Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Färöiska

Index Färöiska

Färöiskan har en rik tradition av folkvisor. Frimärke från 1982 med en vers från visan ''Harra Pætur og Elinborg''. Färöiska (føroyskt mál, uttalas eller) är ett västnordiskt språk som talas av ca 75 000 människor, främst av de 53 000 invånarna på Färöarna men även av färöiska utvandrare och deras ättlingar, framför allt i Danmark.

101 relationer: Adjektiv, Affrikata, Alveolar konsonant, Antologi, Apikal, Approximant, Artikel (grammatik), Assimilation (lingvistik), Autonomi, Östersjön, Bibeln, Bilabial konsonant, Danmark, Danmark-Norge, Danska, Dativ, Dialekt, Digraf, Dubbel akut accent, Eysturoy, Färöarna, Färöarnas lagting, Färöiska alfabetet, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Folkmusik, Fonem, Fornengelska, Fornnordiska, Frikativa, Germanska språk, Gjógv, Glottal konsonant, Gutamål, Halvvokal, Herrens bön, Hestur, Hiatus (fonetik), Indoeuropeiska språk, International Standard Serial Number, Island, Isländska, Jakob Jakobsen, Jákup Dahl, Jens Christian Djurhuus, Jens Christian Svabo, Köpenhamn, Klaksvík, Klusil, Koltur, Krimgotiska, ..., Kringvarp Føroya, Kristian Osvald Viderø, Kulturimperialism, Kymriska, Labial konsonant, Latinska alfabetet, Lånord, M, Maskulinum, Matteusevangeliet, Mykines, N, Nasal konsonant, Nationalromantik, Nólsoy, Neutrum, Norðoyar, Norden, Nordiska språk, Norge, Norn (språk), Ormurin langi, Ortografi, Palatal konsonant, Poesi, Postalveolar konsonant, Saga, Saksun, Sandoy, Skúvoy, Skopunarfjørður, Stóra Dímun, Streymoy, Suðuroy, Substantiv, Sverige, Tórshavn, Tyskland, Vágar, Västnordiska språk, Velar konsonant, Venceslaus Ulricus Hammershaimb, Vikingatiden, X, 1000-talet, 1380, 1770-talet, 1800-talet, 1909, 1937, 900-talet. Förläng index (51 mer) »

Adjektiv

Adjektiv är en ordklass.

Ny!!: Färöiska och Adjektiv · Se mer »

Affrikata

En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av; därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp.

Ny!!: Färöiska och Affrikata · Se mer »

Alveolar konsonant

En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.

Ny!!: Färöiska och Alveolar konsonant · Se mer »

Antologi

En antologi är en samling, företrädesvis av skönlitterära verk, till exempel lyrik- eller novellsamlingar.

Ny!!: Färöiska och Antologi · Se mer »

Apikal

Apikal innebär att något sker "från toppen".

Ny!!: Färöiska och Apikal · Se mer »

Approximant

Approximanter är en typ av språkljud som kan betraktas som ett mellanting mellan vokaler och typiska konsonanter.

Ny!!: Färöiska och Approximant · Se mer »

Artikel (grammatik)

inga artiklar I grammatiken är en artikel ett formord eller ett suffix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus.

Ny!!: Färöiska och Artikel (grammatik) · Se mer »

Assimilation (lingvistik)

Assimilation är inom lingvistiken förändring av ett språkljud till större likhet med ett närliggande ljud.

Ny!!: Färöiska och Assimilation (lingvistik) · Se mer »

Autonomi

Autonomi (självstyre) innebär självbestämmanderätt, oberoende, inom flera områden som till exempel territorium, politik och taktik.

Ny!!: Färöiska och Autonomi · Se mer »

Östersjön

Östersjön, även kallad Baltiska havet eller Baltiska sjön, är ett cirka kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten, beläget i norra Europa.

Ny!!: Färöiska och Östersjön · Se mer »

Bibeln

Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".

Ny!!: Färöiska och Bibeln · Se mer »

Bilabial konsonant

En bilabial fon uttalas genom att läpparna förs samman.

Ny!!: Färöiska och Bilabial konsonant · Se mer »

Danmark

Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.

Ny!!: Färöiska och Danmark · Se mer »

Danmark-Norge

Danmark–Norge är en ofta brukad benämning för de förenade konungarikena Danmark och Norge, ett rike som varade under 434 år.

Ny!!: Färöiska och Danmark-Norge · Se mer »

Danska

Danska (dansk) är ett östnordiskt språk som är nationalspråk i Danmark och modersmål för flertalet danskar.

Ny!!: Färöiska och Danska · Se mer »

Dativ

Dativ är i den grammatiska morfologin det kasus som anger att ett ord fungerar som indirekt objekt i en sats.

Ny!!: Färöiska och Dativ · Se mer »

Dialekt

En dialekt (av grekiska διάλεκτος; diálektos) eller ett mål (folkmål, sockenmål, bygdemål, allmogemål) är en språklig varietet med regional (geografisk) bas och viss tidsmässig konstans i motsats till sociolekter som har sin bas i en social grupp, till exempel en samhällsklass.

Ny!!: Färöiska och Dialekt · Se mer »

Digraf

En digraf är två eller fler bokstäver (grafem) som tillsammans betecknar ett språkljud (fonem), till exempel hj i Hjalmar och lj i ljus.

Ny!!: Färöiska och Digraf · Se mer »

Dubbel akut accent

färöisk vägskylt. Dubbel akut accent (˝) är ett diakritiskt tecken som består av två akuta accenter (´).

Ny!!: Färöiska och Dubbel akut accent · Se mer »

Eysturoy

Detaljerad karta över Eysturoy. Eysturoy (IPA:, danska: Østerø) är den näst största ön på Färöarna med en total area på 286,3 km² och ett invånarantal på 11 274.

Ny!!: Färöiska och Eysturoy · Se mer »

Färöarna

Topografisk karta över Färöarna. Lunnefågeln på färöiskt frimärke Färöarna (färöiska: Føroyar; danska: Færøerne) är en ögrupp i Nordatlanten och en självstyrande del av Danmark.

Ny!!: Färöiska och Färöarna · Se mer »

Färöarnas lagting

Färöarnas lagting eller bara Lagtinget (på färöiska: Føroya løgting eller Løgtingið) är Färöarnas lagstiftande församling.

Ny!!: Färöiska och Färöarnas lagting · Se mer »

Färöiska alfabetet

Färöiska alfabetet är en variant av det latinska alfabetet och består av 29 bokstäver.

Ny!!: Färöiska och Färöiska alfabetet · Se mer »

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, officiellt allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, antogs 1948 av FN:s generalförsamling i Palais de Chaillot, Paris.

Ny!!: Färöiska och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna · Se mer »

Folkmusik

Folkmusik är musik som utvecklats bland människor i alla tider.

Ny!!: Färöiska och Folkmusik · Se mer »

Fonem

Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.

Ny!!: Färöiska och Fonem · Se mer »

Fornengelska

Fornengelska eller anglosaxiska (fornengelska: Ænglisc, Anglisc, Englisc, engelska: Old English, Anglo-Saxon) kallas den tidiga form av engelska som talades, och så småningom även skrevs, i delar av nuvarande England och sydöstra Skottland från anglosaxarnas ankomst under 400-talet, till 1150-talet, då den övergick i vad som kallas medelengelska.

Ny!!: Färöiska och Fornengelska · Se mer »

Fornnordiska

Krimgotiska (östgermanskt språk) Fornnordiska är en äldre term för det eller de germanska språk som talades i Norden runt vikingatiden (år 800–1200-talet).

Ny!!: Färöiska och Fornnordiska · Se mer »

Frikativa

Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.

Ny!!: Färöiska och Frikativa · Se mer »

Germanska språk

Gräns mellan nord- och västgermanska språk. Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken är en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.

Ny!!: Färöiska och Germanska språk · Se mer »

Gjógv

Gjógv (IPA:, (danska: Gjov) är en landsbygd i norra Färöarna på den yttersta nordostkusten av ön Eysturoy, 67 kilometer från huvudstaden Tórshavn. Tidigare tillhörde Gjógv Gjáar kommuna men sedan en kommunreform år 2005 tillhör Gjógv Sunda kommun. Vid folkräkningen 2015 hade Gjógv 31 invånare. Orten är omkring 400 år gammal, och dess namn kommer från "klippspalten" eftersom orten ligger vid en naturlig hamn. Fiskebåtarna seglar rakt in i hamnen där de sedan dras upp via en ramp. Det äldsta huset i Gjógv är byggt längs med ån Dalsá. Skolan i Gjógv kommer från 1884. Den är byggd i kampsten och hade tidigare 50 elver, idag är det endast tre. Kyrkan i Gjógv kommer från 1929. Kyrkan är den första på platsen och då den ingvigdes den 26 maj hölls gudstjänsten på färöiska – för första gången i den färöiska kyrkohistorian. Vid sidan av kyrkan finns ett minnesmärke för de som inte återvände tillbaka från havet. Antalet invånare är begränsat, endast 53 människor bor i orten, men den är ett populärt turistmål, både för belägenheten och ortens charm. Den 22 juni 2005 besökte Kronprins Frederik och Kronprinsessan Mary Gjógv. Två äldre invånare, Rita och Kristian, hade idén att placera en bänk med en praktfull utsikt ut över havet. Mary inveg den och sedan dess har den haft namnet Marys bænk. Gjógv är mest känd för sin naturhamn och för den omliggande naturen. Det finns vandringsleder både norr och väst om byn upp på bergen. De högsta bergen är Slættaratindur (882 meter) och Gráfelli (857 meter) och ligger mellan Gjógv och orten Eiði. Nordväst om Gjógv finns dalen Ambadalur. Ut vid kusten vid denna plats finns den största fristående klippblocket med sina 188 meter på Färöarna. Klippan kallas Búgvin och är hem för flera tusentals havsfåglar. Öster om Gjógv finns bergen Tyril och Middagsfjall (601 meter). Från båda bergen får man en fin utsikt mot fjorden Funningsfjørður. Den färöiska grammatiken böjer alla ortnamn. Gjógv heter i dativ við/frá Gjógv (vid/från Gjógv), i genitiv til Gjáar (till Gjógv) och invånarna kallas gjáarfólk (folk från Gjógv).

Ny!!: Färöiska och Gjógv · Se mer »

Glottal konsonant

En glottal fon är ett språkljud som bildas genom att stämläpparna (stämbanden) förs samman.

Ny!!: Färöiska och Glottal konsonant · Se mer »

Gutamål

Gutamål (även gutniska eller gotländska) är en nordisk varietet som i olika varianter talas på ön Gotland och på Fårö.

Ny!!: Färöiska och Gutamål · Se mer »

Halvvokal

Halvvokaler är icke-stavelsebildande vokaler.

Ny!!: Färöiska och Halvvokal · Se mer »

Herrens bön

Herrens bön på serbiska (längst upp), engelska (näst längst upp), svenska (mitten), danska (näst längst ner) och norska (längst ner). Herrens bön på kyrkslaviska. Herrens bön på Arameiska. Herrens bön, även Fader vår eller Vår Fader, är kristendomens mest centrala bön.

Ny!!: Färöiska och Herrens bön · Se mer »

Hestur

Lägeskarta Hestur eller Hestoy (dansk namnform: Hestø; på svenska Hästö) är en ö i centrala Färöarna, belägen väster om Streymoy och söder om Koltur.

Ny!!: Färöiska och Hestur · Se mer »

Hiatus (fonetik)

Hiatus (uttalas med accent II: /hiˈatˌus/) är en fonetikterm som innebär vokalmöte, i mötet mellan två ord eller delar (fonem, morfem) av ord där den första slutar på en vokal och den andra börjar på en vokal.

Ny!!: Färöiska och Hiatus (fonetik) · Se mer »

Indoeuropeiska språk

De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).

Ny!!: Färöiska och Indoeuropeiska språk · Se mer »

International Standard Serial Number

Ett ISSN eller International Standard Serial Number är ett unikt 8-siffrigt nummer som ges till publikationer som periodiskt eller fortlöpande utkommer i tryck eller elektroniskt.

Ny!!: Färöiska och International Standard Serial Number · Se mer »

Island

Island (Ísland) är en europeisk republik som omfattar ön med samma namn samt tillhörande mindre öar.

Ny!!: Färöiska och Island · Se mer »

Isländska

Text på isländska Uttalsexempel Isländska (íslenska) på det inhemska språket, före 1973 stavat íslenzka) är ett västnordiskt språk, talat av minst 320 000 personer, främst av islänningar på Island där det är officiellt språk. Närmast släkt med isländska är färöiska och vissa västnorska dialekter.

