Finska

Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk.

Finland under den ryska tiden och Finska · Finska och Gustaf Mannerheim · Se mer »

Helsingfors

Helsingfors (Helsinki) är Finlands huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.

Finland under den ryska tiden och Helsingfors · Gustaf Mannerheim och Helsingfors · Se mer »

Kejsardömet Ryssland

Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.

Finland under den ryska tiden och Kejsardömet Ryssland · Gustaf Mannerheim och Kejsardömet Ryssland · Se mer »

Ryska

Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.

Finland under den ryska tiden och Ryska · Gustaf Mannerheim och Ryska · Se mer »

Rysk–japanska kriget

Rysk–japanska kriget (日露戦争; romaji: Nichi-Ro Sensō; Русско-японская война Russko-japonskaja vojna 1904–1905) var en militär konflikt som växte fram ur japansk och rysk imperialistisk strävan i Korea och Manchuriet.

Finland under den ryska tiden och Rysk–japanska kriget · Gustaf Mannerheim och Rysk–japanska kriget · Se mer »

Sankt Petersburg

Sankt Petersburg (Са́нкт-Петербу́рг, Sankt-Peterburg; 1914–1924 Petrograd; 1924–1991 Leningrad) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Nevas utlopp i Finska viken.

Finland under den ryska tiden och Sankt Petersburg · Gustaf Mannerheim och Sankt Petersburg · Se mer »

Senaten för Finland

Senatshuset vid Senatstorget i Helsingfors var säte för Senaten. Kejserliga senaten för Finland, även kallad senaten, var namnet på den kansliorganisation som bistod regeringsmakten i Finland under den ryska tiden.

Finland under den ryska tiden och Senaten för Finland · Gustaf Mannerheim och Senaten för Finland · Se mer »

Storfurstendömet Finland

Denna karta från 1662 omnämner Finland som storfurstendöme. Storfurstendömet Finland var en benämning på Finland från 1500-talet till Finlands självständighet 1917.

Finland under den ryska tiden och Storfurstendömet Finland · Gustaf Mannerheim och Storfurstendömet Finland · Se mer »

Svenska

Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.

Finland under den ryska tiden och Svenska · Gustaf Mannerheim och Svenska · Se mer »

1772 års regeringsform

Målning föreställande Gustav III i kuppuniformen från 1772, på borded under hatten syns den nya regeringsformen. Avporträtterad av Lorens Pasch den yngre, 1777. 1772 års regeringsform är den regeringsform som Gustav III efter sin statskupp lade fram och som blev enhälligt antagen av ständerna 21 augusti 1772 (under riksdagen 1771–1772).

1772 års regeringsform och Finland under den ryska tiden · 1772 års regeringsform och Gustaf Mannerheim · Se mer »