Första konciliet i Nicaea och Konstantin den store

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Första konciliet i Nicaea och Konstantin den store

Första konciliet i Nicaea vs. Konstantin den store

Ikon föreställande konciliet. Kejsar Konstantin (här avbildad på en mosaik i Hagia Sofia) sammankallade det första konciliet i Nicaea för att bland annat behandla den arianska kontroversen. Det första konciliet i Nicaea, som ägde rum i Nicaea (idag İznik, Turkiet) mellan den 20 maj och 25 juli 325 under kejsar Konstantin den stores regeringstid, var det första ekumeniska (av grekiska oikumene ’världsomfattande’) kyrkomötet. Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.

Arianism

Arianism är teologisk lära som förnekar Kristi gudom.

Arianism och Första konciliet i Nicaea · Arianism och Konstantin den store · Se mer »

Arius

Arius. Arius (grekiska Ἄρειος, Areios), född 256, död 336 i Konstantinopel, eventuellt genom förgiftning.

Arius och Första konciliet i Nicaea · Arius och Konstantin den store · Se mer »

Biskop

gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.

Biskop och Första konciliet i Nicaea · Biskop och Konstantin den store · Se mer »

Bysantinska riket

Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.

Bysantinska riket och Första konciliet i Nicaea · Bysantinska riket och Konstantin den store · Se mer »

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Europa och Första konciliet i Nicaea · Europa och Konstantin den store · Se mer »

Hagia Sofia

Hagia Sofia (turkiska: Ayasofya, grekiska: Ἁγία Σοφία/Hagia Sofía (uttalas), latin: Sancta Sophia eller Sancta Sapientia, "Heliga visheten") är ett muslimskt och kristet världsarv belägen i Istanbul, Turkiet som byggdes ursprungligen som en kristen kyrka åren 532–537 av Justinianus I. Till följd av brytningen mellan den västliga och östliga kristenheten blev den senare förknippad med den grekisk-ortodoxa kyrkan.

Första konciliet i Nicaea och Hagia Sofia · Hagia Sofia och Konstantin den store · Se mer »

Konstantinska donationen

1200-talsfresk som framställer den '''konstantinska donationen'''. Oratorio di San Silvestro, Santi Quattro Coronati, Rom Den Konstantinska donationen (latin Constitutum Donatio Constantini) är ett förfalskat romerskt, kejserligt edikt som påstods ha utfärdats av Konstantin den store 324 och som gav påven Silvester I och hans efterträdare suveränitet och andligt ledarskap över Rom och Västromerska riket, det vill säga det som blev Kyrkostaten.

Första konciliet i Nicaea och Konstantinska donationen · Konstantin den store och Konstantinska donationen · Se mer »

Kristendom

Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).

Första konciliet i Nicaea och Kristendom · Konstantin den store och Kristendom · Se mer »

Lista över romerska kejsare

vexillum. De romerska kejsarna innehade makten i romarriket under den period som kallas det Romerska kejsardömet och som avlöste den Romerska republiken.

Första konciliet i Nicaea och Lista över romerska kejsare · Konstantin den store och Lista över romerska kejsare · Se mer »

Romerska riket

Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.

Första konciliet i Nicaea och Romerska riket · Konstantin den store och Romerska riket · Se mer »

Teologi

Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".

Första konciliet i Nicaea och Teologi · Konstantin den store och Teologi · Se mer »

Turkiet

Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.

Första konciliet i Nicaea och Turkiet · Konstantin den store och Turkiet · Se mer »