Snabbare tillgång än webbläsare!
38 relationer: Allmänna gaskonstanten, Area, Blandning, Coulomb, Elektrokemi, Elektrokemisk cell, Elektromotorisk spänning, Elektron, Energi, Entalpi, Entropi, Exergon reaktion, Exoterm reaktion, Faradays konstant, J. Willard Gibbs, Jämviktskonstant, Kemi, Kemisk potential, Kemisk reaktion, Kol, Mol, Naturliga logaritmen, Nollpunkt, Reaktionskvot, Redox, Species (kemi), Standardtillstånd, Substansmängd, Syre, Temperatur, Termodynamik, Tillståndsstorhet, Tryck, Variabel, Väte-elektrod, Volt, Walther Nernst, Ytspänning.
Allmänna gaskonstanten
Allmänna gaskonstanten, R, är en konstant som uppträder i ideala gaslagen och andra tillståndsekvationer för gaser.
Ny!!: Gibbs fria energi och Allmänna gaskonstanten · Se mer »
Area
Area är en storhet som beskriver utsträckningen av en tvådimensionell yta i planet.
Ny!!: Gibbs fria energi och Area · Se mer »
Blandning
En blandning av svavel och järn som separeras med en magnet. En blandning är inom kemin en sammansättning bestående av två eller flera substanser som inte är kemiskt bundna till varandra.
Ny!!: Gibbs fria energi och Blandning · Se mer »
Coulomb
Coulomb (C; svenskt uttal /kulɔ'mb/) alternativt amperesekund (As) är SI-enheten för elektrisk laddning och definieras utifrån ampere.
Ny!!: Gibbs fria energi och Coulomb · Se mer »
Elektrokemi
John Daniell och Michael Faraday; båda räknas som elektrokemins grundare idag. Elektrokemi är den del av den fysikaliska kemin som beskriver samspelet mellan elektricitet och kemiska föreningar.
Ny!!: Gibbs fria energi och Elektrokemi · Se mer »
Elektrokemisk cell
En elektrokemisk cell är en konstruktion där två material tillsammans med elektrolyt sätts ihop och skapar en elektromotorisk kraft av de kemiska reaktioner som uppstår.
Ny!!: Gibbs fria energi och Elektrokemisk cell · Se mer »
Elektromotorisk spänning
Elektromotorisk spänning (ems) eller elektromotorisk kraft (emk), (en. Electro-Motive Force, emf) är summan av de potentialändringar elektriska energikällor orsakar i en krets.
Ny!!: Gibbs fria energi och Elektromotorisk spänning · Se mer »
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Ny!!: Gibbs fria energi och Elektron · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Gibbs fria energi och Energi · Se mer »
Entalpi
Entalpi är inom termodynamiken ett av flera närbesläktade mått på termodynamisk potential, och utgör även en tillståndsstorhet.
Ny!!: Gibbs fria energi och Entalpi · Se mer »
Entropi
Entropi är en fysikalisk tillståndsfunktion, betecknad S. Inom statistisk mekanik kan den ses som ett mått på sannolikheten för att ett system skall inta ett visst tillstånd; inom termodynamik snarare som ett mått på hur mycket av värmeenergin i ett system som inte kan omvandlas till arbete.
Ny!!: Gibbs fria energi och Entropi · Se mer »
Exergon reaktion
En exergon reaktion är en spontan kemisk reaktion.
Ny!!: Gibbs fria energi och Exergon reaktion · Se mer »
Exoterm reaktion
En exoterm reaktion, från grekiskans Exo- för ut och Thermes- för värme, är en kemisk reaktion där värme avges.
Ny!!: Gibbs fria energi och Exoterm reaktion · Se mer »
Faradays konstant
Faradays konstant anger laddningen en hos en (1) mol elektroner.
Ny!!: Gibbs fria energi och Faradays konstant · Se mer »
J. Willard Gibbs
Josiah Willard Gibbs, född 11 februari 1839 i New Haven, Connecticut, död 28 april 1903 i New Haven, var en amerikansk teoretisk fysiker, kemist och matematiker som lade den teoretiska grunden till stora delar av den kemiska termodynamiken och andra delar av den fysikaliska kemin, samt uppfann vektoranalysen tillsammans med Oliver Heaviside.
Ny!!: Gibbs fria energi och J. Willard Gibbs · Se mer »
Jämviktskonstant
Jämviktskonstanten beskriver förhållandet mellan produkter och reaktanter i en kemisk jämviktsreaktion.
Ny!!: Gibbs fria energi och Jämviktskonstant · Se mer »
Kemi
kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
Ny!!: Gibbs fria energi och Kemi · Se mer »
Kemisk potential
Kemisk potential, μ, är ett mått på den potential en substans har för att undergå förändring i ett system och är en storhet inom termodynamiken.
Ny!!: Gibbs fria energi och Kemisk potential · Se mer »
Kemisk reaktion
Ammoniak reagerar i luft med saltsyra till salmiak 389x389px Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.
Ny!!: Gibbs fria energi och Kemisk reaktion · Se mer »
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Ny!!: Gibbs fria energi och Kol · Se mer »
Mol
Mol är SI-enheten för substansmängd.
Ny!!: Gibbs fria energi och Mol · Se mer »
Naturliga logaritmen
Naturliga logaritmen är en logaritm med basen e, ett transcendent tal approximativt lika med 2,718.
Ny!!: Gibbs fria energi och Naturliga logaritmen · Se mer »
Nollpunkt
Nollpunkt kan syfta på.
Ny!!: Gibbs fria energi och Nollpunkt · Se mer »
Reaktionskvot
Reaktionskvot betecknas Qr och är motsvarigheten till jämviktskonstanten K. K används vid kemisk jämvikt medan Q används när systemet inte är i jämvikt, eller om man inte vet huruvida det är i jämvikt eller ej.
Ny!!: Gibbs fria energi och Reaktionskvot · Se mer »
Redox
Genom att en elektron flyttas från en natriumatom till en fluoratom bildas natriumfluorid. Redox (kortform för reduktion-oxidation-reaktion) är det kemiska fenomen vid vilket oxidationstalen hos atomer förändras.
Ny!!: Gibbs fria energi och Redox · Se mer »
Species (kemi)
Inom kemin är ett species en kategori av molekyler, joner, jonpar, fria radikaler, komplex, intermediat eller motsvarande som kan betraktas som identiska i det aktuella experimentet (en mätning eller kemisk reaktion).
Ny!!: Gibbs fria energi och Species (kemi) · Se mer »
Standardtillstånd
Inom termodynamiken förekommer begreppet standardtillstånd flitigt.
Ny!!: Gibbs fria energi och Standardtillstånd · Se mer »
Substansmängd
Substansmängd (tidigare kallad ämnesmängd) är en grundstorhet, som anger ett antal av mer eller mindre reella partiklar eller kroppar, till exempel molekyler, elektroner, fotoner eller enhetsceller i en kristall (se kristallstruktur).
Ny!!: Gibbs fria energi och Substansmängd · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Gibbs fria energi och Syre · Se mer »
Temperatur
Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.
Ny!!: Gibbs fria energi och Temperatur · Se mer »
Termodynamik
En fluid (blå) expanderar under upphettning och konstant tryck. Arbetet ''W.
Ny!!: Gibbs fria energi och Termodynamik · Se mer »
Tillståndsstorhet
Tillståndsfunktion eller tillståndsstorhet är inom termodynamiken en kvantitet för ett systems tillstånd (inom statistisk mekanik, m.m.) som relaterar flera tillståndsvariabler eller tillståndskvantiteter (som beskriver jämviktstillstånd i ett system) som endast beror på det aktuella termodynamiska jämviktstillståndet av systemet (till exempel gas, flytande, fast, kristall eller emulsion), inte vägen som systemet har tagit för att nå det tillståndet.
Ny!!: Gibbs fria energi och Tillståndsstorhet · Se mer »
Tryck
Tryck är kraft per areaenhet som verkar i varje punkt inuti gaser och vätskor och även vinkelrätt mot angränsande fasta kroppars ytor, till exempel kärlets väggar.
Ny!!: Gibbs fria energi och Tryck · Se mer »
Variabel
En variabel är något som kan ändras.
Ny!!: Gibbs fria energi och Variabel · Se mer »
Väte-elektrod
Väte-elektroden är en elektrod som används som standardreferens för elektrodpotential.
Ny!!: Gibbs fria energi och Väte-elektrod · Se mer »
Volt
En multimeter kan användas som voltmeter. 1,5-voltsbatterier Ett oscilloskop kan mäta hur spänningen varierar med tiden Volt (V), är en härledd SI-enhet för elektrisk spänning (elektromotorisk kraft).
Ny!!: Gibbs fria energi och Volt · Se mer »
Walther Nernst
Walther Nernst Walther Hermann Nernst, född 25 juni 1864 i Briesen (numera Wąbrzeźno) i Västpreussen, död 18 november 1941 i Zibelle (vid Bad Muskau) i Oberlausitz, var en tysk kemist.
Ny!!: Gibbs fria energi och Walther Nernst · Se mer »
Ytspänning
Tack vare ytspänningen kan dessa vattenlöpare röra sig på vattenytan. Ytspänningen håller myntet flytande Ytspänning är summan av de krafter som uppstår mellan molekyler vid gränsytan mellan faserna vätska och gas (fasgränsytan), till exempel mellan vatten och luft.
Ny!!: Gibbs fria energi och Ytspänning · Se mer »
Omdirigerar här:
Gibbs energi, Nernst ekvation, Nernsts ekvation.