Ny!!: Färöiska och Isländska · Se mer »

Jakob Jakobsen

Jakob Jakobsen (även Jákup Jakobsen), född 22 februari 1864 i Torshamn på Färöarna, död 15 augusti 1918 i Köpenhamn, Danmark, var en färöisk språkforskare och var den första färingen som erhöll en doktorsgrad.

Ny!!: Färöiska och Jakob Jakobsen · Se mer »

Jákup Dahl

Jákup Dahl. Jákup Dahl, egentligen Jacob Dahl, född 5 juni 1878 i Vágur, död 5 juni 1944, var en färöisk präst och bibelöversättare.

Ny!!: Färöiska och Jákup Dahl · Se mer »

Jens Christian Djurhuus

Jens Christian Djurhuus, född 21 augusti 1773, död 21 november 1853, även känd som Sjóvarbóndin, var den första poet som skrev på färöiska.

Ny!!: Färöiska och Jens Christian Djurhuus · Se mer »

Jens Christian Svabo

Jens Christian Svabo, född 1746 i Miðvágur på Vágar (Färöarna), död 14 februari 1824 i Torshamn, var en färöisk folkminnesamlare och språkforskare.

Ny!!: Färöiska och Jens Christian Svabo · Se mer »

Köpenhamn

Köpenhamns sigill från 1296. Köpenhamn (København,, förr även Kjøbenhavn) är Danmarks huvudstad.

Ny!!: Färöiska och Köpenhamn · Se mer »

Klaksvík

Tidig morgon i Klaksvík. Månen skiner över Klaksvík. Christianskyrkan. Klaksvík (IPA:, danska: Klaksvig) är Färöarnas näst största tätort.

Ny!!: Färöiska och Klaksvík · Se mer »

Klusil

Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).

Ny!!: Färöiska och Klusil · Se mer »

Koltur

Koltur Heima í Húsi, Koltur år 2014 Koltur (danskinspirerad äldre namnform: Kolterö) är en ö som ligger i centrala Färöarna, väster om Streymoy och norr om Hestur.

Ny!!: Färöiska och Koltur · Se mer »

Krimgotiska

''De tuskiska breven'', av Ogier Ghislain de Busbecq, innehåller den enda bevarade krimgotiska ordlistan. Krimgotiska är ett utdött östgermanskt språk, som hade utvecklats från det gotiska språket.

Ny!!: Färöiska och Krimgotiska · Se mer »

Kringvarp Føroya

Kringvarp Føroyas huvudkontor. Kringvarp Føroya (KVF) är en mediekoncern på Färöarna.

Ny!!: Färöiska och Kringvarp Føroya · Se mer »

Kristian Osvald Viderø

Kristian Osvald Viderø. Kristian Osvald Viderø, född 27 maj 1906 i Skálavík, död 8 april 1991 i Köpenhamn, var en färöisk diktare, kyrkoherde och bibelöversättare.

Ny!!: Färöiska och Kristian Osvald Viderø · Se mer »

Kulturimperialism

Kulturimperialism är ett begrepp som syftar på en form av imperialism som går utöver militär övermakt, och där en dominerande kultur utövar tryck på en underställd kultur, för att förändra den underställda kulturens normer och estetik.

Ny!!: Färöiska och Kulturimperialism · Se mer »

Kymriska

Kymriska eller walesiska är ett keltiskt språk i den västbrittiska gruppen som talas i Wales.

Ny!!: Färöiska och Kymriska · Se mer »

Labial konsonant

Labiala konsonanter är samlingsnamnet för de konsonanter som artikuleras vid läpparna.

Ny!!: Färöiska och Labial konsonant · Se mer »

Latinska alfabetet

Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.

Ny!!: Färöiska och Latinska alfabetet · Se mer »

Lånord

ord.

Ny!!: Färöiska och Lånord · Se mer »

M

Mötesplats. M är den trettonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.

Ny!!: Färöiska och M · Se mer »

Maskulinum

Maskulinum är i språkvetenskapen ord som betecknar grammatiskt manligt genus.

Ny!!: Färöiska och Maskulinum · Se mer »

Matteusevangeliet

Matteusevangeliet är det enligt kyrkan främsta av de synoptiska evangelierna.

Ny!!: Färöiska och Matteusevangeliet · Se mer »

Mykines

Karta Mykines Mykines (äldre namnform: Myggennes) är en av de arton öar som bildar ögruppen Färöarna.

Ny!!: Färöiska och Mykines · Se mer »

N

N är den fjortonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.

Ny!!: Färöiska och N · Se mer »

Nasal konsonant

Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.

Ny!!: Färöiska och Nasal konsonant · Se mer »

Nationalromantik

Friheten på barrikaderna av Eugène Delacroix. Motivet är julirevolutionen 1830. ''Stickande kulla'' av Anders Zorn, 1901. Nationalromantiken, eller nationell romantik, var en intellektuell och estetisk rörelse under 1800-talet och början av 1900-talet.

Ny!!: Färöiska och Nationalromantik · Se mer »

Nólsoy

Nólsoy. Karta Nólsoy (förr även Nölsoy; danskinspirerad äldre namnform: Nolsö, efter försök att härleda det såsom ”Nålsö”, men egentligen från fornnordiska Norsey) är en av öarna som bildar Färöarna.

Ny!!: Färöiska och Nólsoy · Se mer »

Neutrum

Neutrum (av latinets neuter - "ingendera (av de två)") är ett genus i svenska och flera andra språk.

Ny!!: Färöiska och Neutrum · Se mer »

Norðoyar

Flygfoto över den norra delen av Norðoyar Översiktskarta, Norðoyar sýsla Kommunöversikt Norðoyar eller Norðoyggjar (danska Norderøerne, Nordöarna) är en av Färöarnas 6 sýslur (Färöarnas regioner).

Ny!!: Färöiska och Norðoyar · Se mer »

Norden

De nordiska staternas flaggor Minnestavla på Hässelby slotts trädgårdsmur med de nordiska huvudstädernas stadsvapen. Från vänster Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Reykjavik och Stockholm. Se artikel Nordiskt kultursamarbete mellan huvudstäderna. Norden är ett område i norra Europa som består av länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Åland (tillhör Finland), Färöarna och Grönland (tillhör Danmark).

Ny!!: Färöiska och Norden · Se mer »

Nordiska språk

Nordiska språk, även nordgermanska, är en språkgrupp i norra Europa, som omfattar språken danska, svenska, norska, färöiska, isländska samt det utdöda språket norn.

Ny!!: Färöiska och Nordiska språk · Se mer »

Norge

Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.

Ny!!: Färöiska och Norge · Se mer »

Norn (språk)

Norn var ett västnordiskt språk som tidigare talades på Shetlandsöarna och Orkneyöarna.

Ny!!: Färöiska och Norn (språk) · Se mer »

Ormurin langi

Färöiskt frimärke från 2006: "Kongurin letur snekkju smíða har á sløttum sandi." Ormurin langi ("Ormen Långe" på färöiska) är en populär färöisk sång som skrevs i början på 1800-talet av Jens Christian Djurhuus.

Ny!!: Färöiska och Ormurin langi · Se mer »

Ortografi

Ortografi (även rättskrivning), till grekiska orthos 'rät, rätt' och graphein 'skriva', handlar om stavning, interpunktion, bruket av versaler och gemener, avstavning och särskrivning.

Ny!!: Färöiska och Ortografi · Se mer »

Palatal konsonant

En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.

Ny!!: Färöiska och Palatal konsonant · Se mer »

Poesi

kinesiska poemet ''Quatrain på himmelsberget'', av Gaozong-kejsaren (songdynastin). Poesi är ett samlingsnamn för litterära texter som kännetecknas av estetiska uttrycksmedel såsom rytm, eufoni och språklig förtätning, vilket resulterar i en särpräglad grammatik, prosodi och typografi.

Ny!!: Färöiska och Poesi · Se mer »

Postalveolar konsonant

En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen.

Ny!!: Färöiska och Postalveolar konsonant · Se mer »

Saga

Hans och Greta möter häxan. Saga (efter det germanska verbet motsvarande svenskans säga; 'något sagt', 'utsaga') är en litterär genre.

Ny!!: Färöiska och Saga · Se mer »

Saksun

Saksun (IPA:, danska: Saksen) är en by och socken på Streymoy i Färöarna.

Ny!!: Färöiska och Saksun · Se mer »

Sandoy

Sandoy Sandoy (danskinspirerad äldre namnform: Sandö) är en av öarna som bildar ögruppen Färöarna.

Ny!!: Färöiska och Sandoy · Se mer »

Skúvoy

Skúvoy, sedd från Sandoy i augusti 2005. thumb Skúvoy (danskinspirerad äldre namnform: Skuö) är en ö i centrala Färöarna.

