Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Gregorianska kalendern och Jul

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Gregorianska kalendern och Jul

Gregorianska kalendern vs. Jul

Den svenska almanackan anno 1753, året då den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder. Jul är en huvudsakligen kristen högtid som firas årligen till minne av Jesu födelse.

Likheter mellan Gregorianska kalendern och Jul

Gregorianska kalendern och Jul har 20 saker gemensamt (i Unionpedia): Alsace, Anno Mundi, Bysantinska kalendern, Danmark, December, Dygn, Efter Kristus, Jesus, Judiska kalendern, Julianska kalendern, Kalender, Kina, Kristendom, Midvinter, Oden, Romersk-katolska kyrkan, Söndag, Septuaginta, Sverige, Tyskland.

Alsace

Alsace (tyska: Elsass, äldre stavning Elsaß) är en historisk provins i Frankrike vid gränsen mot Tyskland mellan Schweiz och Pfalz.

Alsace och Gregorianska kalendern · Alsace och Jul · Se mer »

Anno Mundi

access-date.

Anno Mundi och Gregorianska kalendern · Anno Mundi och Jul · Se mer »

Bysantinska kalendern

Den bysantinska kalendern, bör mer rätteligen kallas för den bysantinska tideräkningen, eftersom den tillämpar den julianska kalendern, utgående liksom den judiska från världens skapelse, Anno Mundi, under världens år, det vill säga efter världens skapelse (latin: av annus, "år" och mundus, "värld"; grekiska: έτος Κόσμου, etos kosmou, bokstavligen "universums år", förkortat AM. Vid dateringen av denna, som inom båda traditioner utgår från Gamla Testamentets dokumentation av människosläktet, kom de kristna dock fram till ett äldre datum, mars 5508 f.Kr, dvs 1747 år tidigare än judarnas bestämning 7 okt 3761 f.Kr. Den stora skillnaden förklaras av att de kristna använde Septuaginta som källmaterial, medan judarna utgick från den Masoretiska standardiseringen av Torah. Den bysantinska dateringen av skapelsen, som undergick smärre revisioner innan den slutgiltigt avgjordes på 600-talet e.Kr., tjänade som utgångspunkt för det bysantinska rikets och den ortodoxa kyrkans kalender. Östkyrkan undvek att använda Kristi födelse som epok, eftersom datumet för densamma var omdiskuterat (och alltjämt är) så sent som på 1300-talet. Den bysantinska tideräkningen övertogs av det ryska folket, och bibehölls officiellt i Ryssland fram till de "förvästligande" reformerna av Peter den store på 1700-talet. Den används ännu inofficiellt av ortodoxa kyrkan.

Bysantinska kalendern och Gregorianska kalendern · Bysantinska kalendern och Jul · Se mer »

Danmark

Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.

Danmark och Gregorianska kalendern · Danmark och Jul · Se mer »

December

December är årets tolfte och sista månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

December och Gregorianska kalendern · December och Jul · Se mer »

Dygn

I förhållande till solen roterar jorden ett varv per dygn. Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma).

Dygn och Gregorianska kalendern · Dygn och Jul · Se mer »

Efter Kristus

Efter Kristus (ofta förkortat e.Kr.) är den i modern svenska vanligtvis använda benämningen på årtal enligt de Julianska och Gregorianska kalenderna.

Efter Kristus och Gregorianska kalendern · Efter Kristus och Jul · Se mer »

Jesus

Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.

Gregorianska kalendern och Jesus · Jesus och Jul · Se mer »

Judiska kalendern

Den judiska kalendern (eller hebreiska kalendern) är en lunisolarkalender och har sin form från den Babyloniska kalendern men har som utgångspunkt för årsberäkningen världens tillkomst Anno Mundi (hebreiska: לבריאת העולם, Livryat haOlam), vilket enligt den mosaiska skapelseberättelsen är den 1 Tishri (7 oktober) år 3761 f.Kr. Den bestämmer tiden för de judiska helgdagarna, vilken del av Torah som ska läsas vid lördagens gudstjänst, yahrzeits (årsdagen för de bortgångna).

Gregorianska kalendern och Judiska kalendern · Judiska kalendern och Jul · Se mer »

Julianska kalendern

Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.

Gregorianska kalendern och Julianska kalendern · Jul och Julianska kalendern · Se mer »

Kalender

Ryskt kalenderblad från den 12 december 1937. En kalender är ursprungligen en standard för tideräkning genom att räkna dagar och längre tidsperioder, det vill säga synonymt med kronologi.

Gregorianska kalendern och Kalender · Jul och Kalender · Se mer »

Kina

Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och var fram till 2023 världens folkrikaste land med drygt 1,4 miljarder invånare.

Gregorianska kalendern och Kina · Jul och Kina · Se mer »

Kristendom

Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).

Gregorianska kalendern och Kristendom · Jul och Kristendom · Se mer »

Midvinter

Midvinter i Bredskärssund i Umeå kommun 2012. Midvinter är tiden mitt i vintern.

Gregorianska kalendern och Midvinter · Jul och Midvinter · Se mer »

Oden

Odens ritt in i Valhall på Sleipner, från Tjängvidestenen funnen i Alskogs socken på Gotland. Del av hjälm, tunn, pressad bronsplåt från vendeltiden. Funnen i Vendel. Figuren har tolkats som Oden på Sleipner beväpnad med spjutet Gungner samt korparna Hugin och Munin. Oden eller Odin (fornnordiska Óðinn, fornengelska Wōden, fornsaxiska UUôden, fornhögtyska: Uuodan, av urgermanskans *Wōðanaz) är en högtstående gudom eller överstegud inom asatron och nordisk mytologi, bland annat omnämnd som "allfadern för människor och gudar" och "den enögde allfadern som offrat sitt öga i Mimers brunn, för att kunna se allt som händer i världen".

Gregorianska kalendern och Oden · Jul och Oden · Se mer »

Romersk-katolska kyrkan

Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.

Gregorianska kalendern och Romersk-katolska kyrkan · Jul och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »

Söndag

Sol rör sig över himlavalvet Söndag är en veckodag som i Norden är uppkallad efter den fornnordiska solgudinnan Sol, som även kallades Sunna eller Sunne.

Gregorianska kalendern och Söndag · Jul och Söndag · Se mer »

Septuaginta

Septuagintafragment på papyrus från Qumran. Septuaginta, av latinets septuaginta, ”sjuttio”, även benämnd LXX, är den äldsta bevarade grekiska helöversättningen av Gamla Testamentet, i Bibeln.

Gregorianska kalendern och Septuaginta · Jul och Septuaginta · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Gregorianska kalendern och Sverige · Jul och Sverige · Se mer »

Tyskland

Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).

Gregorianska kalendern och Tyskland · Jul och Tyskland · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Gregorianska kalendern och Jul

Gregorianska kalendern har 174 relationer, medan Jul har 226. Eftersom de har gemensamt 20, är Jaccard index 5.00% = 20 / (174 + 226).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Gregorianska kalendern och Jul. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »