Snabbare tillgång än webbläsare!
188 relationer: Acceleration, Albert Einstein, Allmänna relativitetsteorin, Andra världskriget, Annus mirabilis, Antimateria, Arbete, Aristoteles, Astrofysik, Atmosfär, Atom, Atomfysik, Atomkärna, Atomteori, Bengtsson om klassisk fysik, Bevis, Bibeln, Big bang, Biologi, Bose–Einstein-kondensat, Bro, Brownsk rörelse, Byggnad, Dator, Dimensionsanalys, Dopning (fysik), Elektricitet, Elektrisk laddning, Elektrisk spänning, Elektrisk ström, Elektromagnetiskt fält, Elektromagnetism, Elektronik, Elektroteknik, Elementarpartikel, Ellära, Emmy Noether, Energi, Entropi, Erwin Schrödinger, Eter (fysik), Europa, Experimentell fysik, Fasta tillståndets fysik, Fission, Fotoelektrisk effekt, Foton, Fundamental växelverkan, Fysikalisk kemi, Fysiker, ..., Galax, Galileo Galilei, Geovetenskap, Gravitation, Grekiska, Halvledare, Hamiltonsk mekanik, Hans-Uno Bengtsson, Hastighet, Hållfasthetslära, Högtemperatursupraledare, Higgsboson, Higgsmekanismen, Hypotes, Ingenjörsvetenskap, Isaac Newton, James Clerk Maxwell, Kaos, Kärnfysik, Kemi, Kemisk reaktion, Klassisk elektrodynamik, Klassisk mekanik, Komplexa system, Kondenserade materiens fysik, Kosmologi, Kvantdator, Kvantmekanik, Large Hadron Collider, Latin, Längd, Lins, Lise Meitner, Lista över fysiker, Ljus, Ljusets hastighet, Loopkvantgravitation, M-teori, Magnet, Magnetism, Makroskopi, Marie Curie, Massa, Matematik, Matematisk fysik, Materia, Max Planck, Maxwells ekvationer, Mörk energi, Mörk materia, Medicinen, Meissnereffekten, Mekanik, Metall, Meteorologi, Michelson–Morleys experiment, Mikroskopisk, Molekyl, Molekylfysik, Nationalencyklopedin, Natur, Naturfilosofi, Naturorienterande ämnen, Naturvetenskap, Naturvetenskapsprogrammet, Neutron, Neutronstjärna, Newtons rörelselagar, Nobelpriset i fysik, Noethers sats, Norstedts Förlagsgrupp, Optik, Osäkerhetsprincipen, Otto Robert Frisch, Paritet, Partikelfysik, Paul Dirac, Philosophiae Naturalis Principia Mathematica, Plancks konstant, Planet, Proton, Radioaktivitet, Radiofysik, Röntgenstrålning, Rörelsemängd, Relativitetsteori, Renässansen, Richard Feynman, Rum (fysik), Rumtid, Rymdfysik, Schrödingerekvationen, Speciella relativitetsteorin, Spinn, Spinntronik, Standardmodellen, Stark växelverkan, Statik, Steady state-teorin, Stjärna, Storhet, Strängteori, Strömningsmekanik, Subatomär fysik, Supernova, Supersträngteori, Supraledare, Svag växelverkan, Svart hål, Svartkropp, Svepelektronmikroskop, Symmetri, Teknikprogrammet, Teknisk fysik, Teknisk fysik och elektroteknik, Temperatur, Teoretisk fysik, Teori, Teori om allt, Termisk energi, Termodynamik, Termodynamikens huvudsatser, Termodynamisk jämvikt, Tid, Tryck, Turbulens, Ultravioletta katastrofen, Universum, Utträdesarbete, Våg-partikeldualitet, Vågfunktion, Vetenskap, Vetenskaplig metod, Vetenskaplig modell, Vetenskapliga belägg, Vetenskapsåret 1900, Werner Heisenberg, 1687. Förläng index (138 mer) »
Acceleration
Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.
Ny!!: Fysik och Acceleration · Se mer »
Albert Einstein
Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.
Ny!!: Fysik och Albert Einstein · Se mer »
Allmänna relativitetsteorin
Simulering av ett svart hål med stora magellanska molnet som bakgrund. Gravitationslinsverkan orsakar två förstorade och starkt förvrängda bilder av molnet. I den övre delen bilden ses Vintergatan förvrängd till en båge. Allmänna relativitetsteorin är den geometriska teori om gravitationen som Albert Einstein publicerade 1915 och den aktuella beskrivningen av gravitationen inom den moderna fysiken.
Ny!!: Fysik och Allmänna relativitetsteorin · Se mer »
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Ny!!: Fysik och Andra världskriget · Se mer »
Annus mirabilis
Årsalmanacka från Norge, 1644 Annus mirabilis ("mirakelår") är en latinsk term som idag används för att beteckna ett enskilt år där flera viktiga och betydande händelser inträffade under samma år främst inom vetenskapen och forskningen.
Ny!!: Fysik och Annus mirabilis · Se mer »
Antimateria
Partiklar från vänster uppifrån och ner: elektron, proton, neutron.Antipartiklar från höger uppifrån och ner: positron, antiproton, antineutron. Antimateria är motsatsen till den vanliga materia, som vår galax och resten av vårt synliga universum består av.
Ny!!: Fysik och Antimateria · Se mer »
Arbete
Arbete är en mänsklig verksamhet som genererar någon form av värde.
Ny!!: Fysik och Arbete · Se mer »
Aristoteles
Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.
Ny!!: Fysik och Aristoteles · Se mer »
Astrofysik
Astrofysik är den gren av astronomin som använder sig av fysikaliska metoder och begrepp för att studera och beskriva fenomen i världsrymden, universum, kosmos: stjärnor, galaxer och medier där emellan – i teori och genom praktisk observation.
Ny!!: Fysik och Astrofysik · Se mer »
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
Ny!!: Fysik och Atmosfär · Se mer »
Atom
En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
Ny!!: Fysik och Atom · Se mer »
Atomfysik
Atomfysik är den vetenskapliga studien av atomernas struktur, deras energinivåer och växelverkan med andra partiklar och fält.
Ny!!: Fysik och Atomfysik · Se mer »
Atomkärna
Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.
Ny!!: Fysik och Atomkärna · Se mer »
Atomteori
Den moderna atommodellen Atomteorin, eller atomläran som det även kallas, har funnits sedan antiken, men blev först allmänt erkänd på 1800-talet.
Ny!!: Fysik och Atomteori · Se mer »
Bengtsson om klassisk fysik
Bengtsson om klassisk fysik är en bok författad av docenten i fysik Hans-Uno Bengtsson 1995.
Ny!!: Fysik och Bengtsson om klassisk fysik · Se mer »
Bevis
Ett bevis är i generell bemärkelse en härledning av en slutsats från ett antal premisser.
Ny!!: Fysik och Bevis · Se mer »
Bibeln
Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".
Ny!!: Fysik och Bibeln · Se mer »
Big bang
Illustration av hur universum expanderar enligt big bang-teorin. Big bang (eller stora smällen) är den mest vedertagna kosmologiska teorin om universums tidiga utveckling.
Ny!!: Fysik och Big bang · Se mer »
Biologi
Insekt som pollinerar en blomma Biologi eller biovetenskap är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi.
Ny!!: Fysik och Biologi · Se mer »
Bose–Einstein-kondensat
Bose–Einstein-kondensat av rubidiumatomer vid 170 nanokelvin. Ett Bose–Einstein-kondensat är ett aggregationstillstånd som en förtunnad gas av bosoner, till exempel atomer med heltaligt spinn, kan övergå till vid extremt låga temperaturer.
Ny!!: Fysik och Bose–Einstein-kondensat · Se mer »
Bro
Öresundsbron som förbinder Malmö med Köpenhamn. Östra bron i Karlstad. Motorvägsbro över floden Aare i Schweiz. Järnvägsbro i Lund. Övergiven järnvägsbro i Laholm. En bro är ett byggnadsverk som leder en trafikled, till exempel väg, järnväg, kanal ("akvedukt") eller taxibana för flyg ("flygplansviadukt"), över ett hinder, såsom korsande väg, järnväg, vattendrag, dalgång eller ravin.
Ny!!: Fysik och Bro · Se mer »
Brownsk rörelse
Ett exempel på simulering av Brownsk rörelse i två dimensioner. Brownsk rörelse, slumpvandring eller random walk är den slumpmässiga rörelse som främst kan iakttas hos mycket små partiklar som svävar i en fluid (fysikaliskt begrepp som motsvarar vätska eller gas).
Ny!!: Fysik och Brownsk rörelse · Se mer »
Byggnad
trä. datum.
Ny!!: Fysik och Byggnad · Se mer »
Dator
Superdatorn Columbia hos NASA. Illustration av en modern persondator. En dator (tidigare datamaskin eller matematikmaskin) är en maskin som kan bearbeta data och utföra beräkningar automatiskt, effektivare än vad som kan göras manuellt.
Ny!!: Fysik och Dator · Se mer »
Dimensionsanalys
Dimensionsanalys eller enhetsbetraktelse är ett hjälpmedel att sålla bort felaktiga formler.
Ny!!: Fysik och Dimensionsanalys · Se mer »
Dopning (fysik)
Fosfordopning i kisel ger en extra elektron, kallad n-dopning. hål i valensbandet, kallad p-dopning. Dopning är en beteckning på ett stort antal kemiska processer där man tillsätter ett störämne (se bild) till en struktur för att ändra någon egenskap hos denna.
Ny!!: Fysik och Dopning (fysik) · Se mer »
Elektricitet
Blixtar tillhör de mest dramatiska uttrycken för elektricitet. Elektricitet, från grekiska "elektron", 'bärnsten', är ett fysikaliskt fenomen.
Ny!!: Fysik och Elektricitet · Se mer »
Elektrisk laddning
AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.
Ny!!: Fysik och Elektrisk laddning · Se mer »
Elektrisk spänning
Elektrisk spänning eller potentialskillnad, väsentligen samma sak som elektromotorisk spänning, är skillnaden i elektrisk potential mellan två punkter i en elektrisk krets.
Ny!!: Fysik och Elektrisk spänning · Se mer »
Elektrisk ström
Elektrisk ström är ett flöde av elektriska laddningar.
Ny!!: Fysik och Elektrisk ström · Se mer »
Elektromagnetiskt fält
Elektromagnetiska fält består av oscillerande elektriska och magnetiska fält, därav namnet.
Ny!!: Fysik och Elektromagnetiskt fält · Se mer »
Elektromagnetism
elektriskt fenomen Elektriska fältlinjer kring två laddade partiklar. Till vänster har partiklarna samma laddning och till höger har de olika laddning Elektromagnetism är den del av fysiken som förenar elektriska och magnetiska fenomen.
Ny!!: Fysik och Elektromagnetism · Se mer »
Elektronik
komponenter på ett mönsterkort. Elektronik är den gren av elektrotekniken som bygger på rörelserna hos elektroner i vakuum, gaser eller fasta material (inklusive halvledare).
Ny!!: Fysik och Elektronik · Se mer »
Elektroteknik
En kopia av den första fungerande transistorn. Elektroteknik är en utbildning som finns som civilingenjörs-, master- och högskoleingenjörsprogram och fokuserar på områden inom tillämpad elektrofysik och ingenjörsvetenskap som utnyttjar elektricitet och elektromagnetism.
Ny!!: Fysik och Elektroteknik · Se mer »
Elementarpartikel
Standardmodellens elementarpartiklar. Elementarpartiklar är materiens minsta beståndsdelar.
Ny!!: Fysik och Elementarpartikel · Se mer »
Ellära
Ellära är ett läroämne som utgör en obligatorisk del av alla inriktningar på svenska gymnasieskolans elprogram.
Ny!!: Fysik och Ellära · Se mer »
Emmy Noether
Amalie Emmy Noether, född 23 mars 1882 i Erlangen i Tyskland, död 14 april 1935 i Bryn Mawr i USA, var en tysk matematiker främst känd för sitt nyskapande tänkande inom abstrakt algebra och teoretisk fysik.
Ny!!: Fysik och Emmy Noether · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Fysik och Energi · Se mer »
Entropi
Entropi är en fysikalisk tillståndsfunktion, betecknad S. Inom statistisk mekanik kan den ses som ett mått på sannolikheten för att ett system skall inta ett visst tillstånd; inom termodynamik snarare som ett mått på hur mycket av värmeenergin i ett system som inte kan omvandlas till arbete.
Ny!!: Fysik och Entropi · Se mer »
Erwin Schrödinger
Erwin Rudolf Josef Alexander Schrödinger, född 12 augusti 1887 i Wien, död 4 januari 1961 i Wien, var en österrikisk teoretisk fysiker, som bidrog till utvecklandet av kvantmekaniken och speciellt vågteorin inom densamma.
Ny!!: Fysik och Erwin Schrödinger · Se mer »
Eter (fysik)
Den lysande etern. Man antog att jorden rör sig genom ett "medium" av eter som bär ljus. Etern är ett numera övergivet begrepp inom fysiken.
Ny!!: Fysik och Eter (fysik) · Se mer »
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Fysik och Europa · Se mer »
Experimentell fysik
Cavendishs experiment för bestämning av gravitationskonstanten. Experimentell fysik är den gren av fysiken som bedrivs genom att göra observationer av fysikaliska storheter med mer eller mindre väldefinierade randvillkor.
Ny!!: Fysik och Experimentell fysik · Se mer »
Fasta tillståndets fysik
Animering av en atombytesprocess som äger rum på ett fyrkantigt gitter. Fasta tillståndets fysik (FTF) är den del av fysikvetenskapen som behandlar ämnen i fast form.
Ny!!: Fysik och Fasta tillståndets fysik · Se mer »
Fission
Schematisk bild av en fissionsprocess. uranatom bombarderas med en neutron mot den klyvningsbara atomkärnan. Kärnan blir då instabil, vilket leder till att atomkärnan går i bitar. Fission betyder klyvning, inom kärnfysiken och kärnkemin klyvningen av atomkärnor, kärnklyvning.
Ny!!: Fysik och Fission · Se mer »
Fotoelektrisk effekt
Fotoelektrisk effekt: Inkommande elektromagnetisk strålning slår ut elektroner ur metallen. Den fotoelektriska effekten är ett fysikaliskt fenomen, som bygger på kvantmekanik, där elektroner emitteras från ett ämne då det belyses med elektromagnetisk strålning av tillräckligt hög frekvens.
Ny!!: Fysik och Fotoelektrisk effekt · Se mer »
Foton
Foton /fot'ån/ (från φως (phos), ljus) är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.
Ny!!: Fysik och Foton · Se mer »
Fundamental växelverkan
Fundamental växelverkan, de fyra fundamentala naturkrafterna eller bara växelverkan är de fysikaliska fenomen där partiklar påverkar varandra med krafter.
Ny!!: Fysik och Fundamental växelverkan · Se mer »
Fysikalisk kemi
Fysikalisk kemi är en av kemins huvudgrenar, och använder fysik, framförallt termodynamik och kvantmekanik, för att förklara och studera kemiska fenomen på molekylnivå.
Ny!!: Fysik och Fysikalisk kemi · Se mer »
Fysiker
sina lagar botwansk fysiker på Botswana International University of Science and Technology, 2016. En fysiker är en vetenskapsperson som ägnar sig åt fysik eller studerar till en akademisk examen i fysik på ett universitet eller en högskola.
Ny!!: Fysik och Fysiker · Se mer »
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Ny!!: Fysik och Galax · Se mer »
Galileo Galilei
Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.
Ny!!: Fysik och Galileo Galilei · Se mer »
Geovetenskap
Kilaueavulkanen på Hawaii. Geovetenskap omfattar de vetenskaper som studerar planeten jorden och dess historia.
Ny!!: Fysik och Geovetenskap · Se mer »
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Ny!!: Fysik och Gravitation · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Fysik och Grekiska · Se mer »
Halvledare
Jämförelse av elektronband i metall, halvledare och isolator Halvledare (halvledarmaterial) är kristallina material som inte leder elektrisk ström lika bra som en ledare, men inte heller utesluter strömledning som en isolator.
Ny!!: Fysik och Halvledare · Se mer »
Hamiltonsk mekanik
Hamiltonsk mekanik är en matematisk teori som utvecklats som en omformulering av den klassiska mekaniken och som förutsäger samma resultat som icke-hamiltonsk klassisk mekanik.
Ny!!: Fysik och Hamiltonsk mekanik · Se mer »
Hans-Uno Bengtsson
Hans-Uno Bengtsson, född den 12 maj 1953 i Laholm, död den 18 maj 2007 i Lund, var en svensk teoretisk fysiker.
Ny!!: Fysik och Hans-Uno Bengtsson · Se mer »
Hastighet
Tåg som rör sig med hög hastighet integrering. Hastighet (även velocitet) är inom fysik en storhet för att beskriva rörelse.
Ny!!: Fysik och Hastighet · Se mer »
Hållfasthetslära
Hållfasthetslära är en teknologisk disciplin som beskriver förhållandet mellan mekaniska krafter och deformerbara kroppar.
Ny!!: Fysik och Hållfasthetslära · Se mer »
Högtemperatursupraledare
Högtemperatursupraledare är material som är supraledande vid temperaturer över kokpunkten för flytande kväve (−196 °C eller 77 K), den kryogeniska temperatur som är lättast att uppnå, till skillnad mot vanliga supraledare som når detta tillstånd endast om de når temperaturer på ett fåtal kelvin.
Ny!!: Fysik och Högtemperatursupraledare · Se mer »
Higgsboson
Higgsbosonen Higgsbosonen (även: Higgs boson eller Higgspartikeln) är en partikel i partikelfysikens standardmodell, som genom Higgsmekanismen och Higgs-fältet beskriver varför partiklar har massa.
Ny!!: Fysik och Higgsboson · Se mer »
Higgsmekanismen
Higgsmekanismen eller Brout-Englert-Higgsmekanismen är en (av Robert Brout, François Englert och Peter Higgs) föreslagen teori för att förklara varför elementarpartiklar har massa.
Ny!!: Fysik och Higgsmekanismen · Se mer »
Hypotes
En hypotes är ett ännu obevisat antagande om verkligheten.
Ny!!: Fysik och Hypotes · Se mer »
Ingenjörsvetenskap
Vindkraftverk Ångturbin Ångmaskin Ingenjörsvetenskap eller ingenjörskonst (engineering) är den vetenskapliga disciplin som behandlar implementering av vetenskap på material, byggnationer, maskiner, system och processer för att förverkliga ett specifikt mål.
Ny!!: Fysik och Ingenjörsvetenskap · Se mer »
Isaac Newton
Sir Isaac Newton, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen) i Woolsthorpe-by-Colsterworth i Lincolnshire, död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i Kensington i London, var en engelsk naturvetenskapsman, matematiker, teolog (antitrinitarian) och alkemist.
Ny!!: Fysik och Isaac Newton · Se mer »
James Clerk Maxwell
James Clerk Maxwell, FRS FRSE, född 13 juni 1831 i Edinburgh, död 5 november 1879 i Cambridge, var en brittisk matematiker och fysiker som gjorde betydande insatser inom fysiken.
Ny!!: Fysik och James Clerk Maxwell · Se mer »
Kaos
Kaos har att göra med oförutsägbarhet.
Ny!!: Fysik och Kaos · Se mer »
Kärnfysik
Alla kända nuklider och deras halveringstider. I grafen är y-axeln totala antalet neutroner (N) och x-axeln är antalet protoner (Z) i nukliden. Kärnfysik är den del av fysiken som berör atomkärnorna, deras beståndsdelar, struktur, dynamik och de krafter som verkar på och inom dem.
Ny!!: Fysik och Kärnfysik · Se mer »
Kemi
kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
Ny!!: Fysik och Kemi · Se mer »
Kemisk reaktion
Ammoniak reagerar i luft med saltsyra till salmiak 389x389px Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.
Ny!!: Fysik och Kemisk reaktion · Se mer »
Klassisk elektrodynamik
Klassisk elektrodynamik, elektromagnetisk fältteori, är en fysikalisk teori om elektromagnetiska fenomen.
Ny!!: Fysik och Klassisk elektrodynamik · Se mer »
Klassisk mekanik
''Principia''. Klassisk mekanik är den del av mekaniken som grundar sig på de rörelselagar som Isaac Newton formulerade i sitt banbrytande verk Principia 1687.
Ny!!: Fysik och Klassisk mekanik · Se mer »
Komplexa system
Komplexa system är strukturer som innehåller många enheter som interagerar.
Ny!!: Fysik och Komplexa system · Se mer »
Kondenserade materiens fysik
Kondenserade materiens fysik är den del av fysikvetenskapen som behandlar kondenserad materia; ämnen i fast och till viss del även flytande aggregationstillstånd.
Ny!!: Fysik och Kondenserade materiens fysik · Se mer »
Kosmologi
kosmiska bakgrundsstrålningen, uppmätt av WMAP. Kosmologi är det vetenskapliga studiet inom astronomin och fysiken av universums uppkomst och utveckling och dess storskaliga struktur.
Ny!!: Fysik och Kosmologi · Se mer »
Kvantdator
En 3-kvantbitsprocessor En kvantdator är en beräkningsenhet som använder kvantmekanik för att utföra flera beräkningar samtidigt.
Ny!!: Fysik och Kvantdator · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Fysik och Kvantmekanik · Se mer »
Large Hadron Collider
supraledande magneter installeras. Large Hadron Collider (LHC) är världens största och kraftigaste partikelacceleratoranläggning, avsedd att kollidera två motsatt riktade protonstrålar med energi upp till 7 biljoner elektronvolt per proton, det vill säga 14 biljoner elektronvolt totalt.
Ny!!: Fysik och Large Hadron Collider · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Fysik och Latin · Se mer »
Längd
---- Längd är en fysikalisk storhet som anger ett avstånd, till exempel från en punkt där ett objekt börjar till den punkt där det slutar.
Ny!!: Fysik och Längd · Se mer »
Lins
En konvex lins. En lins är inom optiken en transparent kropp som bryter ljus kring en axel.
Ny!!: Fysik och Lins · Se mer »
Lise Meitner
Lise Meitner, egentligen Elise Meitner, född 7 november 1878 i Wien, Österrike, död 27 oktober 1968 i Cambridge, var en österrikisk-svensk fysiker inom radioaktivitet och kärnfysik.
Ny!!: Fysik och Lise Meitner · Se mer »
Lista över fysiker
Ingen beskrivning.
Ny!!: Fysik och Lista över fysiker · Se mer »
Ljus
Ljus syftar dels på en sinnesupplevelse och dels på den elektromagnetiska strålning som kan ge upphov till sådana upplevelser.
Ny!!: Fysik och Ljus · Se mer »
Ljusets hastighet
Ljusets hastighet (betecknas c) är egentligen två olika hastigheter.
Ny!!: Fysik och Ljusets hastighet · Se mer »
Loopkvantgravitation
Loopkvantgravitation eller slingkvantgravitation (efter engelska: loop quantum gravity) är en föreslagen teori som förenar kvantmekaniska teorier (kvantfältteorier) och gravitation.
Ny!!: Fysik och Loopkvantgravitation · Se mer »
M-teori
M-teori är den teori som förenar de fem 10-dimensionella supersträngteorierna och 11-dimensionell supergravitation.
Ny!!: Fysik och M-teori · Se mer »
Magnet
Permanentmagneter visar repulsion mellan lika poler blixtar En magnet är ett objekt som ger upphov till ett magnetfält.
Ny!!: Fysik och Magnet · Se mer »
Magnetism
Magnetfält kring en stavformig magnet, synliggjord genom järnfilspån Magnetism är ett fysikaliskt fenomen genom vilket ett material utövar attraktiva eller repulsiva krafter på andra material.
Ny!!: Fysik och Magnetism · Se mer »
Makroskopi
Makroskopi är en fysikalisk term som betyder ungefär "storskalig", "synlig för blotta ögat" eller "enkel att se".
Ny!!: Fysik och Makroskopi · Se mer »
Marie Curie
Nobelprisdiplomet från 1911. Pierre och Marie Curie, cirka 1904. Monument i Lublin. Marie Salomea Skłodowska Curie, född som Maria Salomea Skłodowska, eller mer känd som bara Marie Curie, född 7 november 1867 i Warszawa i Polen, Kejsardömet Ryssland, död 4 juli 1934 på Sancellemoz sanatorium i Passy i Haute-Savoie i Frankrike, var en polsk och fransknaturaliserad fysiker och kemist som utförde banbrytande forskning och gjorde upptäckter om radioaktivitet.
Ny!!: Fysik och Marie Curie · Se mer »
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Ny!!: Fysik och Massa · Se mer »
Matematik
arkivdatum.
Ny!!: Fysik och Matematik · Se mer »
Matematisk fysik
Matematisk fysik är det område inom fysiken som behandlar matematiska modeller av fysikaliska fenomen.
Ny!!: Fysik och Matematisk fysik · Se mer »
Materia
Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av.
Ny!!: Fysik och Materia · Se mer »
Max Planck
Max Karl Ernst Ludwig Planck, född 23 april 1858 i Kiel, död 4 oktober 1947 i Göttingen, var en tysk teoretisk fysiker och främste upphovsman till kvantteorin, vilket också gav honom Nobelpriset i fysik 1918.
Ny!!: Fysik och Max Planck · Se mer »
Maxwells ekvationer
Maxwells elektromagnetiska ekvationer är fyra partiella differentialekvationer som beskriver elektriska och magnetiska fält.
Ny!!: Fysik och Maxwells ekvationer · Se mer »
Mörk energi
Universums storskaliga sammansättning enligt en analys av data från WMAP Inom fysikalisk kosmologi och celest mekanik är mörk energi en hypotetisk form av energi som genomtränger hela rymden och synes öka universums expansionstakt.
Ny!!: Fysik och Mörk energi · Se mer »
Mörk materia
Mörk materia är en hypotes om en tänkt form av materia som inte avger eller reflekterar elektromagnetisk strålning och därför inte kan observeras på normalt sätt.
Ny!!: Fysik och Mörk materia · Se mer »
Medicinen
Medicinen är en roman av den svenske författaren Petter Lidbeck, första gången utgiven 2009 på förlaget Wahlström & Widstrand under pseudonymen Hans Koppel.
Ny!!: Fysik och Medicinen · Se mer »
Meissnereffekten
En magnet svävar över en supraledare kyld (-200°C) av flytande kväve diagram visande förändringen av ett magnetfält över en supraledare Meissnereffekten uppkallad efter Walther Meißner, är benämningen på det fenomen som uppstår hos supraledare när materialet når en temperatur under den kritiska och det omgivande magnetfältet är under det kritiska.
Ny!!: Fysik och Meissnereffekten · Se mer »
Mekanik
Mekanik kan syfta på.
Ny!!: Fysik och Mekanik · Se mer »
Metall
Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.
Ny!!: Fysik och Metall · Se mer »
Meteorologi
Orkanen Hugo (1989). Meteorologi (av grekiska μετέωρος, "meteoros", som betyder "i luften befintlig" vilket kan jämföras med begreppet meteor, och λογία, "logia", som betyder lära eller vetenskap) är vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi och inkluderar därmed allt som har med väder att göra.
Ny!!: Fysik och Meteorologi · Se mer »
Michelson–Morleys experiment
Michelson och Morleys experiment. Bilden är från originalartikeln. Michelson–Morleys experiment är ett av de viktigaste och mest berömda experimenten i fysikens historia.
Ny!!: Fysik och Michelson–Morleys experiment · Se mer »
Mikroskopisk
Mikroskopisk, småskalig, ej synlig för blotta ögat.
Ny!!: Fysik och Mikroskopisk · Se mer »
Molekyl
En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.
Ny!!: Fysik och Molekyl · Se mer »
Molekylfysik
Molekylfysik är ett forskningsfält som studerar de fysikaliska egenskaperna hos molekyler och de kemiska bindningar mellan atomer som håller ihop molekylerna.
Ny!!: Fysik och Molekylfysik · Se mer »
Nationalencyklopedin
Nationalencyklopedin, förkortas ofta NE, är ett uppslagsverk.
Ny!!: Fysik och Nationalencyklopedin · Se mer »
Natur
Lauterbrunnen. Natur kan i sin vidaste definition syfta på den levande materiella världen i stort.
Ny!!: Fysik och Natur · Se mer »
Naturfilosofi
Naturfilosofi var en filosofisk gren som studerade naturen; vetenskapsgrenen räknas numera ofta till fysiken, vetenskapsfilosofin, eller andra ämnen.
Ny!!: Fysik och Naturfilosofi · Se mer »
Naturorienterande ämnen
Naturorienterande ämnen (NO), även kallat naturvetenskapliga ämnen (NV), är ett samlingsbegrepp för ämnena biologi, fysik och kemi i grundskolan i Sverige.
Ny!!: Fysik och Naturorienterande ämnen · Se mer »
Naturvetenskap
Naturvetenskap är läran om den fysiska världen (naturen).
Ny!!: Fysik och Naturvetenskap · Se mer »
Naturvetenskapsprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet (ofta förkortat NV, NA eller NP) är en treårig utbildning på gymnasieskolan i Sverige.
Ny!!: Fysik och Naturvetenskapsprogrammet · Se mer »
Neutron
Neutronen (n) är en subatomär partikel som tillsammans med protoner bildar en atomkärna.
Ny!!: Fysik och Neutron · Se mer »
Neutronstjärna
En modell av en neutronstjärna. Gravitationell böjning av ljuset på en neutronstjärna. Genom relativistisk ljusböjning är mer än halva stjärnans yta synlig (varje ruta representerar här 30 x 30 grader). En neutronstjärna är ett av flera möjliga slut för en stjärna.
Ny!!: Fysik och Neutronstjärna · Se mer »
Newtons rörelselagar
''Principia''. Isaac Newtons lagar eller Newtons rörelselagar publicerades först 1687 i Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica.
Ny!!: Fysik och Newtons rörelselagar · Se mer »
Nobelpriset i fysik
Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.
Ny!!: Fysik och Nobelpriset i fysik · Se mer »
Noethers sats
Noethers sats, efter Emmy Noether, är en sats inom fysik som säger att varje kontinuerlig symmetri svarar mot en bevarandelag.
Ny!!: Fysik och Noethers sats · Se mer »
Norstedts Förlagsgrupp
Norstedts Förlagsgrupp AB är en svensk koncern av bokförlag bestående av Norstedts, Rabén & Sjögren, Tiden, Brombergs, B. Wahlströms, Printz Publishing, Massolit, Böckernas klubb och Barnens bokklubb.
Ny!!: Fysik och Norstedts Förlagsgrupp · Se mer »
Optik
Optik är läran om ljusets utbredning och brytning (från grek. optikē) och är en gren av fysiken inom vilken förklaringar ges till olika optiska fenomen.
Ny!!: Fysik och Optik · Se mer »
Osäkerhetsprincipen
Inom kvantfysiken anger Heisenbergs osäkerhetsprincip att det för ett objekt inte går att samtidigt känna till både position och rörelsemängd med en godtyckligt hög grad av noggrannhet utan att det finns en bestämbar undre gräns för osäkerheten; detta till skillnad från klassisk mekanik där varje partikel har ett bestämt läge och en bestämd rörelsemängd vid varje given tidpunkt.
Ny!!: Fysik och Osäkerhetsprincipen · Se mer »
Otto Robert Frisch
Otto Robert Frisch, född 1 oktober 1904 i Wien, Österrike, död 22 september 1979 i Cambridge, England, var en österrikisk-brittisk fysiker.
Ny!!: Fysik och Otto Robert Frisch · Se mer »
Paritet
Paritet är inom kvantfysiken en tvåvärdig egenskap som är relaterad till förändringar hos rumskoordinaterna.
Ny!!: Fysik och Paritet · Se mer »
Partikelfysik
Partikelfysik eller elementarpartikelfysik är den gren inom fysiken som studerar elementarpartiklar, materiens minsta beståndsdelar, och hur dessa växelverkar med varandra.
Ny!!: Fysik och Partikelfysik · Se mer »
Paul Dirac
Paul Adrien Maurice Dirac, född 8 augusti 1902 i Bristol, död 20 oktober 1984 i Tallahassee, Florida, var en brittisk fysiker, delaktig i att grunda kvantmekaniken, och en av dess största teoretiker.
Ny!!: Fysik och Paul Dirac · Se mer »
Philosophiae Naturalis Principia Mathematica
Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica (latin för naturfilosofins matematiska principer, ofta förkortat till enbart Principia) är ett banbrytande vetenskapligt arbete av Isaac Newton (1642–1727), som utkom år 1687.
Ny!!: Fysik och Philosophiae Naturalis Principia Mathematica · Se mer »
Plancks konstant
Plancks konstant, betecknad h, namngiven efter fysikern Max Planck, är en fysikalisk konstant som förekommer i kvantmekaniska ekvationer.
Ny!!: Fysik och Plancks konstant · Se mer »
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Ny!!: Fysik och Planet · Se mer »
Proton
Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.
Ny!!: Fysik och Proton · Se mer »
Radioaktivitet
Radioaktivitet är ett fysikaliskt fenomen där atomkärnor spontant omvandlas till andra typer av kärnor samtidigt som de avger joniserande strålning.
Ny!!: Fysik och Radioaktivitet · Se mer »
Radiofysik
Radiofysik (eller strålningsfysik) är ett vetenskapsområde inom fysiken där man studerar olika former av strålning och dess biologiska effekter.
Ny!!: Fysik och Radiofysik · Se mer »
Röntgenstrålning
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Ny!!: Fysik och Röntgenstrålning · Se mer »
Rörelsemängd
Inom klassisk mekanik, definieras rörelsemängden (SI-enhet kg·m/s) som produkten av ett objekts massa och hastighet.
Ny!!: Fysik och Rörelsemängd · Se mer »
Relativitetsteori
Tvådimensionell visualisering av rumtid-störningen från en massiv kropp. Beskriven med allmän relativitetsteori. Albert Einsteins relativitetsteori är en uppsättning av två teorier i fysik: den speciella relativitetsteorin och den allmänna relativitetsteorin.
Ny!!: Fysik och Relativitetsteori · Se mer »
Renässansen
Vatikanen. Renässansen (av franskans renaissance, "pånyttfödelse") var den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts.
Ny!!: Fysik och Renässansen · Se mer »
Richard Feynman
Richard Feynman (andre från vänster) tillsammans med Robert Oppenheimer under Manhattanprojektet. ID-foto från Los Alamos ca 1943. Richard Phillips Feynman, född 11 maj 1918 i Far Rockaway, Queens, New York, död 15 februari 1988 i Los Angeles, var en amerikansk teoretisk fysiker.
Ny!!: Fysik och Richard Feynman · Se mer »
Rum (fysik)
Definitionen av rum i fysik är omtvistad.
Ny!!: Fysik och Rum (fysik) · Se mer »
Rumtid
Rumtid är en matematisk modell som kombinerar rum och tid till ett enda sammanvävt kontinuum.
Ny!!: Fysik och Rumtid · Se mer »
Rymdfysik
Norrskenet är ett fenomen som förknippas med rymdfysik. Rymdfysiken omfattar studiet av naturliga plasman i universum, framförallt inom vårt solsystem.
Ny!!: Fysik och Rymdfysik · Se mer »
Schrödingerekvationen
Schrödingerekvationen är en partiell differentialekvation av central betydelse inom kvantmekaniken.
Ny!!: Fysik och Schrödingerekvationen · Se mer »
Speciella relativitetsteorin
Albert Einstein omkring 1905, året för hans ''Annus Mirabilis'' publiceringar – vilka inkluderade ''Zur Elektrodynamik bewegter Körper''. Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori publicerad 1905 av Albert Einstein.
Ny!!: Fysik och Speciella relativitetsteorin · Se mer »
Spinn
Spinn är en kvantfysikalisk egenskap (frihetsgrad) hos partiklar i mikrokosmos.
Ny!!: Fysik och Spinn · Se mer »
Spinntronik
En presentation med Albert Fert om jättemagnetoresistans (GMR) och spinntronik. Spinntronik, spinnelektronik, spintronics eller magnetoelektronik, är teknik som utnyttjar elektroners spinn för att åstadkomma mer än vanlig elektronik.
Ny!!: Fysik och Spinntronik · Se mer »
Standardmodellen
Standardmodellens elementarpartiklar Standardmodellen av partiklar och interaktioner; på översta raden fermioner, på mellersta raden de kraftförmedlande partiklarna, på nedersta raden Higgsbosonen. Med standardmodellen inom partikelfysik avses den modell som beskriver de minsta partiklarna och deras interaktioner genom elektromagnetisk, stark och svag växelverkan med hjälp av kvantfältteori.
Ny!!: Fysik och Standardmodellen · Se mer »
Stark växelverkan
Den starka växelverkan, eller den starka kärnkraften, är en av de fyra kända fundamentala krafterna inom fysiken.
Ny!!: Fysik och Stark växelverkan · Se mer »
Statik
Statik används vid konstruktion av byggnader för göra dessa stabila. Ett exempel är Wirtschaftsuniversität Wien. Statik är inom fysik den gren av klassisk mekanik som berör fysikaliska system som är i statisk jämvikt, d.v.s. i ett tillstånd där de relativa positionerna i delsystem inte varierar med tiden.
Ny!!: Fysik och Statik · Se mer »
Steady state-teorin
Steady state-teorin var en kosmologisk teori enligt vilken ny materia skapas ur intet i tomrummen som utvidgar sig mellan galaxerna i ett expanderande universum.
Ny!!: Fysik och Steady state-teorin · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Fysik och Stjärna · Se mer »
Storhet
enhet Storheter används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen.
Ny!!: Fysik och Storhet · Se mer »
Strängteori
I strängteorin är de mest fundamentala byggstenarna, som tidigare setts som punktpartiklar, i själva verket små vibrerande strängar. Strängteori är en modell inom fysiken som ämnar beskriva materiens allra minsta byggstenar.
Ny!!: Fysik och Strängteori · Se mer »
Strömningsmekanik
Strömningsmekanik (strömningslära, fluidmekanik, fluiddynamik), fysikalisk vetenskap som studerar fluiders rörelse samt hur fluiden påverkar andra fluider eller solider.
Ny!!: Fysik och Strömningsmekanik · Se mer »
Subatomär fysik
Subatomär fysik beskriver atomers beståndsdelar och andra partiklar mindre än atomer även om subatomära partiklar kan ha större massa än en del atomer.
Ny!!: Fysik och Subatomär fysik · Se mer »
Supernova
En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.
Ny!!: Fysik och Supernova · Se mer »
Supersträngteori
Supersträngteori är ett samlingsnamn för de teorier inom strängteorin som kräver supersymmetri (därav prefixet ”super”), till skillnad från den bosoniska strängteorin.
Ny!!: Fysik och Supersträngteori · Se mer »
Supraledare
En magnet som svävar över en supraledare och därigenom påvisar Meissnereffekten. O7. Supraledning är ett fenomen i fasta tillståndets fysik som uppträder under en viss kritisk temperatur (ofta betecknad Tc) i vissa material.
Ny!!: Fysik och Supraledare · Se mer »
Svag växelverkan
W- boson. Svag kärnkraft eller svag växelverkan är en av de fyra fundamentala krafterna i naturen.
Ny!!: Fysik och Svag växelverkan · Se mer »
Svart hål
M87, från Event Horizon Telescope. strålar. Ett svart hål är, enligt den allmänna relativitetsteorin, en koncentration av massa med ett så starkt gravitationsfält att ingenting, inte ens ljus, kan övervinna kroppens gravitation.
Ny!!: Fysik och Svart hål · Se mer »
Svartkropp
Spektrum av svartkroppsstrålning vid olika temperaturer på en dubbellogaritmisk skala; den gula kurvan visar solens yttemperatur och regnbågen det synliga spektrumet. Ungefärliga färger vid olika temperaturer (i Kelvin). En svartkropp är ett objekt som absorberar all infallande elektromagnetisk strålning, och därmed inte reflekterar någonting.
Ny!!: Fysik och Svartkropp · Se mer »
Svepelektronmikroskop
Svepelektronmikroskop, scanning electron microscope eller SEM är en typ av elektronmikroskop som skapar bilder av föremål genom att scanna det med en elektronstråle med ett rastermönster.
Ny!!: Fysik och Svepelektronmikroskop · Se mer »
Symmetri
Symmetri är egenskapen hos ett objekt att se likadant ut efter att ha på något sätt vridits eller vänts på.
Ny!!: Fysik och Symmetri · Se mer »
Teknikprogrammet
Teknikprogrammet är ett nationellt program på gymnasieskolan.
Ny!!: Fysik och Teknikprogrammet · Se mer »
Teknisk fysik
Teknisk fysik (F) är utbildningsprogram inom teknik, matematik och fysik som finns i många länder, bland annat som civilingenjörsutbildning i Sverige och diplomingenjörsutbildning i Finland.
Ny!!: Fysik och Teknisk fysik · Se mer »
Teknisk fysik och elektroteknik
Teknisk fysik och elektroteknik (Y) är en civilingenjörsutbildning på Linköpings tekniska högskola och Lule%C3%A5 tekniska universitet som motsvarar en kombination av utbildningarna Teknisk fysik och Elektroteknik på andra högskolor och universitet.
Ny!!: Fysik och Teknisk fysik och elektroteknik · Se mer »
Temperatur
Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.
Ny!!: Fysik och Temperatur · Se mer »
Teoretisk fysik
Teoretisk fysik är den del av fysiken som använder matematiska eller datorbaserade modeller för att försöka förstå och beskriva naturen.
Ny!!: Fysik och Teoretisk fysik · Se mer »
Teori
Teori är resultatet av kontemplativt, rationellt abstrakt och generaliserande tankearbete.
Ny!!: Fysik och Teori · Se mer »
Teori om allt
I fysik är en teori om allt, (eng. theory of everything eller TOE), en hypotetisk teori som förklarar och sammanfogar alla kända fysikaliska fenomen.
Ny!!: Fysik och Teori om allt · Se mer »
Termisk energi
Termiska rörelser hos en proteinmolekyl. Termisk energi (eller värmeenergi), är den energi som är lagrad i de oordnade rörelserna hos atomer eller molekyler hos ett objekt.
Ny!!: Fysik och Termisk energi · Se mer »
Termodynamik
En fluid (blå) expanderar under upphettning och konstant tryck. Arbetet ''W.
Ny!!: Fysik och Termodynamik · Se mer »
Termodynamikens huvudsatser
Termodynamikens huvudsatser, eller termodynamikens lagar, är fyra grundläggande principer inom fysiken som beskriver överföringen av värme och arbete inom termodynamiska processer och system.
Ny!!: Fysik och Termodynamikens huvudsatser · Se mer »
Termodynamisk jämvikt
Vid 0 °C är is i termodynamisk jämvikt med vatten. Termodynamisk jämvikt har uppnåtts när alla kontraster eller termodynamiska potentialer är utjämnade, som t.ex.
Ny!!: Fysik och Termodynamisk jämvikt · Se mer »
Tid
klocka. Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser.
Ny!!: Fysik och Tid · Se mer »
Tryck
Tryck är kraft per areaenhet som verkar i varje punkt inuti gaser och vätskor och även vinkelrätt mot angränsande fasta kroppars ytor, till exempel kärlets väggar.
Ny!!: Fysik och Tryck · Se mer »
Turbulens
Ett föremål som stör ett vattenflöde ger upphov till turbulens. Turbulens är ett samlingsbegrepp inom främst flödesdynamiken för de flöden som sker vid förhållandevis hög hastighet, låga friktionskrafter och låg viskositet.
Ny!!: Fysik och Turbulens · Se mer »
Ultravioletta katastrofen
Den ultravioletta katastrofen är en beteckning inom fysiken på resultatet man får om man försöker förena termodynamik och elektromagnetism för att få fram en formel för svartkroppsstrålning.
Ny!!: Fysik och Ultravioletta katastrofen · Se mer »
Universum
Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.
Ny!!: Fysik och Universum · Se mer »
Utträdesarbete
Utträdesarbete är den energi som krävs för att frigöra en elektron från ett fast material, d.v.s att flytta den från Ferminivån till vakuum utanför materialet.
Ny!!: Fysik och Utträdesarbete · Se mer »
Våg-partikeldualitet
Våg-partikeldualitet innebär att elektromagnetisk strålning (till exempel ljus) och materia (i praktiken små objekt, till exempel elementarpartiklar, atomer och molekyler) uppvisar både vågegenskaper och partikelegenskaper.
Ny!!: Fysik och Våg-partikeldualitet · Se mer »
Vågfunktion
En vågfunktion, Ψ (psi) är en funktion som beskriver ett kvantmekaniskt system medelst en amplitud och en fas som beror på systemets koordinater och på tid Ψ(x i, t). Amplitudens kvadrat motsvarar en sannolikhet och fasen beskriver interferens.
Ny!!: Fysik och Vågfunktion · Se mer »
Vetenskap
Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.
Ny!!: Fysik och Vetenskap · Se mer »
Vetenskaplig metod
Albert Einsteins relativitetsteori förutsäger att tunga föremål, såsom stjärnor, böjer ljusstrålar. Vetenskaplig metod är de metoder för systematisering, kartläggning och inhämtande av kunskap som används inom vetenskapen.
Ny!!: Fysik och Vetenskaplig metod · Se mer »
Vetenskaplig modell
En vetenskaplig modell är ett försök att systematiskt beskriva ett fenomen i verkligheten.
Ny!!: Fysik och Vetenskaplig modell · Se mer »
Vetenskapliga belägg
Vetenskapliga belägg tjänar till att antingen stödja eller gå emot en vetenskaplig teori eller hypotes.
Ny!!: Fysik och Vetenskapliga belägg · Se mer »
Vetenskapsåret 1900
Ingen beskrivning.
Ny!!: Fysik och Vetenskapsåret 1900 · Se mer »
Werner Heisenberg
Werner Karl Heisenberg, född 5 december 1901 i Würzburg, död 1 februari 1976 i München, var en tysk fysiker.
Ny!!: Fysik och Werner Heisenberg · Se mer »
1687
1687 (MDCLXXXVII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Fysik och 1687 · Se mer »
Omdirigerar här:
Fysikalisk, Fysikalisk lag, Fysikaliska, Fysiken, Fysisk.