Ny!!: Färöiska och Skúvoy · Se mer »

Skopunarfjørður

Skopunarfjørður är ett sund i Färöarna (Kungariket Danmark).

Ny!!: Färöiska och Skopunarfjørður · Se mer »

Stóra Dímun

Gården Dímun Stóra Dímun (uttalas, //; från keltiskans Dimuinn, vilket ungefär betyder "två ryggar"; danskinspirerad äldre svensk namnform: Stora Dimon) är en ö i södra Färöarna med en total area på 2,5 km².

Ny!!: Färöiska och Stóra Dímun · Se mer »

Streymoy

Streymoy (danskinspirerad äldre namnform: Strømø) är den största – 373,5 km² – och mest befolkade ön på Färöarna.

Ny!!: Färöiska och Streymoy · Se mer »

Suðuroy

Karta över Suðuroy Suðuroy (sv. Söderön) är en av öarna som bildar Färöarna.

Ny!!: Färöiska och Suðuroy · Se mer »

Substantiv

Substantiv eller namnord är en ordklass.

Ny!!: Färöiska och Substantiv · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Färöiska och Sverige · Se mer »

Tórshavn

Halvön Tinganes i Torshamn. Torshamn under 1860-talet. Tórshavn, även Torshamn på svenska (färöiska: Tórshavn; danska: Thorshavn), är Färöarnas huvudstad.

Ny!!: Färöiska och Tórshavn · Se mer »

Tyskland

Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).

Ny!!: Färöiska och Tyskland · Se mer »

Vágar

Vatttenfallet Múlafossur på öns västra sida. Topografisk karta över Vágar. Vágar eller Vágoy (danskinspirerad äldre namnform: Vågö) är en av de 18 öar som bildar Färöarna och är den mest västliga av de stora öarna.

Ny!!: Färöiska och Vágar · Se mer »

Västnordiska språk

Västnordiska språk, även inofficiellt kallat för nordvästgermanskan, är de västliga nordiska språk som runt vikingatiden skilde sig från de östnordiska språken.

Ny!!: Färöiska och Västnordiska språk · Se mer »

Velar konsonant

En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.

Ny!!: Färöiska och Velar konsonant · Se mer »

Venceslaus Ulricus Hammershaimb

V.U. Hammershaimb på frimärke. Venceslaus Ulricus Hammershaimb, född 25 mars 1819 i Sandavágur, död 8 april 1909, var en färöisk präst samt språk- och folkminnesforskare.

Ny!!: Färöiska och Venceslaus Ulricus Hammershaimb · Se mer »

Vikingatiden

Bildsten med skepp, Smiss, Gotland. Kopia av Årbybåten. Originalet är en 4 meter lång roddbåt hittad i båtgrav från vikingatid på Årby gård, Uppland.http://historiska.se/upptack-historien/artikel/aldre-konservering-forstor/ Flätad armring av guld, vikingatid, Sillinge, Sverige.http://historiska.se/upptack-historien/object/110046-armring-av-guld/ Vikingatiden är den skandinaviska järnålderns sista period.

Ny!!: Färöiska och Vikingatiden · Se mer »

X

X är den tjugofjärde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.

Ny!!: Färöiska och X · Se mer »

1000-talet

stjärnatlas, från 1000-talets mitt, av den kände kinesiske astronomen Su Song som levde under Songdynastin 960-1279. (Inte förrän på 1500-talet gjordes en likvärdig stjärnatlas i Europa.) 1000-talet är det första århundradet inom millenniet 1000-talet.

Ny!!: Färöiska och 1000-talet · Se mer »

1380

1380 (MCCCLXXX) var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Färöiska och 1380 · Se mer »

1770-talet

USA utropade sig självständigt 1776.

Ny!!: Färöiska och 1770-talet · Se mer »

1800-talet

'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.

Ny!!: Färöiska och 1800-talet · Se mer »

1909

1909 (MCMIX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Färöiska och 1909 · Se mer »

1937

1937 (MCMXXXVII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Färöiska och 1937 · Se mer »

900-talet

Vikingarnas färder''' i norr, öst, syd och väst år 793–1000. Under 900-talet når Vikingatiden sin zenit.

Ny!!: Färöiska och 900-talet · Se mer »

Omdirigerar här:

Färiska, Føroyskt, ISO 639:fao, ISO 639:fo.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »